Logotyp på utskrifter

SOLARIS

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePersonal- och löneenheten
KontaktpersonPeppe Liljefjäll
E-postpeppe.liljefjall@bracke.se
Telefonnummer0693-16200
Beviljat ESF-stöd23 540 892 kr
Total projektbudget39 234 820 kr
Projektperiod2012-01-01 till 2014-06-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektets övergripande mål är att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få en förstärkt arbetsmarknadsanknytning genom att:
-Utveckla ett tidigt och lättillgängligt hemspråksstöd i kombination med svenska
-Skapa nya arbeten genom en vidgad arbetsmarknad i form av fler arbetsintegrerande sociala företag
-Utveckla stödet till de 0-placerade

Mål
78 personer med utländsk bakgrund har deltagit i projektet
45 personer med utländsk bakgrund har frångått bidragsberoende
23 personer ur målgruppen långtidssjukskrivna har deltagit i projektet
10 personer ur målgruppen långtidssjukskrivna har helt eller delvis frångått sjukskrivning
142 personer ur målgruppen långtidsarbetslösa har deltagit i projektet
75 personer ur målgruppen långtidsarbetslösa har frångått bidragsberoende

Bakgrund

Bräcke kommun hade i mars 2011 6.848 invånare. Av dessa var 8,1% av utländsk härkomst och från 67 olika länder. I augusti 2011 genomfördes en kartläggning av de personer med utländsk bakgrund som ankom under åren 2008-2010. Resultatet visade att 53 personer (27 män och 26 kv) bodde kvar i kommunen och erhöll introduktionsersättning. Av dessa hade 15 personer instegsjobb. Två hade en funktionsnedsättning och två var analfabeter (kv). Efter den 1 december 2010 har 28 flyktingar anlänt till Bräcke kommun, dessa erhåller alla etableringsersättning via Arbetsförmedlingen. Fyra av dem har en känd funktionsnedsättning.

I april 2011 var 5% av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetslösa och 5,8% deltog i någon form av program med aktivitetsstöd. Bland ungdomarna i åldern 18-24 år var 8,4% eller 42 personer öppet arbetslösa. 20,4% , totalt 102 ungdomar deltog i något program. Ohälsotalet var i februari 2011 44,1 dagar, i riket var motsvarande siffra 29,1 samt i länet 34,7 dagar. Andelen personer i Bräcke kommun som behöver försörjningsstöd har ökat de senaste åren. Under de fyra första månaderna 2011 låg försörjningsstödskostnaderna på 500 - 600tkr/månad vilket är 3 gånger högre än kostnaderna år 2008. En analys visar att totalt 117 personer fick försörjningsstöd under april 2011. Av dessa saknade 66 stycken arbete och ytterligare 16 personer var sjukskrivna.

Krokoms kommun hade i slutet av december 2010 14.535 invånare. Av dessa var 5% utrikes födda. I mars 2011 var 3% av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetslösa och 3% deltog i program med aktivitetsstöd. Av de öppet arbetslösa är det fler män än kvinnor. I mars 2011 var 14% av ungdomarna (ålder 20-24 år) arbetslösa. Ohälsotalet i kommunen ligger på en högre nivå än riket och 10% av åldersgruppen 20-64 år har sjuk- och aktivitetsersättning vilket ligger 2% högre än riksgenomsnittet. Under första delen av år 2011 låg försörjningsstödet på 3,9 miljoner (183 hushåll) medan det under samma period år 2010 låg på drygt 4 miljoner (193 hushåll). Försörjningsstödet har alltså minskat i Krokoms kommun men det stora problemet är att det finns många personer som haft försörjningsstöd under en längre tid. De personer som står längst från arbetsmarknaden behöver mycket stöd för att komma ut i självförsörjning då de annars riskerar att bli långvarigt bidragsberoende.

Krokoms kommuns tidigare ESF-projektet Navigator har implementerats i ordinarie verksamhet. Erfarenheterna från Navigator är, trots att över 40 % av deltagarna kom ut i självförsörjning, att för en stor grupp individer var steget från bidragsberoende till praktik på den reguljära arbetsmarknaden för stort. För dessa individer finns det nästintill inga insatser anpassade efter deras behov. En trappstegsmodell där olika trappsteg motsvarar olika individuella behov skulle kunna vara ett sätt att möta individen där den befinner sig. Det kan handla om anpassad arbetsträning i en trygg miljö eller anpassad studieträning, hemspråksstöd eller kunskap om socialt företagande. Behoven för denna målgrupp har Navigator inte kunnat möta och tillgodose hittills.

Svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden kan vara av olika karaktär. Det kan handla om utländsk härkomst, språksvårigheter, funktionsnedsättning, bristande erfarenhet, kunskap och utbildning, avsaknad/brist på social kompetens, missbruk, kriminalitet, behov av individuellt stöd, referenser mm. Mångfalden av behov kräver en mångfald av stöd.

Den svenska arbetsmarknaden tar inte tillvara på den utbildning, kunskap och erfarenhet som personer med utländsk bakgrund ofta har. En väl fungerande introduktion i arbetslivet/samhället är av central betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Det är angeläget att utveckla metoder/modeller för att förstärka arbetsmarknadsanknytningen i introduktionsverksamheten. Förutom att underlätta för de arbetslösa utrikesfödda att närma sig arbetsmarknaden är det angeläget att öka sysselsättningsgraden bland de utrikesfödda som inte står till arbetsmarknadens förfogande, sysselsättningsgraden är särskilt låg bland utrikesfödda kvinnor.

Sociala företag i Europa har visat en god förmåga att skapa arbete. Företagen erbjuder arbetstillfällen som tar tillvara individens förutsättningar och skapar alternativa vägar till arbete. Att ha möjlighet att arbeta 100% av sin förmåga är en väg. För samhället är investeringen i ett socialt företag inte bara en investering i livskvalitet och hälsa för individen, utan kan också vara samhällsekonomiskt lönsamt. Karaktäristiskt för sociala företag är att deras ursprung finns i behov som varken tillgodosetts av den offentliga eller privata sektorn. Genom samarbete mellan privata, offentliga och ideella sektorn finns möjlighet för personer som står långt från arbetsmarknaden att bli delaktiga i sin egen rehabilitering, utveckla den egna arbetsförmågan, bli delaktiga i socialt företagande och i samhällslivet. Sociala företag i allmänhet och arbetsintegrerande sociala företag i synnerhet är ett verktyg som sannolikt skulle få ett stort genomslag för personer med utländsk bakgrund. Det sociala företagandet binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, genomförde år 2010 en unik aktstudie ("Gör rätt från dag ett") i tre kommuner med olika förutsättningar. Studien omfattade samtliga personer som erhållit ekonomiskt bistånd under en period av tio månader. Målgruppen var "utförsäkrade" samt 0-placerade. Studien visar att det finns en stor grupp personer som är sjuka med läkarintyg och som sedan länge får ekonomiskt bistånd. Denna grupp omfattar troligen fler än 40 000 hushåll och uppskattas nyttja cirka 20 procent av hela det ekonomiska biståndet, motsvarande en kostnad på över två miljarder kronor per år. Forskning visar att ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd, i sig förstärker den enskildes utanförskap och försämrar möjligheten att få en förankring i arbetslivet. Insatser måste samordnas långsiktigt och stabilt, många gånger krävs inledningsvis en kvalificerad, samordnad utredning för att klarlägga en individs behov och förmågor. Problematiken hos enskilda individer är sammansatt och rapporten visar på behovet av flexibilitet kring åtgärder och insatser, men att aktiva insatser kan ge effekt för de allra flesta målgrupper. Även behovet av gemensamma nationella analyser mellan berörda myndigheter, framförallt Försäkringskassa, Arbetsförmedling, landsting, regioner och kommuner lyfts fram.

Inom målgrupperna finns individer med sammansatt problematik som kräver flexibilitet gällande insatser och åtgärder. Gruppen funktionshindrade/psykiskt funktionshindrade, med tillhörande gråzon, representeras i alla målgrupper. År 2008 gjordes en studie finansierad av Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämlands län samt av Bräcke kommun. Resultatet visade att det utöver gråzonen fanns minst 56 personer i Bräcke kommun som tillhörde målgruppen psykiskt funktionshindrade. Övervägande del saknade arbete/sysselsättning och nästan ingen hade regelbunden fritidsaktivitet där de träffade andra människor, ingen hade lönearbete. Framkomna behov var att bryta ensamheten, boendestöd, studiecirklar, sysselsättning samt mötesplats utan krav på varje-dag-sysselsättning. Detta uttalade behov motsvarar projektets planer om en lågtröskelverksamhet.

MOBILISERINGSFAS
-förbereda utbildningskoncept avseende hemspråksfokus/socialt företagande
-undersöka möjligheten till en lågtröskelmodell inom kommunen, syftet är att verksamheten knoppas av till sociala företag
-hitta former för en modell kring anpassad arbetsträning för personer som befinner sig en bit från den reella arbetsmarknanden och som inte är redo att ta steget fullt ut
-undersöka möjligheten till kravlös studieträning i fiktiv lärandemiljö

Målsättning

Projekt SOLARIS (Socialt företagande - Lärande - Arbete - Rehabilitering- Integration i Samverkan), har ett salutogent förhållningssätt, tre fokusområden och tre ansatser.

Fokusområden: Minska antalet utanförställda, tidigt och lättillgängligt hemspråksstöd samt socialt företagande
Ansatser: lokal, regional och nationell

Det övergripande syftet med projektet är att personer som står långt från arbetsmarknaden ska få en förstärkt arbetsmarknadsanknytning genom att:

- Utveckla ett tidigt och lättillgängligt hemspråksstöd för personer med utländsk bakgrund
- Utveckla stödet för 0-placerade (personer som inte har kvalificerat sig till andra trygghetssystem än ekonomiskt bistånd)
- Skapa nya arbeten genom en vidgad arbetsmarknad i form av fler sociala företag

MOBILISERINGSFAS
- Fokusgrupper med deltagare ur målgruppen. Syftet är att konkretisera idéer kring socialt företagande, hemspråksstöd, arbetsträningsverksamheter, fysisk plats, anpassad studieträning utifrån behov och intressen. Studiebesök med fokusgruppen kan bli aktuellt.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder kommer att delta i verksamheten. Funktionshindren kan vara dolda eller synliga. I samband med att den individuella handlingsplanen upprättas i inledningen av deltagarens medverkan i projektet, kommer individens behov av särskilt stöd undersökas i en särskild individuell tillgänglighetsplan. Uppföljning, revidering och komplettering av den individuella tillgänglighetsplanen kommer därefter att ske kontinuerligt.
Förstudiens kartläggning innehåller moment för att undersöka tillgänglighet. Resultatet visar att ett genomförandeprojekt behöver anpassade aktiviteter för personer med läs- och skrivsvårigheter, koncentrationssvårigheter och/eller i behov av hörslinga. För att tillgodose att deltagare kan delta utifrån sina behov finns olika typer av hjälpmedel att tillgå.
Kompetens kring fysiska och psykiska funktionshinder kommer att finnas. Kompetensutveckling kring tillgänglighetsfrågor kommer att genomföras under projekttiden.

En tillgänglighetsanalys kommer att genomföras och utifrån denna kommer en tillgänglighetsplan att utarbetas . En workshop för tillgänglighetsfrågor kommer att hållas, processstöd (Handisam).

FYSISK TILLGÄNGLIGHET Alla lokaler som används för projektets verksamheter ska ha god tillgänglighet. Handisams checklista kring fysisk tillgänglighet ska styra valet av lokaler. Checklistorna kommer också att användas vid uppphandling av utbildningsanordnare och utvärderare. De mötesplatser som redan finns är anpassade utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, de är på markplan och har ramp att tillgå. RSMH Fjällsjö har sin verksamhet i ett sexvåningshus med hiss, tillgängligt för rullstolar. Rökfria och parfymfria lokaler kommer att vara ett krav.

TILLGÄNGLIG VERKSAMHET För personer som har varit/är långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa kan det finnas dagar då man har mer eller mindre kraft att delta i aktiviteter, det är då viktigt att ha en förståelse för varandras behov, en förståelse som kan ökas genom medvetenhet och kunskap om tillgänglighet. På så sätt går det att undvika diskriminerande bemötande och exkluderande förhållningssätt i aktiviteter samt på arbetsplatsen. Vid upphandling skall tillgänglighetsperspektivet beaktas. Tillgänglighetsarbetet skall återkommande finnas med som en punkt på styrgruppsmöten för att redovisa samt följa upp på vilket sätt vi kan förbättra projektets tillgänglighet. Nyckelpersoner som inte tidigare deltagit i den basutbildning som erbjuds av ESF:s processtöd kommer att göra det i början av projektperioden. Tillgänglighetsaspekten skall finnas med i alla aktiviteter inom projektet.

KOMMUNIKATIV OCH INFORMATIV TILLGÄNGLIGHET Hör- och synhjälpmedel finns att tillgå vid behov. Likaså finns utrustning för att ha möten samt informationsinsatser via videokonferens. Vid behov finns möjlighet att trycka broschyrer och informationsmaterial i punktskrift samt lättläst. Teckentolkar finns att tillgå vid behov. Skapandet av webbplats kommer att upphandlas av en extern tillgänglighetskonsult.

MOBILISERINGSFAS
1. Handisams checklista kring fysisk tillgänglighet implementeras och förankras i projektets alla delar. Detta sker i samband med en gemensam planeringsdag under mobiliseringsfasen.
2. Utformning av dokumentet "Individuell tillgänglighetsplan". Vi kommer att ta hjälp av Processtöd Tillgänglighet vid upprättandet av dokumentet.
3. Tillgänglighetsanalys av projektets alla verksamhetsdelar genomförs under mobiliseringsfasen.
4. Utarbetande av en tillgänglighetsplan utifrån det resultat analysen visar.
5. En workshop för tillgänglighetsfrågor genomförs (Processtöd Tillgänglighet)
6. Utarbetande av handlingsplan för kompetensutvecklingsinsatser under projektets genomförande, detta sker med stöd av Processtöd Tillgänglighet.
7. Basutbildning Tillgänglighet - styrgrupp, samverkanspartners samt projektadministration

Transnationellt samarbete

Det transnationella samarbetet kommer att baseras på utvecklingsarbete kring entreprenörskap och kompetensutveckling rörande socialt företagande. Syftet är att lära av varandra, utbyta erfarenheter och goda exempel. Samarbetet ska också bidra till att utveckla sociala innovationer och ett "europeiskt tänkande" genom ett nationellt och internationellt erfarenhetsutbyte. Även utbyte av upplevda svårigheter ses som ett mervärde. Vi avser att grunda vårt samarbete på kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt parallell utveckling av innovativa ansatser kring utbildningskoncept om socialt företagande.

Under försommaren 2011 knöt Bräcke kommun kontakter i Tallin, Estland. I juli 2011 gjordes ett studiebesök för att diskutera eventuellt framtida samarbetsmöjligheter. Kysk, National Foundation of Civil Society (NFCS) är ett finansieringsverktyg som stöder upprättandet av en gynnsam miljö för civilsamhället och en utveckling av verksamheten hos dess organisationer i Estland. Stiftelsen grundades av den Estländska regeringen 2008 och finansieras av stadsbudgeten.

Under besöket träffade vi två sociala företag tillsammans med Kysk:s Executive Director Agu Laius samt Project Manager Kaja Kaur. Ett av de sociala företag vi träffade var Abikäsi, ett arbetsintegrerat socialt företag, startat 2010 med funktionshindrade som målgrupp. I Estland finns 118 000 funktionshindrade personer, detta motsvarar 8,8% av befolkningen. 35% av dem är i arbetsför ålder (41 300 personer) och 88% av dessa är arbetslösa. Hittills har Abikäsi anställt 22 personer i två sociala företag, ett i Tallin och ett i Tartu. Deras mål är att 2012/13 ha en genomströmning av 500 anställda per år. År 2011 kommer de att öppna ett Working Centre, där personer utan arbetslivserfarenhet och vardagliga rutiner kan erhålla arbetsmarknadsförberedande insatser.

Vi har även etablerat kontakt med en utbildningsorganisation i Pärnu, Estland vid namn NGO Pärnu Vabahariduskeskus. kontakperson Jana Trink. De har uttalat sig positivt till att deta i projektet.
Vi avser även att etablera kontakt med en organisation i Skottland, en möjlig kontakperson har erhållits via Kysk. Denne person har arbetat inom sociala ekonomin i Skottland men har nu delvis flyttat till Estland och arbetar vidare med socialt företagande där.
AKTIVITETER
- Studiebesök med deltagarmedverkan i Estland och/eller Skottland
- Anordna minst ett seminarium i Bräcke där 2-4 personer från Estland inbjuds som föredragshållare. Till detta seminarium har vi ambitionen att knyta en organisation från Skottland som berättar om sitt arbete med sociala företag.
- Delta i ett seminarium anordnat i Estland kring utveckling av sociala företag i Estland, Skottland och Sverige. Projektet deltar med styrgrupp, deltagare, samverkanspartners. Totalt cirka 20 personer.
- Etablera en samverkansplattform med strukturer, innehåll och centrala samverkanspartners för att främja arbetsintegrerat socialt företagande och som är användbart/överförbart Estland, Skottland och Sverige. Uppföljningsaktiviteter kommer att påverka samverkansplattformens syfte och arbetssätt, så att samverkan inriktas på de områden där behovet är störst och med de insatser som gör mest nytta. Ett mervärde är att lära mer om hur stabila partnerskap för lokal utveckling mellan offentliga, ideella och privata intressenter kan byggas, bestå och främja vidare utveckling.
- Utveckla befintliga utbildningskoncept i en inkubatorsmiljö där minst en "systerorganisation" till Coompanion från vardera Estland, Skottland och Sverige ingår. Genom att skapa nätverk lär vi av varandras framgångsfaktorer och svårigheter och utvecklar ett europeiskt tänkande genom fysiska möten, via webb och videomöten. Målet är att kvalitetssäkra utbildningskonceptet genom lärande av internationell kunskap som anpassats till respektive lands förhållanden och förutsättningar.

MOBILISERINGSFAS
- Utse särskild kontaktperson som etablerar kontakter, ansvarar för och planerar projektperiodens aktiviteter

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedligen, arbetsmarknadsområde Östersund
  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Försäkringskassan Östersund
  • Individ och Familjeomsorg, Socialförvaltning
  • Krokoms kommun, Kommunstyrelsen
  • Sociala enheten

Samarbetspartners

  • ABF Z
  • Arbetsförmedligen, arbetsmarknadsområde Östersund
  • Arbetsförmedlingen i Sundsvall
  • Avd. lärande och arbetsmarknad
  • Försäkringskassan Östersund
  • Förvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
  • HÄLSOCENTRAL BRÄCKE
  • Individ och Familjeomsorg, Socialförvaltning
  • Krokoms kommun, Kommunstyrelsen
  • Länsstyrelsen i Jämtlands län
  • Regionförbundet Jämlands län
  • RSMH Jämtland
  • SAMORDNINGSFÖRBUNDET FÖR PSYKI
  • Sociala enheten

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund