Logotyp på utskrifter

SFA (Svenska för arbete)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHärnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
KontaktpersonKhosrow Razavi
E-postkhosrow.razavi@harnosand.se
Telefonnummer0611-34 80 46
Beviljat ESF-stöd3 639 698 kr
Total projektbudget9 128 258 kr
Projektperiod2009-01-02 till 2010-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Det övergripande målet med projektet är att underlätta för kursdeltagarna att så snabbt som möjligt nå inträde på arbetsmarknaden. Projektets unicitet ligger i just detta: språkinlärningen sker både i klassrum och på en svensktalande arbetsplats.

Bakgrund

En förprojektering med namnet "Arbetsvägen" från november 2006 som genomfördes av Arbetsmarknadsenheten i Härnösands kommun (se bilga 1) och som ligger till grund för detta projekt, dvs "Språk för arbete" (SFA), visar att sysselsättningsgraden 2006 för utlandsfödda i kommunen var 33,6% (i länet 55,5% enligt RPT ). Självförsörjningsgraden för flyktingar som kom till Härnösand 2003, 2004 och 2005 var 17,8% (se bilaga 1).
Länsstyrelsen i Västernorrland har i sitt regionala utvecklingsprogram "Vision Västernorrland 2010" i sju punkter framhållit områden som skall utvecklas. I punkt två "Lärande och kompetens" betonas vikten av fortsatt tillgång till utbildad arbetskraft i vårt län. Punkt tre "Uppnå större mångfald och öppenhet" ligger likaså i linje med intentionerna för vårt projekt.

Många av SFI-elever fastnar i studierna och utvecklar inte sitt svenska språk tillräckligt för att kunna gå ut i arbetslivet. Detta är en bidragande orsak till att många flyktingar och invandrare alltför ofta hamnar i ett utanförskap både socialt och ekonomiskt, varvid de isoleras från samhället i övrigt.

Projeketet (SFA) är ett försök att eliminera detta utanföskap samt öka projektdeltagarnas möjlighet att
integreras i sitt närsamhälle tack vare sina nyvunna språkkunskaper och sin nyförvärvade yrkeserfarenhet.

Projektets unicitet ligger i just detta: språkinlärningen sker både i klassrummet och på en svensktalande arbetsplats.

Projektet förväntas snabbare än traditionell språkundervisning (SFI-undervisning) ge deltagarna så stor språklig säkerhet att de kan vinna insteg på arbetsmarknaden. Projektet vill möjliggöra självförsörjning samt delaktighet i det sociala livet och öka människovärde och status hos individen i dennes närmiljö. Projektet syftar till, i samverkan med Arbetsförmedlingen, 5 i 12- rörelsen samt andra frivilliga organisationer såsom Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Kyrkan, KFUM-KFUK, idrottsrörelsen och fackliga organisationer att motverka utanförskap och segregation.

Det övergripande målet med projektet är att underlätta för kursdeltagarna (SFI-elever) att så snabbt som möjligt nå inträde på arbetsmarknaden. Förutsättningen för detta är goda kunskaper i svenska språket och kännedom om och förståelse för svensk syn på jämställdhet och demokrati. Projektets bärande idé är att:
- språkinlärning sker snabbare om den bedrivs i ett sammanhang som motiverar användandet av det nya språket.
- terminologi inom deltagarens tänkta yrkessektor ska tidigt komma in i språkutbildningen.
- på varje arbetsplats erbjuds träning i svenska språket.
- parallellt med språkinlärning erbjuder vi yrkesträning-yrkesorientering som en del i introduktionsarbetet.
- arbetssättet skapar kontakter med framtida presumtiva arbetsplatser.
- Parallellt med språkundervisning och yrkesträning erbjuder utbildning i jämställdhet.

Syfte

Många av våra SFI-elever blir kvar i studierna termin efter termin utan att göra några nämnvärda framsteg i stället för att i planerad takt gå igenom de olika SFI-nivåerna. För att få inträdet på arbetsmarknaden krävs tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Projektet syftar till att genom att förankra språkstudierna i en reell arbetssituation ge deltagarna bättre kunskaper i svenska, kunskaper som snabbare leder till insteg i arbetslivet, anställning och självförsörjning.

För att lära ett nytt språk, behövs, enligt språkforskaren Alvar Ellegård, ca 2000 timmar. För att inlärningen ska bli optimal måste den äga rum i en naturlig miljö, hävdar den amerikanske språkforskaren Steffen Krachen.
Den övergipande målsättningen med projeketet är att med hjälp av nya didaktiska undervisningsgrepp öka deltagarnas engagemang och delaktighet i inlärningsprocessen samt underlätta för dem att så snabbt som möjligt nå inträde på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Detta mål ska nås genom följande:
- Utveckling av dagens språkundervisning för att nå ett bättre resultat när det gäller antalet språksäkra och kunniga projektdeltagare.
- Ökad kunskap om arbetsmiljökultur genom integration av språkinlärning och praktik och aktivt deltagande på en arbetsplats.
- Ökad ordkunskap som är relaterad till yrke eller arbete som deltagaren kommer att fortsätta med efter avslutade studier. Att kunna använda ord som kursdeltagaren har lärt sig och befästa dessa i arbetslivet, dvs "learning by doing".
- Utveckla den muntliga kompetensen likaväl som den skriftliga genom att aktivt använda både tal- och skriftspråk både i studierna och på praktikplatsen. Att snabbt slussas ut i arbetslivet höjer också målgruppens motivation för att lära sig det nya språket, svenskan. Praktiken möjliggör effektivisering av språkinlärningen genom ett "språk-och kulturbad".
-Projektet bidrar till utveckling av ett mångkulturellt samhälle där alla medlemmar har lika värde och är jämställda.

Målsättning

Projektet som har ett S.M.A.R.T-mål, dvs är Specifikt och Mätbart och Accepterat genom presentation för målgruppen samt är Realistiskt och Tidsatt. Projektet kommer att utvärderas och mätas både kvantiativt och kvalitativt med jämna mellanrum: veckomöten (projektledningen, handledarna och lärarna) samt utvärdering efter varje etapp. En fristående utvärderingsexpert från Mittuniversitetet har knutits till projektet och skall följa projektet från dess början.

-Som ett mätbart mål vill projektet genom moderna didaktiska arbetsformer, såsom användande av digitala inlärningsprogram, PBL-metoden, etc, minska "dödtimmarna" i klassrummet och istället intensifiera inlärningen både i klassrummet, på nätet och på praktikplatsen från 900 timmar till 600 timmar.
- Genomförd kurs innebär att deltagarna är klara för arbetsmarknaden eller vidare studier.
- Eventuella kompetensbrister kan avhjälpas med vidare yrkesutbildning eller med deltagande i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
- Öka deltagarnas motivation beträffande språkinlärning.
- Social integration som leder till ökat samhällsengagemang och delaktighet i beslutsprocesser.
- Förståelse för hur svenskt samhälle och arbetsliv fungerar.
- Resultatet av delutvärderingarna kommer att diskuteras inom ledningsgruppen och med berörda parter, dvs målgruppen, lärare och handledare, för att eventuella fel och misstag ska kunna avvärjas i nästa etapp.
Det yttersta målet är, som framgår av ovanstående, anställning och egenförsörjning. Detta är ett mätbart mål, som lätt kan jämföras med resultaten från en kontrollgrupp (som studerar på det hittills gällande sättet där studierna bedrivs i klassrum).
SWOT- analysen nedan visar projektets potential:
Styrkor (S):
- eget val av deltagande.
- att få prata svenska med svenskar.
- att samtidigt få lära sig ett yrke och ett yrkesspråk.
- få kunskap om svensk kultur.
- att tillägna sig kunskaper som befäster jämställdhetsförhållningssättet.
- ingå i ett socialt sammanhang.
- handledarutbildning.
- specialanpassade läromedel

Svagheter (W):
- attityder hos deltagarna.
- rörligheten är stor.
- hadledare som saknar handlerarutbildning.
- handledare som har svårighet med att implementera jämställdhetsprinciper i sitt arbete.
- statiskt undervisningsmateriel.
- avsaknad av motivation.

Möjligheter (O) :
- få ett arbete.
- bättre självförtroende.
- självförsörjande.
- integrerad i samhället.
- bättre hälsa.
- en rättvisare och medveten människa.
- kunna påverka sin egen situation och vara delaktig i den demokratiska processen.

Hot (T):
- jobb finns ej när kursen är klar.
- att inte använda svenskan som lingua franca.
- samspelet handledare - SFI-läraren misslyckas.
- att elever med samma språk eller från samma språkområde hamnar i samma grupp.
- jämställdhetintegereringen inte lyckas

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi har vid vår skola vana av elever med funktionshinder av olika slag, varför skolan redan nu är väl anpassad för dessa. Detsamma kan även sägas om de arbetsplatser (arenor), som kommer att användas i etapp 2.

Skolan:
Den kommunala vuxenutbildningen har ända sedan starten på 1960-talet räknat personer med funktionshinder som en av sina viktigaste målgrupper. Därför är skolan väl anpassad för personer med olika slag av funktionsnedsättning. Den fysiska tillgängligheten är mycket god. En av skolans portar ligger i plan med parkeringsplatsen och i direkt anslutning till en rymlig hiss. Alla lokaler som klassrum, grupprum och mötesrum är lätt tillgängliga. Detsamma gäller toaletterna (finns på varje plan), som är rymliga och rullstolsanpassade.

Information om projektet ges löpande till alla som omfattas av projektet. Inledningsvis är den muntlig på en så enkel svenska som möjligt för att efterhand även ges skriftligt på papper och på dataskärm. Eftersom skolan bland sina elever ofta har personer med nedsatt eller ingen syn eller hörselförmåga, har vi upparbetade kontakter med professionella tolkar och hjälpmedelstekniker.

Kunskaper om funktionshinder har sedan länge givits personalen på skolan. Att i en klass möta elever med någon form av funktionshinder är så vanligt att det inte uppfattas som något problem. Lärarna vet att använda t ex hörselslinga och sändare för hörselskadade. För dem med synnedsättning har datatekniken blivit förfinad med översättning från skrift till artificiellt tal. Här kan vi erbjuda berörda elever god hjälp. Skolan håller för närvarande på med en stor översyn av samtliga rutiner. Här spelar givetvis även de speciella rutiner som erfordras för bästa bemötande av våra funktionshindrade elever en stor och viktig roll.

Arenorna (arbetsplatserna):
Det som inledningsvis ovan sägs om skolan gäller även arenorna. De är arbetsplatser som skapats för dem som av olika skäl haft svårt att få en anställning. Många av dem är människor med olika slag av funktionsnedsättning, vilket lett till att dessa arbetsplatser så långt som möjligt anpassats till dessa. Arenorna ligger i helt nyupprustade lokaler. Stor vikt har lagts vid anpassning för dem som har olika slag av funktionsnedsättning. Entréer ligger i markplanet och några plan utöver detta finns inte. Arbetsplatser, mat- och fikarum liksom toaletter är anpassade för rörelsehindrade. Viktigt att påpeka är att de handledare som finns på varje arena har fått en grundlig utbildning för sin syssla. Här ingår ett moment om hur de elever som har någon form av funktionsnedsättning skall bemötas och handledas.

Jämställdhetsintegrering

Könsroller styr vårt agerande och tänkande mer än man kan tro. Könens olika status befästs i vår uppfostran och vi fastnar omedvetet i dessa roller som formar vårt handlande, våra värderingar och mönster. Ser man sig omkring, ser man omedelbart hur dessa könsroller genomsyrar hela vår tillvaro. Jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas i projektets alla delar, så till vida att projektet alltid ska arbeta utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv, när olika insatser planeras och genomförs. Detta ska ske genom att jämställdhetsaspekten ska finnas med som en styrande faktor vid varje enskilt beslut som fattas i projektet.
Genom att erbjuda en kontinuerlig utbildning i form av föreläsningar och seminarier om jämställdhet och likabehandning i alla tre etapperna för projektdeltagarna, projeketledningnen, lärarna och handledarna, undanröjs risken för att dessa värden inte implementeras hos alla i projektet inblandade parter. I och med detta undanröjs farhågorna att jämställdhetstänkandet inte skulle kunna få fäste bland projektdeltagarna. Genom en löpande utvärdering samt en kvalitativ analys av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet blir det också lätt att se utfallet av detta arbete. Denna process skall vara holistisk och inte monospårig, dvs gälla båda könen. Målet är att undanröja hinder som kan bromsa eller i värsta fall stoppa jämställdhetsarbetet genom att upprätta rutiner för uppföljning och utvärdering. Genom processen "planera - genomföra - utvärdera och utveckla" får jämställdhetsarbetet en kontinuitet som också för projektet framåt. (se bilga 3)

Transnationellt samarbete

Projktet har för närvarande inga transnationella samarbetspartner men det finns planer på att presentera utväderingarna av projektet för en grupp intresserade forskare från Danmark och Litauen.

Medfinansiärer

  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen

Kommun

  • Härnösand