Logotyp på utskrifter

SESAM - Social ekonomi i samverkan

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareArbetsförmedlingen Östersund
KontaktpersonJohan Tegnhed
E-postjohan.tegnhed@arbetsformedlingen.se
Telefonnummer010-4870237
Beviljat ESF-stöd6 799 610 kr
Total projektbudget15 252 030 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2012-06-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Samverkansplattformen Social Ekonomi mellersta Norrland organiserar i samverkan med Arbetsförmedlingen anordnandet av sysselsättning för arbetssökande inom Fas 3.

Bakgrund

Dagens alltmer hårda situation på arbetsmarknaden skapar ett starkt behov av att finna nya samverkansformer för att bistå arbetssökande att finna sin väg tillbaka till arbetsmarknaden. Personer med någon form av arbetsnedsättning, personer med utländsk bakgrund samt äldre arbetssökande har i och med denna tuffa utveckling fått det alltmer svårare att hävda sig i konkurrensen på arbetsmarknaden och ingår därmed som en del i gruppen som kvalificerar sig för fas 3.

Den sociala ekonomins företag och organisationer är sammanslutningar av personer som samarbetar för att lösa olika behov. Där finns kooperativ, sociala företag, folkbildning, idrottsrörelse, samlingslokaler och grupper som arbetar med lokalt utvecklingsarbete. Det finns många uppgifter och uppslag på idéer som skulle kunna utvecklas till meningsfull sysselsättning och varaktiga arbeten för fas 3 personer.

Med anledning av detta har samverkansplattformen Social Ekonomi mellersta Norrland initierat en idé kring att organisera anordnare inom Fas 3. Den sociala ekonomins aktörer i mellersta Norrland har nu utarbetat ett helhetskoncept som skulle möjliggöra minst 100-150 fas 3 platser i vår region. Detta arbete innefattar ett uppbyggande av en fast struktur som direkt berör Fas 3 brukarna och deras behov av arbetsplaster enligt följande:

Projektaktiviteter
Tema 1) Samverkansstruktur
En fast organisation ska etableras med ansvar för att samordna den sociala ekonomins anordnare av Fas 3 platser. Eftersom de flesta aktörerna inom den sociala ekonomin i mellersta Norrland är små aktörer med några få anställda per arbetsställe, föreligger ett påtagligt behov av en samordning och samverkan mellan anordnare för att verkligen tillvarata den potential som finns inom denna typ av verksamheter för enskilda individers behov av arbetsträning. Aktiviteterna inom tema 1 blir till stor del inriktade på att samla potentiella anordnare, förankra arbetet och identifiera det konkreta behovet som enskilda anordnare behöver stöd och hjälp med.
- Workshops
- Studiebesök
- Etablera en lärande miljö
- Utåtriktade informationsaktiviteter
- Hemsida
- Intranätfunktion, datastöd m.m.

Tema 2) Individ stöd
För att maximera enskilda individers möjligheter att återgå till arbetsmarknaden behövs handledning och tät uppföljning av individuella planer för Fas 3 brukarna. Detta är centralt i arbetet och ett system för detta bör arbetas fram och etableras för varje enskild brukare som erbjuds Fas 3 plats inom någon av den sociala ekonomins aktörer. Här är det viktigt att också hitta de bästa formerna för dialog och tät återkoppling mellan arbetsförmedlingen och ev. andra aktörer som är aktiverade kring den enskilda individen. För social ekonomi är dock brukarnas egenmakt empowerment central och en självklar huvudinriktning inom de Fas 3 platser som social ekonomi kan erbjuda.
- Individ stöd
- Fleraktörsträffar utifrån brukarnas egenmakt
- Tillgänglighetsanpassning
- Brukaraktiviteter, enskilt
- Brukaraktiviteter, i grupp mm.

Tema 3) Kvalitets- och uppföljningsarbete
Alla partners som ingår i den sociala ekonomins anordnarstöd i mellersta Norrland bör inneha en samordnad och likvärdig kvalitetssäkringsmodell. Under projektperioden ska modellen etableras och implementeras hos samtliga anordnare. Det är viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet innefattar hela arbetsprocessen med enskilda individer, anordnarens ansvar och skyldighet gentemot individen och Arbetsförmedlingen samt anordnarens rutiner, uppföljning och dokumentation. Jämställdhet och tillgänglighet bör också ingå.

Syfte

Syftet med projektet är att skapa en samverkan mellan Arbetsförmedling och den sociala ekonomins aktörer för att organisera nya anordnare inom Fas 3. Detta för att på så sätt kunna erbjuda målgruppen inom Fas 3 ett utökat stöd och nya arbetsmetoder som kan bistå dem i att förkorta vägen tillbaka till arbetslivet. På detta sätt finner man hållbara individanpassade arbetsplatser som utgår från varje persons förutsättningar och behov, vilket stärker deras självkänsla och välbefinnande samt minskar utanförskapet och ger en känsla av samhällstillhörighet och engagemang.

Målsättning

1. Skapa en fast organisationsstruktur i mellersta Norrland för anordnare av Fas 3 platser bland den sociala ekonomins aktörer.
2. Projektet ska involvera 100-150 brukare inom Fas 3 under projekttiden.
3. Skapa en kvalitetssäkrings- och uppföljningsmodell av de platser som anordnas inom social ekonomi mellersta Norrland.
4. Individuell uppföljning av individerna inom Fas 3, där varje organisation/företag (anordnare) arbetar med individuella planer för enskilda individers möjligheter att återgå till arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Brukarna inom Fas 3 har en lång tid av utanförskap bakom sig och besitter i många fall synliga eller dolda funktionsnedsättningar. Därför är arbetet med deras möjligheter och arbetsplatsernas tillgänglighet central i arbetet med att återgå till arbetsmarknaden. Tillgängligheten måste därför noga beaktas hos varje anordnare och för varje enskild individ. Detta ska belysas i varje individuell plan och i varje uppföljningsrapport.

Kontakt kommer att tas med Handikappsamverkan i Jämtlands län för att involvera deras expertis i etableringen av projektet. Handikappsamverkan är själva en del av den sociala ekonomin och har en expertgrupp som bistår företag och organisationer med tillgänglighetsanalyser.

En checklista med förslag på åtgärder att ha i åtanke har mottagits av Handikappsamverkan för att garantera den fysiska tillgängligheten till skola, praktikplatser och företag. Information om vanliga praktiska fel som begås vid handikappanpassning har även erhållits för att detta ska kunna undvikas.

Det är även viktigt att tänka på att gruppen funktionsnedsatta ej är enhetlig utan består av en mängd olika handikapp. På grund av detta är det svårt att utarbeta en generell tillgänglighetsplan som omfattar samtliga funktionsnedsatta, lämpligare, mer lyckat och effektivt är det istället vid behov skapa individuella tillgänglighetsplaner.

Genom att projektet är medvetet om att alla människor har olika behov kan man skapa en tillgänglig verksamhet för alla. Det handlar mycket om bemötande, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Det gäller att ha i åtanke att människor är individuella. Det viktigaste för att skapa en tillgänglig verksamhet för alla är öppenhet och bra kommunikation. Inte minst när funktionsnedsatta arbetssökande ska ut i sysselsättning på ett företag eller genomgå utbildning är detta viktigt att beakta.

Den kommunikativa tillgängligheten är oftast den som glöms bort. För att kunna arbeta på en arbetsplats räcker det dock inte att du fysiskt tar dig in i lokalerna, möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Detta förutsätter en lugn miljö och teleslingor för den hörselskadade. Genom att tala när man skriver möjliggör man på ett enkelt sätt för den blinde att följa med på möten och föreläsningar. Läromedel på olika medel finns i olika former för att få från hjälpmedelscentralen.

Det är även viktigt att beakta den informativa tillgängligheten. Här bör man vara medveten om att det finns dolda funktionshinder, exempelvis dyslexi. Ibland finns det även en skamkänsla kopplad till denna funktionsnedsättning även om detta har förbättrats avsevärt på senare tid.

Viktigt att tänka på i dessa fall är att skriva material, hemsidor och eventuella blanketter på ett lättförståeligt sätt. Till vår hjälp för att skriva lättillgängligt i material och på hemsida kommer vi att använda oss av: Skriv så att folk förstår! – en handbok i att skriva på lätt svenska som givits ut av Liz-lättläst men även HANDISAMs riktlinjer.

Jämställdhetsintegrering

Under mobiliseringsfasen ska en jämställdhets-swot genomföras över jämställdheten i den sociala ekonomins företag och organisationer i projektet som ska ligga till grund för en plan över hur man ska kunna uppnå jämställdhet för respektive projektfas, från mobilisering till genomförande av kompetensinsatser.

Jämställdhets-swot och plan över jämställdhet i projektet ska redovisa i rapport som inlämnas till ESF-rådet senast fyra månader efter projektstart.

Rapporten ska vidare beskriva könsuppdelad statistik över målgruppen. Det saknas en samlad relevant kunskap om målgruppen utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhetsanalyserna ska genomföras av projektledaren i samarbete med resurspersoner från samverkanspartners.

Genomförandefasens plan för jämställdhetsintegrering ska bygga på ESF-rådets Vägledning till jämställdhetsintegrering – en utgångspunkt Dnr: 2007-00467.
Därmed ska planen ta med:
- Analys av problem- och behovsområdet utifrån jämställdhetsperspektiv.
- Beskrivning eller plan över hur jämställdhetsperspektivet ska omsättas i projektverksamheten.
- Eventuella konsekvenser för kvinnor och män av förväntade resultat och effekter.
- Kompetens i jämställdhetsintegrering.

Jämställdhets-swot och plan över jämställdhet i projektet ska styra planering av projektets senare genomförandedel efter mobiliseringsfasen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedligen, arbetsmarknadsområde Östersund
  • Arbetsförmedlingen Sundsvall

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedligen, arbetsmarknadsområde Östersund
  • Arbetsförmedlingen Sundsvall
  • Bygderådet i Jämtlands län
  • Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands län
  • Folkets Hus och Parker
  • Jämtland Härjedalens idrottsfö
  • SV Studieförbundet Vuxenskolan
  • Västernorrlands Idrottsförbund

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund