Logotyp på utskrifter

SAmverkan För Integration och Arbete (SAFIA)

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKultur- utbildning- och fritidsförvaltning
KontaktpersonSalim Khater
E-postsalim.khater@solleftea.se
Telefonnummer0620-68 27 25
Beviljat ESF-stöd4 872 589 kr
Total projektbudget13 463 539 kr
Projektperiod2009-02-02 till 2012-01-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Att utifrån SKL: s programberednings förslag Introduktion av nyanlända, förslag till mål och modeller (ISBN 978-91-7164-218-9) är syftet med projektet att hitta former, metoder där verksamheten skall ge förutsättningar för en god introduktion på den svenska arbetsmarknaden och i svenskt samhällsliv.

Bakgrund

Inom snar framtid befarar vi stor arbetskraftsbrist i landet och det kommer att behövas såväl flyktingar som fri arbetskraftsinvandring. Att finna metoder och modeller för att fler med utländsk bakgrund ska ges möjlighet att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet är därför något av en nyckelfråga. Speciellt för oss i glesbygdskommuner, med åldrande befolkning och sviktande befolkningsunderlag, utgör människors förmågor tillsammans med bra kompetensförsörjning en grundläggande förutsättning för att säkra hållbar tillväxt och välfärd.

Resultatet av den inventering som gjordes inom ramen för EU-projektet Arbetskraftsförsörjning i Sollefteå (Y-3042-140-04) visade att drygt var fjärde anställd inom Sollefteå kommuns arbetsmarknadsområde kommer att gå i pension fram till 2015. Behov av nyrekrytering av kompetent personal kommer därför att finnas inom alla verksamheter och yrkesområden. Utöver detta kommer också ett stort antal ensam- och fåmansföretagare att stå inför ett generationsskifte.

Den resurs som människor med utländsk bakgrund utgör i arbetslivet måste tas tillvara. Att sysselsättningen är lägre och att arbetslösheten är högre bland utrikes födda än inrikes födda är ett tecken på slöseri med mänskliga resurser. De utrikes födda har ofta en inriktning på sin utbildning, som redan i dag är efterfrågad på arbetsmarknaden och som med all sannolikhet kommer att vara det i framtiden.

Under 2006 framförde Integrationsverket ett önskemål om att Sollefteå kommun ökar antalet mottagna flyktingar på årsbasis. Man uttryckte därtill ett intresse av att gå vidare och utveckla samarbetsformerna med ett längre och mer omfattande avtal med kommunen. Under 2007 beslöt kommunstyrelsen att teckna ett treårigt avtal med staten om att utöka flyktingmottagningen till 80 100 individer årligen under perioden 2007 2010. Efter förfrågan från Migrationsverket beslöt man dessutom att teckna ett treårigt avtal avseende mottagande av ensamkommande asylsökande barn med tolv platser samt ett avtal med Integrationsverket om mottagande av ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd.

Enligt propositionen Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997 98:16) är det övergripande målet med integrationspolitiken att den skall ge individen meningsfull sysselsättning. Verksamheten skall ge förutsättningar för en god introduktion på den svenska arbetsmarknaden och i svenskt samhällsliv. Därmed skall den också ge möjligheter för den nyanlände att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet.
I Integrationsverkets måldokument anges också delmål för introduktionen. För personer i arbetsför ålder ska nedanstående delmål vara uppfyllda efter avslutad introduktion:

ha kunskaper om samhällets grundläggande demokratiska värderingar, människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter samt om jämställdhet mellan könen och barns rättigheter.
ha kunskaper om svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv.
ha sådana kunskaper i svenska att språket fungerar som ett kommunikationsmedel i såväl vardags och yrkesliv som vid utbildning.
ha fått tidig och relevant kontakt med svenskt arbets- och föreningsliv.
ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad och har en plan för en eventuell kompletterande utbildning.
ha påbörjat kompletterande utbildning eller sysselsättning utifrån sina individuella förutsättningar om han, hon är i arbetsför ålder, men saknar utbildning motsvarande svensk grundskola.

För att förbättra förutsättningarna för främst kommunerna till en bra introduktion tillsatte Sveriges Kommuner och Landsting år 2005 en tvåårig programberedning med inriktning mot integration i arbetslivet. Det övergripande målet för beredningen var att korta tiden mellan nyanlända flyktingars och invandrares ankomst till Sverige och deras inträde på arbetsmarknaden. I rapporten Introduktion av nyanlända, kartläggning och hinder (ISBN 978-91-7164-217-2) kom man tyvärr fram till att resultaten är mycket dåliga inom kommunernas introduktionsverksamhet.

Sollefteå kommun bedriver sedan april 2006 ett EU-projekt (Y-3042-49- 2006) med fokus på att synliggöra nyanländas kompetens. På grund av den relativt sett korta tiden vi haft till förfogande i projektet har målgruppen i huvudsak varit flyktingar med som lägst en utbildningsnivå motsvarande svensk gymnasieutbildning. Men en allt viktigare fråga framöver kommer att bli hur man kan tillvarata kompetens och erbjuda effektiv introduktion för de flyktingar och invandrare som kommer till Sverige utan utbildning eller med kort sådan. I projektet, som på grund av den korta tiden är mer att betrakta som en förstudie till ett kommande projekt, har vi ändå kunnat konstatera vissa saker av betydelse för den nyanländes möjlighet att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet.

Meritportföljen har varit ett första steg för att dokumentera och samla kompetens från tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Meritportfölj har visat sig vara ett bra sätt för individen att strukturera och synliggöra sin kompetens och sin delaktighet. Speciellt då i de fall där dokumentation av tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet saknas.

För människor från tredje land som har legitimationsutbildning eller utbildning i behörighetsyrken tar det lång tid att få utbildningen tillgodoräknad i Sverige. En orsak tycks vara att från att deras formella kompetens är bedömd är steget till att komma i arbete ofta långt beroende på att kravet på att delta i kompletterande utbildningar t.ex. sjukvårdssvenska kräver genomgången sfi nivå D.

För att nyanlända i högre utsträckning ska kunna använda tidigare erfarenheter är det centralt att man kan kommunicera på svenska. Vilken nivå som behövs beror mycket på inom vilket område man vill arbeta, men ofta finns det ett särskilt yrkestermer som är specifikt för just det yrkesområdet. Svenskundervisningen behöver anpassas efter individens förutsättningar, utbildningsbakgrund och studiemål, det vill säga en mer funktionell språkutbildning, inom ramen för Svenska för invandrare, Sfi. Målet med svenskundervisningen ska vara att deltagaren tillägnar sig de färdigheter i svenska språket som krävs för nästa fas i etableringen i Sverige, det vill säga för arbete, studier på olika nivåer etc. Parallella studier inom vuxenutbildningen och sfi bör sannolikt kunna vara en möjlighet som skulle kunna påskynda processen.

Små glesbygdkommuner av vår storlek och med en relativt begränsad arbetsmarknad, har idag svårt att erbjuda en tillräckligt differentierad introduktion, med en verksamhet som är tillräckligt individualiserad utifrån de mottagnas bakgrund och planerade framtid. De större kommunerna har bättre förutsättningar att klara detta, tack vare att de har ett större antal nyanlända flyktingar, bredare arbetsmarknad och kan på så sätt bättre differentiera introduktionen utifrån studier och yrkesbakgrund. Å andra sidan befarar vi stor framtida arbetskraftsbrist i landet. För att bidra till och säkerställa det kommande arbetskraftsbehovet kommer även glesbygdkommuner som vår att behöva såväl flyktingar som den fria arbetskraftsinvandringen.

Sollefteå kommun har valt att samla samtliga verksamheter med kopplingar till vuxnas lärande till en gemensam organisation kallad Reveljen, Centrum för vuxnas lärande och utveckling. I dagsläget är det 5 enheter som ingår i Reveljen. Lärcenter, (Universitets- och KY utbildningar) Arbetsmarknadsenheten, Integrationsenheten, Komvux med SFI samt administration och vägledning. Målet är att finna samverkansformer och metoder för en god och utvecklad integration anpassad till en glesbygdskommun utifrån SKL: s programberednings förslag Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller (ISBN 978-91-7164-218-9). Att finna samverkan och samarbetsformer med samhällets samtliga aktörer utgör syftet med projektet.

Syfte

Syfte
Att utifrån SKL: s programberednings förslag Introduktion av nyanlända -förslag till mål och modeller (ISBN 978-91-7164-218-9) är syftet med projektet att hitta former och metoder där verksamheten skall ge förutsättningar för en god introduktion på den svenska arbetsmarknaden och i svenskt samhällsliv. Därmed skall den också ge möjligheter för den nyanlände att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. För att effektivisera introduktionen bör flera aktörer reellt medverka i introduktionen. Att förändra fokus på introduktionsarbetet från nuvarande mer omhändertagande till ett introduktionsarbete där det övergripande målet är att korta tiden mellan nyanlända flyktingars och invandrares ankomst till Sverige och deras inträde på arbetsmarknaden innebär en nödvändig samhällelig utmaning. Utifrån detta är syftet också att hitta fungerande samarbetsformer mellan samtliga aktörer där ansvaret för de olika insatserna regleras.

Målsättning

Det övergripande målet för projektet är att alla nyanlända invandrare ska ges lika förutsättningar och att korta tiden mellan nyanlända flyktingars och invandrares ankomst till Sverige och deras inträde på arbetsmarknaden. I rapporten Introduktion av nyanlända, kartläggning och hinder (ISBN 978-91-7164-217-2) kom man tyvärr fram till att resultatet är mycket dålig inom kommunernas introduktionsverksamhet. Mätbar indikator för projektet är att förkorta tiden från ankomst till egen försörjning till maximal 18 månader för 50 % av projektdeltagarna.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Reveljens lokaler och samtliga lärmiljöer är anpassade för personer med funktionshinder. Lokalerna är gamla, tidigare höll trängregementet T3 till i lokalerna. De senaste åren har ombyggnationer genomförts, bland annat för att ytterligare anpassa lokalerna ur tillgänglighetssynpunkt. Det finns hissar, ramper, automatiska dörröppnare etc.
Personal inom Reveljen har kompetensutvecklats inom området lärande och funktionshinder. Diskussioner har förts om hur lärandet för olika funktionshinder ska anpassas. Man möter dagligen dyslektiker, personer med hörselnedsättning och syn problematik. Personal som har egen problematik med tinnitus har påbörjat ett arbete för att eliminera störande buller. Ytterligare kompetensutveckling inom området behövs och kommer under projekttiden att anordnas. Informationsmaterial som riktas till deltagare som tas fram i projektet kommer att utformas på lättläst och tydligt sätt. Visst material kommer att översättas till andra språk, tex spanska, engelska och arabiska.
Reveljen har sedan tidigare ett samarbete med den lokala HSO- föreningen. Bland annat har föreningen besiktat lokaler och kommit med bra synpunkter på hur de kan anpassas.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsarbete är ett långsiktigt åtagande. Det jämställdhetsarbete som Reveljen påbörjat kommer att fortgå och den jämställdhetsplan som är framtagen ska årligen revideras. Jämställdhetsperspektiv ska ingå i det dagliga arbetet i all verksamhet vid Reveljen. För projektets kommer det att innebära en utmaning att ifrågasätta invanda tänkesätt, arbetsformer och normer. Kvinnor och mäns olika behov ska särskilt uppmärksammas och vara en del det dagliga projektarbetet. Män och kvinnor med annan etnisk bakgrund behöver förberedas för de förutsättningar utifrån jämställhet som råder på den svenska arbetsmarknaden. Resurser och insatser ska fördelas utifrån bägge könens behov. Kvinnor och män ska bemötas på lika villkor. Både män och kvinnor ska erbjudas samma förutsättningar i sin strävan att bli ekonomiskt oberoende. Kvinnor ska särskilt stärkas då det gäller ansvarsfördelning barn och hem. Alla medarbetare som är involverade i projektet ska regelbundet kompetensutvecklas inom jämställdhetsområdet. Studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i jämställdhetsarbetet. De behöver hjälpa deltagare att få upp ögonen för en icke könssegregerad utbildning och arbetsmarknad. Förebilder är i det sammanhanget oerhört viktigt för att påverka till otraditionella yrkesval. Mångfald ska ses som en tillgång, som bidrar till regionens tillväxt och utveckling där utländsk, internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara. Det finns anledning att tro att det ännu behövs särskilda satsningar på jämställdhet inom integrationsområdet eftersom situationen för kvinnor med utländsk bakgrund är så mycket mer komplex än vad den är för etniskt svenska kvinnor. Erfarenheterna från det seminarium om invandrarkvinnors företagande som genomfördes i MATS- projektet skall tas till vara och utvecklas.

Medfinansiärer

  • Kultur- utbildning- och fritidsförvaltning

Kommun

  • Sollefteå