Logotyp på utskrifter

Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKrokoms kommun, Kommunstyrelsen
KontaktpersonAgneta Sunder
E-postagneta.sunder@krokom.se
Telefonnummer0640-164 73
Beviljat ESF-stöd4 927 455 kr
Total projektbudget12 318 636 kr
Projektperiod2009-04-01 till 2011-09-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Pilotmodell för företaghälsovård i Jämtlands län är ett initiativ för att utveckla nya metoder för en verksamhetsnära företagshälsovård. Med nya metoder och nya processer som möter de krav som ställs på arbetsgivaren skall det leda till återgång i arbete med optimala förutsättningar.

Bakgrund

Sverige har ett väl utbyggt socialt skyddsnät och en hög levnadsstandard men också hög frånvaro från arbete på grund av sjukdom. Jämtlands län har det högsta ohälsotalet i Sverige och Krokoms kommun har en sjukfrånvaro som ligger betydligt högre än riksgenomsnittet.

I budgetpropositionen 2008 presenterades ett samlat åtgärdspaket för att få en väl fungerade sjukförsäkring. Insatser skall göras så snart som möjligt och de åtgärder som beskrivs i socialförsäkringens rehabiliteringskedja ska ske tidigt och i första hand hanteras inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatsen. I samband med att rehabiliteringskedjan infördes kom regeringen med ytterligare förslag om en utvecklad företagshälsovård på tre ben som finns beskriven i SOU 2007: 91. Företagshälsovården förväntas arbeta närmare primärvården, Försäkringskassan och arbetsplatsen i rehabiliteringsprocessen. Såväl företagshälsovårdsbranschen som arbetsgivare och fackliga organisationer har ställt sig bakom dessa nya tankar. Detta innebär en möjlighet att utveckla nya modeller samt nya metoder och kompetensområden för en väl fungerande företagshälsovård. Krokoms kommun har idag ett avropsavtal med en extern företagshälsovård.

För att på ett hållbart sätt arbeta med att sänka sjukfrånvaron krävs, förutom ett gediget rehabarbete, också att man arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Statens Folkhälsoinstitut menar i Folkhälsopolitisk rapport, 2005 att den övergripande bestämningsfaktorn för hälsa i arbetslivet är arbetsmiljöfaktorer. Folkhälsoinstitutet lyfter även fram andra centrala bestämningsfaktorer för hälsa i arbetslivet där chefer och ledarskapet har en stor påverkan i organisationen. Vår livsstil är också viktig för hälsan och kan sägas komplettera de övriga faktorerna. Om medarbetare trots allt blir sjukskrivna innebär en rehabilitering tillbaka till arbete en samverkan mellan den sjukskrivne, arbetsgivaren och försäkringskassan. Detta är ofta en process som är svårarbetad och trög. De olika aktörerna har sina egna processer och regler och den sjukskrivne riskerar många gånger att komma i kläm. Här spelar företagshälsovården som neutral part och med dess kunskap om relationen individ och arbete en viktig roll. Hur man på bästa sätt arbetar med företagshälsovård och rehabiliteringsprocessen är en strategiskt viktig fråga.

Rehabiliteringskedjan innebär ett ännu större ansvar för arbetsgivaren att tidigt fånga upp den sjukskrivne och att arbeta aktivt med arbetsåtergång och arbetsmiljöfaktorer. Utifrån dessa nya förutsättningar finns ett behov av att arbeta med nya metoder för att förebygga utslagning genom sjukskrivning. Tillsammans med samverkanspartners i Jämtlands län vill därför Krokoms kommun genomföra ett pilotprojekt för att utveckla en modell för en verksamhetsnära företagshälsovård. I pilotprojektet kommer nya metoder för rehabilitering och rehabiliteringsomställning i linje med den nya rehabiliteringskedjan att prioriteras.

För långtidssjukskrivna med tidsbegränsad sjukersättning i kommunens verksamhet kommer inom projektets ram den erkända Föllingemodellen, som beskrivs utförligare nedan, prövas som ett verksamhetsnära rehabiliteringsprogram för att möjliggöra en optimal återgång i arbete. För att utveckla metoder kommer därför rehabiliteringsprogrammet att ske på den sjukskrivnes ordinarie arbetsplats och i nära samarbete med närmaste chef. Chefer med personalansvar är enligt arbetsmiljölagen ansvarig för rehabiliterng av medarbetare. Ledarstöd samt coachning för chefer med personalansvar och insatser direkt på arbetsplatsen är därför en förutsättning för att rehabiliteringsarbetet skall ge långsiktig effekt.

Om det framkommer i rehabprocessen att den sjukskrivne inte kan återgå i något arbete hos nuvarande arbetsgivare är det Försäkringskassan som hjälper till med kontakter med Arbetsförmedlingen. Projektet kommer att utveckla metoder för rehabiliteringsomställning där kommunen tar en mer aktiv roll. Genom ett rehabomställningsprogram vill vi stärka medarbetare att hitta en lösning och undvika onödiga väntetider. För att svara upp mot rehabiliteringskedjan i nya socialförsäkringslagen kommer långtidssjukskrivna, 6 månader eller längre, i kommunens verksamhet att pröva ett program för rehabiliteringsomställning i samverkan med Arbetsförmedlingen.
En verksamhetsnära företagshälsovård, med bl.a. rehabprogram och rehabomställning, blir därför både en mer kostnadseffektiv insats och ger ett mervärde genom att insatsen sker vid den ordinarie arbetsplatsen.

Krokoms kommun hade under 2007 en sjukfrånvaro på 10,5 % av tillgänglig ordinarie arbetstid för kommunens samtliga verksamheter. Totala antalet sjukfrånvarotimmar under året motsvarade 122 årsarbetare. Alla kommuner i Jämtland förutom Åre ligger långt över riksgenomsnittet, som är 7,2 % för 2007. Sjukfrånvaron har stadigt minskat i Krokoms kommun sedan 2003, då den var 13,5 % men är fortfarande alltför hög. Bland yrkesgrupper har vård- och sjukvårdsbiträden högst andel sjukfrånvaro med 20.6%, förskollärare har 17 % och elevassistenter 16.6%. Det finns skillnader mellan yrkesgrupper på samma arbetsplatser. Det är också skillnader på sjukfrånvaron mellan kvinnor och män. Den totala sjukfrånvaron 2007 för kvinnor var 11,9 % och för männen 5,8%. Kvinnors sjukfrånvaro är alltså dubbelt så hög jämfört med männens. Denna genomgående analys kommer att användas i projektet. Krokoms kommun med sin höga sjukfrånvaro kan ses som en lämplig pilot för modellutveckling av företagshälsovård i Jämtlands län.

Med hjälp av de åtgärder som planeras i projektet ska sjukfrånvaron minska bland de anställda i Krokoms kommun. Arbetskraftsutbudet hos de anställda som idag är långtidssjukskrivna ska öka. Genom att arbeta aktivt med rehabilitering samt med arbetsmiljön och hälsofrämjande insatser kommer pilotprojektet att bidra till att utveckla en modell för en verksamhetsnära företagshälsovård.

Syfte

Syftet med projektet är att:
Utveckla en modell för en verksamhetsnära företagshälsovård som är anpassad till nya rehabiliteringskedjan och som ökar beställarkompetens i organisationen.

Införa nya metoder och arbetsprocesser som möjliggör en optimal återgång i arbete för långtidssjukskrivna och på sikt förhindra att nya långtidssjukskrivningar uppstår.

Målsättning

Målsättningen är att :
Implementera en ny modell för en verksamhetsnära företagshälsovård i kommunens verksamhet . Detta ska ske i nära samverkan med berörda fackliga organisationer.

Minska sjukfrånvaron i kommunen från 10,5 % år 2007 till 7 % år 2010.
Under år 2011 är målet en fortsatt minskad sjukfrånvaro och att antalet nya långa sjukfall över 6 månader ska minimeras .

Långtidssjukskrivna med tidsbegränsad ersättning, 32 personer, skall utifrån förmåga återgå i arbete i Krokoms kommun .

Långtidssjukskrivna som genomgår rehabomställning, 39 personer, ska uppnå arbetsförmåga i annat reguljärt arbete på arbetsmarknaden efter det att personerna fått hjälp med att upprätta en plan för omställning och avslutat sin anställning i Krokoms kommun

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Det finns inga problem identifierade i målgruppen vad det gäller svensk språkförståelse men skulle det uppstå finns
det upparbetade kontakter för tolk-tjänster. Till största delen kommer all verksamhet i projektet att utföras i
kommunens egna lokaler som är anpassade för att vara tillgängliga för personer med rörelsehinder, syn och
hörselnedsättning. Vid aktiviteter utanför kommunens lokaler kommer projektet säkerhetställa att tillgängligheten kan tillgodoses på den lokal som blir aktuell för de behov som uppstår.
Förtydligande inkommen 2009-01-30.
Förutom att säkerställa den fysiska tillgängligheten som finns beskrivet i ansökan så kommer vi att arbeta med tillgänglig information. De material såsom informationstext, broschyrer inbjudningar mm ska vara begriplig och med lättläst text. Synskadade ska också kunna ta del av informationen. Information mm kommer att publiceras både på intranätet och kommunens hemsida.
Projektets målsättning att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete innehåller insatser som ökar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma tillbaka eller vidare i annat arbete. Insatser som omfattar både den enskilda individens förhållningssätt och beteenden som ökar självkänslan hos deltagarna, vilket också ökar möjligheten att känna delaktighet i rehabprocessen och förmågan att komma tillbaka i arbete. Hit hör även insatser för att anpassa arbetet. En annan viktig del för att öka tillgängligheten är att i chefsstöd och coachning ingår processer som har påverkan på attityder och förhållningssätt till medarbetare med funktionsnedsättning. Exempelvis värderingar och människosyn, att olikheter berikar.
Förfrågningsunderlaget kommer att poängtera varierade arbetsformer och interaktiv – upplevelsebaserad pedagogik snarare än föreläsning. Deltagarna blir på så sätt mer delaktiga i sitt eget lärande. Programmen ska utgå ifrån ett underifrånperspektiv där deltagarnas verklighet styr de frågeställningar som tas upp.

Jämställdhetsintegrering

Utifrån den kartläggning och analys som föregått projektet kommer det faktum att män och kvinnor bemöts olika att synliggöras och aktivt arbetas med i projektet. I projektets samtliga insatser och aktiviteter ingår jämställdhetsaspeketer och jämsställdhetsintegrering som en viktig del. I ledarstöd och coachning kommer jämställdshetsperspektivet kontinuerligt att belysas och problematiseras.
I hälsoinspiratörernas arbete inom projektet kommer genus och hälsa att uppmärksammas och kopplingar till jämställdhetsintegrering att synliggöras.
De personer som arbetar direkt mot målgruppen kommer att ha dokumenterad erfarenhet och kunskap i
jämställdhetsintegrering. Kartläggning av alla långtidssjukskrivna kommer att ske utifrån ett enhetligt
kartläggningsmaterial. De som uppfyller kriterierna kommer att kunna delta i rehabiliteringsprogrammet, detta
oavsett yrke, befattning eller kön. Detta tillsammans med att chefen får stöd i sin roll och i sina beslut via coaching
och ledarstöd, där insikterna om hur man medvetet och omedvetet agerar som chef i sitt arbete för sjukskrivna män
respektive kvinnor, gör jämställdhet till en viktig fråga i alla delar av projektet.
Ytterligare åtgärder för att lika behandling sker är att vid upphandling av externa tjänster kommer dokumenterad
erfarenhet av jämställdhetsintegrering att värderas högt.
Projektägaren är mycket tydlig med att dessa tidigare påvisade skillnader mellan könen i rehabilteringsarbetet inte accepteras. Projektledningen kommer därför särskilt att följa och redovisa statistik över vilka rehabiliteringsinsatser som sker för män och kvinnor i projektet.
Förtydligande inkommen 2009-01-30
Vår utgångspunkt är att manligt, kvinnligt, invandrare m.m. är en social konstruktion. Att se verkligheten som en social konstruktion medför att människor skapar och återskapar verkligheten genom sociala aktiviteter. Hur vi kommunicerar, vilka ord vi använder, vad vi läser, vad vi hör och vad vi ser skapar alltså vår verklighet. Detta innebär att jämställdhet i projektet kommer att beröras på olika sätt och i olika former; i ett samhälls- och arbetsplatsperspektiv på individ-, grupp- och organisationsnivå. Utifrån analysen i Krokoms kommun (se ovan) ser vi ett behov att arbeta specifikt med genus för målgrupperna i projektet och en förutsättning för att nå de beskrivna målen.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Krokom
  • Försäkringskassan Jämtland
  • Hälsocentral Krokom
  • Kommunstyrelsen
  • Ledningsstaben Regional utveckling
  • Offerdals Hälsocentral

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund