Logotyp på utskrifter

På väg

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFramtids- och utvecklingsförvaltning
KontaktpersonRut Sannemo
E-postrut.sannemo@stromsund.se
Telefonnummer0670-167 94
Beviljat ESF-stöd3 023 658 kr
Total projektbudget7 640 820 kr
Projektperiod2011-08-01 till 2014-03-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet är en arena för samverkan mellan myndigheter, lokalt näringsliv och fackliga organisationer. Ett gemensamt arbetssätt över organisationsgränserna ska förkorta tiden i utanförskap hos deltagarna. Målsättningen är att deltagarna ska komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden och på sikt klara sin egen försörjning.

Bakgrund

Strömsunds kommun i Jämtland har som så många andra kommuner i Norrlands inland en begränsad arbetsmarknad. Variationerna i arbetsutbudet är relativt litet och till stor del återfinns jobben i den offentliga sektorn. Näringslivet består av ett antal medelstora företag i tätorterna men den stora delen utgörs av små företag med en till fem anställda. Arbetsmarknaden i den privata sektorn är konjunkturkänslig och i lågkonjunkturen blev många anställda varslade och uppsagda. Arbetslösheten är hög och allra värst drabbades vår ungdomsgeneration som står i startgroparna för att etablera sig på arbetsmarknaden. I november 2010 hade vi länets högsta arbetslöshet för ungdomar (18-24år) i Strömsunds kommun. Var tredje arbetslös i kommunen är mellan 18 och 24 år. Unga arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd uppgick i november 2010 till 30,2 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män är 43, 5 respektive 56.5 procent.

Den totala arbetslösheten i kommunen har minskat från 11 procent till 10 procent det senaste året. Trots minskningen totalt sett så ökar arbetslösheten för kommunens ungdomar. Problematiken kvarstår och samtidigt fylls ungdomsgruppen på med nya arbetssökande ungdomar. Fördelningen mellan kvinnor och män är 40 respektive 60 procent. Männen i vår kommun drabbas i större utsträckning av arbetslöshet jämfört med kvinnorna. Det kan antas ha att göra med att männen finns i den privata sektorn som är mer konjunkturkänslig och kvinnorna finns i den offentliga sektorn som klarat sig bättre i den ekonomiska krisen. Sedan 2007 har det skett stora förändringar i arbetsmarknadspolitken som bla inneburit att de olika åtgärderna mot arbetslösheten har förändrats. Kommunens roll som samordnare av arbetsmarknadspolitiska åtgräder har kraftigt minskat och i det närmaste upphört. Vad som kvarstår är kommunens informationsansvar för ungdomar 16-20 år som inte studerar. Socialtjänsten har ett uppdrag som omfattar ungdomars försörjning, hälsa och välstånd i enlighet med Socialtjänstlagen.
Socialförvaltningen i Strömsunds kommun betalar varje månad ut drygt 1 miljon skr i försörjningsstöd. Strömsund har flest fattiga barn i länet (14 %) enligt Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige 2009. Med fattigdom menar rapportförfattarna barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomst menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för mat och boende. Alltså barn som faktiskt går och lägger sig hungriga. Brist på pengar kan vara en bidragande orsak till utanförskap. Om uppväxten kantas av utanförskap är det inte ovanligt att barn/ungdomar tar över och förvaltar samma beteende som sina föräldrar. Det kan vara en förklaring till varför ca 25 procent av kommunens försörjningsstöd betalas ut till ungdomar (18-24 år).
Det är förödande för dessa ungdomar att introduceras på socialförvaltningen direkt efter avslutad skolgång. Bidragsberoende i kombination med sysslolöshet medför negativa konsekvenser som ändrad dygnsrytm, känsla av hopplöshet och utanförskap. Lång tid i utanförskap påverkar självkänslan negativt och resulterar ofta i uppskjutet inträde på arbetsmarknaden den dag det blir aktuellt.
Strömsunds kommun är mottagare av flyktingar enligt avtal med Migrationsverket. Det innebär att vi i dagsläget har ca 100 personer som lever på introduktionsersättning men som så småningom ska introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Oktober 2009 hade vi ca 330 personer (16-64 år) med utländsk bakgrund i kommunen. 127 av dessa var arbetslösa eller deltog i någon åtgärd hos Arbetsförmedlingen. Av den totala arbetslösheten utgör målgruppen 16 procent. Det är fler kvinnor än män som är arbetssökande i denna grupp.
Ansvaret för ovanstående grupper delas mellan Framtids- och utvecklingsförvaltningen och Vård- och socialförvaltningen i Strömsunds kommun. Arbetsförmedlingen ansvarar för de ungdomar som finns inom deras ungdomsinsatser i form av Jobbgaranti för ungdomar. Flera av ungdomarna och flyktingarna finns representerade hos ovanstående huvudmän samtidigt. Därför behöver vi utveckla samordningen mellan ansvariga för att kunna korta tiden i utanförskap hos den enskilde individen.

Strömsunds kommun bedrev under 2008-2009 ett förprojekt kallat Kick-off, bilaga till projektbeskrivningen, som visar att samverkan mellan kommunen och Af ger positiva effekter för dem som står långt från arbetsmarknaden. De 11 individer som deltog i projektet hade skiftande behov av hjälp. Gemensamt för samtliga var att de var vilsna i vårt traditionella samhälle. De hade svårt att anpassa sig till samhällets oskrivna regler och fann heller ingen anledning att anpassa sig. De som arbetade i projektet ställde sig frågan, är det en ny generation ungdomar vi möter? Varför är ungdomarna passiva? Saknar de tron på sig själva eller har vuxenvärlden "sopat" framför dem i så stor utsträckning att de inte själva ser sitt eget ansvar? Deltagarna i projektet fick göra en självskattning i början respektive slutet av projektperioden. Anmärkningsvärt var att framtidstron hade ökat kraftigt hos deltagarna under projekttiden.

Kommunfullmäktige i Strömsund gav 2009 i uppdrag till Vård- och socialförvaltningen samt Framtids- och utvecklingsförvaltningen att tillsammans med Arbetsförmedlingen utveckla samverkan mellan berörda aktörer som finns kring ungdomar och personer med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden. Verksamheten fick namnet Samverkanshuset och har nu varit igång i drygt ett år. Handläggare från Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Framtids- och utvecklingsförvaltningen har samlats under samma tak och gemensamt börja strukturera upp arbetsmetoder för att samordna insatserna för målgruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden.
Under 2010 har man startat upp en aktivitet som kallas Coman!dot. Det är en tre veckor lång gruppverksamhet som ska stärka och inspirera deltagarna att komma igång. Motivationshöjande insatser ska öka deras anställningsbarhet. Målsättningen med Coman!dot är att ge deltagarna verktyg för att skapa sin egen planering i hur man kan gå vidare med t ex arbete, praktik eller studier. Under tre veckor får de ökade kunskaper om arbetsmarknaden, var jobben finns, hur man söker arbete, hur man förbereder sig inför anställningsintervjuer med mera.

Genom stöd från Europeiska socialfonden vill vi nu utvidga verksamheten och höja ambitionsnivån för att undvika långa tider i utanförskap hos dessa grupper. Vi vill genom detta projekt, På väg, genomföra ett fördjupat och utvidgat arbete med deltagarna som medverkat i Coman!dot.

Syfte

Syftet med projektet är att genom samverkan mellan de offentliga aktörerna och det lokala näringslivet finna former för att förebygga och minska tiden i utanförskap hos målgruppen ungdomar 18-29 år samt personer med utländsk bakgrund. Arbetet ska ske i dialog och samförstånd med fackliga organisationer.

Målsättning

Målsättningen är att deltagarna ska komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och så småningom klara sin egen försörjning.

De samverkande insatserna ska:

-Öka anställningsbarheten för personer i målgruppen
-Underlätta och påskynda målgruppens etablering i arbetslivet
-Minska behovet av offentlig försörjning för målgruppen
-Förbättra känslan av egenmakt för den aktuella målgruppen

Effektmål

-Varje år ska minst 120 personer medverka i projektet.
-70 % av deltagarna ska efter insatsens slut ha påbörjat praktik/arbete/studier.
-100 % av deltagarna upplever att de får det stöd och den hjälp som de behöver för att kunna arbeta/praktisera/studera eller övergå till annan varaktig försörjning.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innefattar fyra integrerade delar:

Tillgängliga lokaler:
innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation.

Tillgänglig verksamhet:
avser bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. På samma sätt skapas bra förutsättningar för projektets deltagare med funktionsnedsättningar. Projektets deltagare/kunder ska bemötas med respekt. Personalen i projektet ska lära sig mer om bemötande av personer med funktionsnedsättningar och personer med utländsk bakgrund. Vi ska utse en ansvarig för bemötandefrågor inom detta område. I det dagliga arbetet kommer särskild hänsyn tas vid tillsättning av arbetstränings- och praktikplatser så att personer med funktionsnedsättningar får en bra arbetsmiljö under sin praktiktid.

Kommunikativ tillänglighet:
innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. Det kan till exempel ske genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är synskadad.
Alla projektdeltagare ska kunna tillgodogöra sig information och delta i verksamheten på samma villkor. Personer med funktionsnedsättning ska på samma sätt som en person utan funktionsnedsättning kunna delta i aktiviteterna. Vid introduktions/kartläggningssamtal ska även behov av extra stöd utredas ur tillgänglighetsperspektiv, t ex behov av tekniska hjälpmedel.
Informativ tillgänglighet: Information på hemsidan ska vara tillgänglig och utformad på ett lättbegripligt sätt. Ett sätt kan vara att tillhandahålla information på olika språk eller att hemsidan anpassas för synskadade.

Informativ tillgänglighet:
handlar om att utforma information som alla kan tillgodogöra sig, till exempel genom informationsmaterial i flera medier och på flera språk eftersom projektets målgrupp, personer med utländsk bakgrund har varierande språkkunskaper. Vid vissa tillfällen kan det bli nödvändigt att anlita tolk.

Inför projektet har vi tagit del av kommunens handikappolitiska program och Riktlinjer för tillgänglighet från Handisam (www.handisam.se). Vid tillfällen när så behövs kommer projektet att vända sig till Rådet för funktionshinderfrågor som ligger direkt under kommunstyrelsen i Strömsunds kommun. Tidigare benämndes rådet för Kommunala handikapprådet vilket kommunfullmäktige ändrade på vid sitt sammanträde i december 2009.

Projektet kommer att dra nytta av de insatser som kommunen genomför inom arbetsområdet HAJ, hälsa, arbetsmiljö, jämställdhet. Utifrån ovanstående punkter kommer projektet att arbeta på följande sätt:
Tillgängliga lokaler: Verksamheten i projektet På väg kommer att placeras i lokaler som är anpassade för hela målgruppen varvid behov som uppstår för att tillgodose funktionshindrandrade särskilt ska beaktas.

Jämställdhetsintegrering

Projektet kommer aktivt att arbeta med en plan för jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsfrågor ska generellt hanteras i ett arbetsmarknadsperspektiv.
Utifrån SKL:s kompendium kommer projektet att arbeta med jämställdhetsintegrering i verksamheten genom att:
- Ta del av forskning, undersökningar och statistik för att få en baskunskap.
- Genomföra värderingsövningar och diskussionsfrågor som finns i handledningen till kompendiet. Detta för att omvandla kunskapen till sin egen och bli ett avstamp för projektets jämställdhetsarbete.
- Spana på den egna ojämnställdheten.
- Aktiva åtgärder ska föras in i jämställdhetsplanen för projektet.
- Bjuda in föreläsare som t ex kommunens genuspedagog för att ytterligare fördjupa kunskaperna på området.
Samtliga deltagare ska, oavsett kön, få information om olika valmöjligheter inom utbildning, praktik och arbeten samt kännedom om vad olika yrken innebär. Individen ska själv kunna välja inriktning utifrån intresse och ej utifrån traditionella könsmönster. I kartläggningsprocessen ska handläggarna informera om projektets arbete med jämställdhetsintegrering.
Projektmedarbetarna kommer aktivt att arbeta för att deltagarna ska välja yrke/praktik/utbidning utifrån egna intressen och inte utifrån traditionella könsmönster. Diskussion och information kring möjligheter, skyldigheter, rättigheter och förutsättningar oavsett kön ska ingå i kartläggningssamtalet.
Studie- och yrkesvägledare SYV ska informera deltagarna om olika yrken, utbildningsvägar, löneläge, möjligheter till arbete efter utbildning samt om hur det ser ut inom de olika branscherna gällande manligt/kvinnligt fokus på jämställdhetsfrågor.
Besök på yrkesutbildningar och företag ska ge deltagarna en aning om det breda utbudet som finns lokalt om man bortser från vad man tidigare uppfattat som manligt respektive kvinnligt yrke. Attitydförändringen ska förhoppningsvis leda till att fler deltagare provar på andra vägar och vidgar sin anställningsbarhet inom ytterligare branscher. Förhoppningsvis kan projektet visa deltagarna att vård/omvårdnad är ett yrkesområde som väl lämpar sig för både män och kvinnor. Likaväl ska besök inom tillverkningsindustri ge kvinnorna en uppfattning om att det nu för tiden finns tekniska hjälpmedel som gör industriarbete lika lämpligt för kvinnor som män.
Strömsunds kommun har under våren 2010 genomfört en jämställdhetsutbildning. En del av projektets personal har deltagit i den utbildningen och nu fortsätter kommunen i sitt målarbete med jämställdhet som tillväxtfaktor. I projketet På väg ska utses jämställdhetsansvariga.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Strömsund
  • Sociala enheten

Kommun

  • Strömsund