Logotyp på utskrifter

Öppna vägar till arbetsmarknaden för personer med psykisk ohälsa

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareRiksförbundet för Social och Mental Hälsa
KontaktpersonAnnika Bostedt
E-postannika.bostedt@rsmh.se
Telefonnummer08-12008052
Beviljat ESF-stöd0 kr
Total projektbudget0 kr
Projektperiod2008-04-15 till 2008-08-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet syftar till att öka kunskap och förändra attityder gentemot personer med psykiska funktionshinder på arbetsplatser i regionen, med målet att fler personer kan komma tillbaka till jobb eller utbildning. Detta kan indirekt också leda till en förbättrad beredskap för att förebygga psykisk ohälsa. Aktiviteten knyter här an till utvecklingen av lärande miljöer på arbetsplatserna för att underlätta rehabilitering.
Här finns också en stark koppling till den sociala ekonomins aktörer,med en brukarledd utbildningssatsning.Utbildning av nyckelpersoner bland privata och offentliga arbetsgivare ska bygga på samverkan med regionens aktörer som är viktiga i rehabiliteringsprocessen.

Bakgrund

I den regionala planen framgår att ohälsotalet är påtagligt högre i Mellersta Norrland än i riket. Vidare visar statistiken att kvinnor är mer drabbade än män.
Långa sjukskrivningar är också högre i regionen och även här är kvinnor överrepresenterade.
Psykisk ohälsa står bakom mer än en tredjedel av diagnoserna i sjukstatistiken. Enligt socialstyrelsens senaste lägesrapport, 2006, lider fler och fler yngre kvinnor av psykisk ohälsa.

I Mellersta Norrland uppgick i maj 2007 antalet långtidssjukskrivna (180 dagar och mer) till omkring 6 800 personer, varav 4 500 kvinnor och 2 300 män. De senaste åren har antalet långa sjukskrivningar minskat påtagligt.
När det gäller sjukskrivningar per 1000 invånare är andelen långa sjukfall (180 dagar) markant högre i Mellersta Norrland än i riket. Såväl nationellt som regionalt är andelen sjukskrivna påtagligt högre bland kvinnor än bland män.
Det finns ofta ett starkt samband mellan höga ohälsotal och arbetsplatser inom vård och omsorg,

Ett återkommande problem är att personer med psykisk ohälsa som stå utanör arbetsmarknden upplever oförståenlse, rädsal eller rentav fietlighet på arbetslatserna.
Ett sätt at bemöta detta har variot att enarea personer med egen bruakarerfaremhet att hlälpatill med återhämtningen.
Under förra programperioden i socialfionden finns flera intressanta resultat från rehabliteringsverksamhet där man framgångsrikt satsat på arbetsplasens kompetens för at ta emot personer som kommer tillbaka till sitt arbnete eller prövar nytt jobb efter sjukskrivningar. Forskning pekar på de möljigheter att förstärak rehabiluetering med ett ”återhämtnisgperspektiv” på arbetsplatserna.
Den statliga Psykiatrisamordningen har föreslagit öka srtöd till rehabiliterinsinritad verksamhet i brukar- och anhörigorganisationers regi. Tanken är att staligt stöd och kommunalt ansvar ska kunna skapa en uthållig rehabilitering. I centrum står s k ”case management” och utbildning av ”coacher” personliga ombud, med egen erfarenhet, som stöttar individen i processen där många aktörer som vårdgivare, försäkringskassa, kommun, arbetsplatser är inblandade. I den andan genomför RSMH, Riksförbundet för Mental och Social Hälsa en förstudie för utbildningen.
Ett av hindren för bättre rehabilitering är brist på kunskap om psykisk ohälsa och rehabilitering bland viktiga samhällsinstitutioner och näringsliv. Det finns mycket erfarenhet och kunskaper från bland andra socialfondsprojekt och psykiatrisamordningen men mer spridning och implementering behövs. Här kan det i regionen finnas goda möjligheter att hitta nya träningsarenor och anpassade arbeten i privat, offentlig och ideell verksamhet.

Med ökad kunskap och förändrade attityder gentemot personer med psykiska funktionshinder kan en viktig komponent i den beskrivna rehabiliteringsreformen understödjas och fler personer kan komma tillbaka till jobb eller utbildning. Detta kan indirekt också leda till en förbättrad beredskap för att förebygga psykisk ohälsa. Aktiviteten knyter här an till utvecklingen av lärande miljöer på arbetsplatserna.
En riktad drive för kompetensutveckling av nyckelpersoner inom vård- omsorg och annan verksamhet kan ge goda resultat.
Här finns också en stark koppling till den sociala ekonomins aktörer. Men även om projektet drivs drivs av brukarorganisationerma ska samverkan underlättas inom och mellan privata, offentliga och ideella verksamheter.Möjligheter finns för att arbeta systematiskt med påverkan av de aktörer som är viktiga i rehabiliteringsprocessen.

Syfte

I enlighet med Socialfondens mål för programområde 1, att förebygga långtidssjukskrivningar och underlätta för redan sjukskrivna att återgå i arbete genom kompetensutveckling kring rehabilitering av personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Målsättning

I förprojekteringen är målet att genom en kartläggning av arbetsplatser skapa en överblick av de problem och möjligheter som finns för rehablitering av personer med psykisk ohälsa. Ett 20-tal arbetsgivare, offentliga och priva, i 5 kommuner ingår
I genomförandefasen är målet att nyckelpersoner på ett 20-tal arbetsplatser har fått ökad kompetens och engagemang inom området.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Att ta hänsyn till personer med psykiska funktionsnedsättningar är RSMHs central uppgift. I genomförandefasen ska alla aktiviteter utformas för att svara mot högt ställda krav på även fysisk tillgänglighet. Här ingår undersökning av tillgänglighet på tänkta praktikplatser/rehabiliteringsställen.

Transnationellt samarbete

I förprojektering och genomförande planeras utbyten och kontakter med Norge och Danmark för att studera samverkansmodeller för rehabilitering och brukarledd utbildning av coacher.

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund