Logotyp på utskrifter

Öppna vägar

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRiksförbundet för Social och Mental Hälsa
KontaktpersonAnnika Bostedt
E-postannika.bostedt@rsmh.se
Telefonnummer08-12008052
Beviljat ESF-stöd2 962 200 kr
Total projektbudget2 962 200 kr
Projektperiod2008-11-01 till 2010-04-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Psykisk ohälsa står bakom mer än en tredjedel av diagnoserna i sjukstatistiken. Projektets mål är ökad kompetens på arbetsplatser kring förebyggande, rehabilitering och introduktion av kvinnor med psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar.

Bakgrund

Under förprojekteringen har en serie intervjuer kring rehabilitering och utanförskap genomförts på arbetsplatser i området. Vidare har genderaspekter diskuterats på ett introduktionsmöte med representanter från olika regionala aktörer.
I pilotfasen har man utgått från erfarenheter av tidigare socialfondsprojekt samt en analys av situationen i regionen ifråga om kvinnors psykiska hälsa och utanförskap.
I den regionala planen framgår att ohälsotalet är påtagligt högre i Mellersta Norrland än i riket. Vidare visar statistiken att kvinnor är mer drabbade än män.
Långa sjukskrivningar är också högre i regionen och även här är kvinnor överrepresenterade.
Psykisk ohälsa står bakom mer än en tredjedel av diagnoserna i sjukstatistiken. Enligt socialstyrelsens senaste lägesrapport, 2006, lider fler och fler yngre kvinnor av psykisk ohälsa.

I Mellersta Norrland uppgick i maj 2007 antalet långtidssjukskrivna (180 dagar och mer) till omkring 6 800 personer, varav 4 500 kvinnor och 2 300 män. De senaste åren har antalet långa sjukskrivningar minskat påtagligt.
När det gäller sjukskrivningar per 1000 invånare är andelen långa sjukfall (180 dagar) markant högre i Mellersta Norrland än i riket. Såväl nationellt som regionalt är andelen sjukskrivna påtagligt högre bland kvinnor än bland män.
Det finns ofta ett starkt samband mellan höga ohälsotal och arbetsplatser inom vård och omsorg.

Ett återkommande problem är att personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden upplever oförståelse, rädsla eller rentav fientlighet på arbetsplatserna.
Under diskussion med olika aktörer under förprojekteringen framkommer ofta att en manlig dominans av maktpositioner betyder att det finns fler och högre trösklar att ta sig över för enskilda kvinnor. För att uppnå större jämställdhet ökar behovet av:
- drivkrafter för kvinnor och män att dela hemarbetet mer jämbördig
och ägna lika stor uppmärksamhet åt omsorgen om familjen,
- större morötter för kvinnor att bryta invanda mönstereller normer för att göra inbrytningar på vad som traditionellt varit männens domäner,
- incitament för män att omvärdera vad kvinnor kan och vad som är
viktiga egenskaper för en chef
Fler kvinnliga förebilder kan stärka kvinnors möjlighet till återhämtning efter psykisk ohälsa.
Det finns starka vetenskapliga bevis för att psykosociala faktorer i en individs närmiljö ökar motståndskraften mot sjukdomsframkallande faktorer. Dessa psykosociala skyddsfaktorer är socialt nätverk, sysselsättning, arbete samt upplevelse av sammanhang och mening. (Nationella folkhälsokommittén Rapport Psykisk hälsa 1999).
De flesta bedömare är också överens om att sysselsättning, gemenskap och aktiviteter är viktigt för att bryta utanförskap. Internationellt har modellen Supported employment använts för att skapa rehabiliteringsmiljöer med konkurrensutsatt arbete på en arbetsplats på öppna arbetsmarkanden, som står i samklang med individens styrkor, önskemål, kapacitet, intresse och egna val. I detta sammanhang ingår också stöd i övergångsanställning, dvs. en tillfällig placering i arbetslivet då denna är att se som ett steg vidare mot ett arbete på öppna arbetsmarknaden.
Utgångspunkten för projektet är att det går att förbättra hälsan för personer med funktionsnedsättning genom att öka det sociala deltagandet - förbättra de ekonomiska förutsättningarna samt minska nedlåtande och annat dåligt bemötande - alltså diskriminering.

Ett sätt att förnya arbetet med rehabilitering efter psykisk ohälsa har varit att engagera personer med egen brukarerfarenhet att hjälpa till med återhämtningen.
Under förra programperioden i socialfonden finns flera intressanta resultat från rehabiliteringsverksamhet där man framgångsrikt satsat på arbetsplatsens kompetens för att ta emot personer som kommer tillbaka till sitt arbete eller prövar nytt jobb efter sjukskrivningar. Forskningen pekar på goda möjligheter att förstärka rehabilitering med ett sk återhämtningsperspektiv på arbetsplatserna.

Arbetsgivareeller företagsledning

Skillnaden mellan chefsbegreppet och ledarskapet är hårfin. Man brukar säga att chefställningen får man genom en anställning, eller i ett familjeföretag kanske genom ett arv eller överlåtelse från föräldragenerationen. Ledarskapet förtjänar man genom ett beteendemönster som anpassas till den enskilda arbetsplatsen på ett sådant sätt att personalen följer chefens direktiv. Detsamma gäller företag som satsar på att få delaktiga medarbetare. Detta framgår i en ny studie hälsa och sjukfrånvaro som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med Centrum för folkhälsa.
Företag som har tydliga strategier för ledarskap och tar tillvara personalens idéer om hur organisationen kan förbättras har tre gånger lägre sjukfrånvaro än andra, enligt Magnus Svartengren - överläkare vid Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa och professor på KI.
Studien har gjorts på 38 privata företag med mer än 75 anställda. Det framgår tydligt att trivsel och att dela företagets värderingar är minst lika viktigt som rätt kompetens. En annan faktor som påverkar sjukfrånvaron är ledningens förmåga att ta kritik. Att planera verksamheten långsiktigt och dra nytta av tidigare erfarenheter ger också positiva effekter menar forskargruppen. Stora hälsovinster finns med tydligt ledarskap och delaktiga medarbetare. Vidare visar undersökningar att frånvaron är tre gånger lägre i företag som rekryterar sina chefer internt och som värderar både ledaregenskaper som socialkompetens. Under intervjuer med arbetsgivare i regionen under förprojekteringen har det framkommit att det behövs utbildning och kompetensutveckling kring psykisk ohälsa, förebyggande åtgärder och rehabilitering. Vidare pekar kontakter med arbetsledare och chefer att det krävs en organisationsutveckling i riktning mot en tydligare företagskultur, ett mer empatiskt klimat på arbetsplatsen. Strukturellt kan verksamheterna blir bättre på att arbeta förebyggande och öka flexibiliteten för att exempelvis bättre anpassa arbetsuppgifter efter personers förmåga.
Sammanfattningsvis finns goda möjligheter att genomföra en kompetensutveckling på arbetsplatserna, stimulera och skapa bättre förutsättningar för att förebygga psykisk ohälsa och minska sjuktalen. Det finns också synergieffekter mellan denna verksamhet och ett eventuellt senare projekt riktat till långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa.

Syfte

Projektets syfte är att skapa förutsättningar för minskat utanförskap och ökad sysselsättning i regionen genom att skapa bättre förutsättningar för arbetsplatser att förebygga psykisk ohälsa och att underlätta återgång till arbete bland långtidssjukskrivna.
Projektet har fokus på kvinnor med psykiska besvär och deras möjligheter att kunna förena arbetsliv med familjeliv.
Under förprojekteringen har vi på flera sätt funnit att det finns ett samband mellan ojämlika villkor på arbetsmarknaden och psykisk hälsa.
Detta tar sig bland annat utryck i att det finns fler och högre trösklar att ta sig över för kvinnor i arbetslivet. Projektet syftar till att uppmärksamma behovet för kvinnor och män att dela hemarbetet och uppmärksamhet åt omsorgen om familjen. Vidare bör kvinnor möjlighet att bryta in på traditionellt manliga domäner lyftas fram. I detta sammanhang bör också manliga såväl som kvinliga beslutsfattare och arbetsledare få ökad kompetens om gender och psykosociala inslag i arbetsmiljön.
Projektet kan också öppna nya vägar för kvinnor att komma tillbaka i sysselsättning genom att lyfta fram kvinnliga förebilder.
Sammantaget syftar verksamheten till att höja medvetenheten om hur man på arbetsplatsens olika nivåer kan förbättra klimatet för rehabilitering och förebyggande av psykisk ohälsa, med särskild hänsyn tagen till kvinnors behov och möjligheter.


Målsättning

Projektets mål är ökad kompetens och beredskap på arbetsplatser kring förebyggande, rehabilitering och introduktion av kvinnor med psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. På 20 arbetsplatser, bedrivs utbildning på stället, ytterligare 10 arbetsplatser ingår i en interaktiv internetaserad lärmiljö.
Mål på individnivå
Av 100 deltagande anställda personer ska 70 ha
- givits bättre förutsättningar att bemöta och hantera rehabiliteringsfrågor med inslag av psykisk hälsa
- fått ökad kompetens kring psykosocial arbetsmiljö och utveckling av ett arbetsklimat som är inkluderande.
- givits ökad förmåga att tillämpa ett genderperspektiv i förebyggande och rehabiliterande insatser,vi har här valt både män och kvinnor till utbildningen,för att få jämförelsetal.

På grupp eller enhetsnivå ska av 20 arbetsställen, 15 deltagande arbetsställen ha
- tydliga arbetsplaner för förebyggande och rehabilitering
- ökat kunskapen inom området psykosocial arbetsmiljö och fått ökad beredskap att ta emot personer för rehabilitering eller praktik, för personer med psykisk ohälsa
- ett genderperspektiv på arbetsmiljöfrågorna

På de 10 arbetsställen som deltagit i interaktivt Internetbaserat nätverk ska 7 ha en förbättrad kännedom om och ökad beredskap att ta emot personer för rehabilitering eller praktik, för personer med psykisk ohälsa

En majoritet av arbetsställena ska delta i ett nätverk för kontakter, lärande och erfarenhetsutbyte. Detta kan sedan bli en plattform för en arbetsgivarring.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

I samband med genomförandet av utbildning, introduktion och handledning på arbetsplatser genomförs en inventering med avseende på lokalernas tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar. Tänkbara funktionshinder som uppstår i arbetssituationer diskuteras med arbetsgivarna. Detta innebär att tillgänglighetsfrågorna blir en del av kompetensutvecklingen på arbetsplatsen.
En checklista för möten i seminarier används, blad annat används handledning för till gängliga möten framtagen av Handikappförbunden.

Förarbetet med inventeringen av tillgängligheten leder fram till en plan för hur verksamheten påverkas och förbättras ur likabehandlingssynpunkt.

Eftersom projektets kärna avser psykiska funktionsnedsättningar kommer den kommunikativa tillgängligheten att vara särskilt framträdande i verksamheten. Dels
ska möjligheter finnas för teckentolkning, hörslinga och framställning av material för synskadade och andra media, dels ska kommunikation ske på ett sätt som gör det möjligt för alla att delta. Här kommer aspekter som informationsstruktur, organisering av möten och tilltal att uppmärksammas, så att projektets övergripande syfte understöds.
I ett vidare perspektiv ska deltagarna ha möjlighet att ta del av och vara aktiva i alla delar av processen, i enlighet med RSMHs återhämtningsperspektiv.

Jämställdhetsintegrering

Projektet vill skapa förutsättningar för att förebygga psykisk ohälsa sjukfrånvaro och utanförskap
Projektet avser att förbättra förutsättningar för att kvinnor ska kunna förena arbetsliv med familjeliv.
Projektet ska satsa på bättre kunskaper på arbetsplatsen om faktorer som påverkar kvinnors psykiska hälsa .
Nätverk och utbyte mellan arbetsgivare kring hälsofaktorer -rehabilitering och återhämtning kan bli en strategisk påverkan i regionens arbetsliv.
Den kritiska faktorn eller hotet vad gäller jämställdhetsintegrering ligger i svårigheten att på arbetsplatser få både män och kvinnor att tillämpa genderaspekter i det dagliga arbetet. Under projektets inledningsfas kommer information kring verksamheten att särskilt betona att det är en angelägenhet för båda könen att skapa bättre förutsättningar på jobbet för kvinnor med psykisk ohälsa.

Transnationellt samarbete

Projektet kommer att utveckla ett erfarenhetsutbyte med
en grupp arbetsplatser i Århus,där personer med sk.dubbelkompetens,utbildas och anställs.Där har man kravet på egenerfarenhet av psykisk ohälsa och adekvat yrkesutbildning.Erfarenheter från MB-projektet visar att det ofta är kvinnor som rekryteras till utbildning och tjänsterna. En regional arbetslivsorganisation samt i länet får utbyta erfarenheter genom att anordna en workshop i Sverige samt en i Århus som ett transnationellt utbyte och en möjlighet att sprida resultat mellan länderna.
I Århus pågår flera intressanta projekt där offentliga aktörer samverkar med privata näringslivet kring begreppet Rummelig Arbejdsmarked, ett öppet arbetsliv där det finns plats för personer med psykisk ohälsa.
Den transnationella projektdelen går ut på att studera samverkansmodeller och utbildning av coacher på arbetsplatserna.

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Härnösand
  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
  • Välfärdsavdelningen

Deltagande aktörer

  • Arbetsförmedlingen Sundsvall
  • Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik
  • Frösunda Assistans
  • Försäkringskassan, Lokala Försäkringscentret i Sundsvall
  • Förvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
  • Härnösands kommun, Arbetslivsförvaltningen
  • Kriminalvården Härnösand
  • Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand
  • MQ
  • ResrursCentrum
  • Socialförvaltningen
  • Stiftet
  • Sundsvallkontoret
  • Sundsvalls kommun
  • Timrå kommun, Arbetsmarknadsenheten
  • Willys Gränby
  • Välfärdsavdelningen
  • Åhléns

Kommun

  • Bräcke
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund