Logotyp på utskrifter

Navigator

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKrokoms kommun, Kommunstyrelsen
KontaktpersonKristina Wallner
E-postkristina.wallner@krokom.se
Telefonnummer0640-168 64
Beviljat ESF-stöd4 826 582 kr
Total projektbudget12 940 533 kr
Projektperiod2008-05-01 till 2011-04-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Verksamheten bygger på ett uppdrag från kommunstyrelsen i Krokoms kommun och är förlagd i centrala Krokom. Personalstyrkan består av fyra coacher och en projektledare.

Projektet syftar till att skapa en kompletterande förmedlingsverksamhet som genom nära samarbete med näringslivet underlättar arbetsmarknadsintroduktionen för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet är också att förbereda deltagarna för arbetslivets villkor och hjälpa dem att bli anställningsbara i större utsträckning genom kartläggnings- och coachinginsatser samt anpassad matchning och utbildning. Ett särskilt fokus finns på de personer som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten och de som deltar i kommunens introduktionsprogram samt de personer som saknar fullständigt gymnasiebetyg.

Målgrupper:

• Ungdomar 16-24 år som erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för sin försörjning
• Personer 25-64 år som erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för sin försörjning
• Personer med utländsk bakgrund som erhåller introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd

Deltagarna anvisas från individ- och familjeomsorgen och integrationsenheten i Krokoms kommun. Verksamheten inleds med en introduktionsperiod på fyra veckor för deltagaren. Denna del inriktar sig på en analys av deltagarens anställningsbarhet. Projektet tittar på deltagarens sociala situation, utbildningsnivå, informella kompetens samt vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i stort. Efter Introduktionsperioden ska merparten av deltagarna ha fått verktyg för att kunna hitta sin väg in på arbetsmarknaden. Projektet innehåller aktiviteter som exempelvis gruppverksamhet, jobbstyling, utredning/kartläggning, coaching, praktik/språkpraktik.

För de som har behov av extra stöd och insatser efter introduktionsperioden, sker ett fördjupat arbete under 26-30 veckor där deltagaren coachas intensivt.

Tanken är att så många som möjligt ska öka sin anställningsbarhet samt hitta vägen till självförsörjning. Detta sker genom utvecklande av matchningsprocessen i nära samverkan med näringslivet.

Projektet arbetar strategiskt med bland annat metodutveckling. Denna sker i samverkan med andra aktörer kring arbetsmarknadsfrågor samt näringslivet. En stor del av arbetet i projektet är att utveckla samverkan.

Inom verksamheten finns en ansats om att arbeta med nätverksbyggande och metodutveckling ur en transnationell aspekt.

Bakgrund

Att vara arbetssökande idag innebär stora krav på kompetens, både formell (utbildningar) och informell (social kompetens mm) samt referenser. Ungdomar och personer med utländsk bakgrund är några av de grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De saknar ofta referenser, har bristfällig eller ingen utbildning och upplever ett utanförskap som medför att deras självkänsla mm ofta är låg.

Detta är särskilt tydligt för personer med utländsk bakgrund, som kan ha utbildning med sig från sitt hemland men som inte tas tillvara på den svenska arbetsmarknaden, eller inte kan nyttja de färdigheter eller kunskaper som förvärvats i hemlandet. Detta kan bero på bristande kunskaper i svenska språket kopplat den bransch personen tidigare varit inne i. Det kan röra sig om andra regelverk, annan praxis eller andra orsaker. För att få bukt på detta krävs det bra möjligheter till validering samt bra svenskundervisning, kopplat till arbetsplatsförlagd praktik. Detta är ett område som bör utvecklas i samråd med näringslivet. En etablering på den lokala arbetsmarknaden kan skapa de referenser som individen saknar, för att denne senare ska kunna se till den nationella eller internationella arbetsmarknaden. Betydelsen av att ha referenser betonas inom arbetsmarknadsforskningen. De menar att avsaknaden av referenser leder till en längre tids arbetslöshet för dessa grupper. De som saknar referenser från arbetsgivare behöver bygga upp dessa för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. De informella kanalerna som en person har är ett viktigt verktyg i jakten på ett arbete. För att bygga upp dessa bör de arbetssökandes nätverksbyggande stimuleras och stöttas genom coaching.

De som arbetar med att med företagskontakter i syfte att stötta arbetssökande, är tvungna att överbrygga ett trovärdighetsproblem. Forskningen har visat att många företag och organisationer har lågt förtroende för det offentligas sätt att arbeta med matchning av arbetssökanden. Det rör främst arbetsförmedlingen men kan även härledas till ex kommunernas arbetsmarknadsenheter. För att komma till rätta med denna problematik krävs djupa kunskaper om den arbetssökande samt nära kontakt med företagen. Kontakten med företagen måste vara så pass djup att ett förtroende skapas mellan projekt och företag. Detta förtroende kan sedan skapa möjligheter för en anpassning för den arbetssökande.

Det som framkommit i målgrupps- och behovsanalysen visar att ungdomar och personer med utländsk bakgrund ofta har behov av motiverande insatser i kombination med kontakter till företag och myndigheter. För personer med utländsk bakgrund ska dessa kontakter vara kopplade till språkpraktik samt yrkespraktik. Syftet med detta är att förbättra inlärningen av svenska språket samt de gängse branschtermer och fackspråk som förekommer. En bra inlärning av det svenska språket kräver en nära samordning mellan SFI-studier och språkpraktik. En lämplig blandning av dessa insatser ger möjlighet till bättre integration.

Coachinginsatser bör finnas under hela processen för att skapa maximal drivkraft hos de arbetssökande. Coachinginsatserna ska hjälpa den arbetssökande att sätta upp mål och delmål utifrån de aktiviteter som kan vara lämpliga. Dessa aktiviteter bör grundas på deltagarens egna önskemål kombinerat med insatser för att öka anställningsbarheten. Coachingen bör byggas utifrån den kunskap coacherna får i samband med kartläggning- och utredningsinsatser.

För att underlätta en gynnsam matchning på den lokala arbetsmarknaden krävs enligt IFAU:s rapport (2007:8) att vi påverkar både utbud och efterfrågan. Med det menas att de arbetssökande förbereds så att de motsvarar arbetsgivarnas önskemål samt att det förs en dialog med arbetsgivarna för att påverka deras syn på arbetskraften samt stötta upp för en anpassning på arbetsplatsen. För många inom vår målgrupp krävs en anpassning både för att öka deras anställningsbarhet (genom utbildning och coachning), men även för att göra arbetsplatsen så enkel som möjligt att anpassa sig till. Detta kan man göra genom att ha täta uppföljningar på arbetsplatsen tillsammans med handledaren från företaget. Det kan även innebära riktade handledarutbildningar till av företaget utsedda medarbetare. Detta innebär att projektet bör ha en strategisk funktion i syfte att utveckla metoder och modeller i samverkan med näringslivet.

Anställningsbarhet är ett viktigt begrepp i sammanhanget. Det innebär både en kartläggning/analys av huruvida deltagaren är anställningsbar samt insatser på individ och gruppnivå, för att om behovet finns, hjälpa dem att bli anställningsbara i högre grad. Anställningsbarheten kan byggas upp genom ex coaching för att överbrygga attitydproblem samt rikta in den arbetssökande till andra branscher. Det kan röra sig om specifika utbildningar för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett bra sätt. Det kan i vissa fall röra sig om att ”träna” upp den arbetssökandes sociala färdigheter.

Insatser för att utveckla den arbetssökandes formella kompetens kan kopplas till utbildningsaktörer som tillhandahåller specifika utbildningar och folkbildning, exempelvis folkhögskolor och studieförbund. Detta är viktigt då kraven på kompetent arbetskraft är hög och behovet av detta är stort. Detta bör göras utifrån varje specifikt fall och i nära samråd med arbetsgivaren ifråga.

Vi har i denna problem- och behovsanalys tittat på vad som är viktigt i sammanhanget för att skapa möjligheter för nämnda målgrupperna. För att arbeta med dessa målgrupper och inom detta område behöver en verksamhet ta hänsyn till samtliga variabler. Helheten av en persons kompetens, alltså både den formella och informella, bör beaktas och utvecklas för att öka den arbetssökandes anställningsbarhet. Detta bör i sin tur kopplas till företagens behov av arbetskraft. Matchningen utförs bäst genom nära kontakter med företagen för att dessa målgrupper ska få en chans att visa sina färdigheter.

Syfte

Projektet syftar till att skapa en kompletterande förmedlingsverksamhet som genom nära samarbete med näringslivet underlättar arbetsmarknadsintroduktionen för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Syftet är också att förbereda deltagarna för arbetslivets villkor och hjälpa dem att bli anställningsbara i större utsträckning genom kartläggnings- och coachinginsatser samt anpassad matchning och utbildning. Ett särskilt fokus finns på de personer som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten och de som deltar i kommunens introduktionsprogram samt de personer som saknar fullständigt gymnasiebetyg.

Målsättning

Kvantifierade mål:

• 135 deltagare fördelat på hälften kvinnor, hälften män under projekttiden varav c:a,
50 utrikes födda, 60 ungdomar 16-24 år, 25 personer i åldern 25-64 år

• 70 % av deltagarna ska efter avslutat projekt vara i arbete, starta eget eller uppleva att deras möjligheter att få jobb ökat, dvs att de ökat sin anställningsbarhet.

• Andelen deltagare i arbete 90 dagar efter avslutat deltagande i projektet ska uppnå till 28 %

• 60 företagskontakter under projektperioden ska knytas i syfte att skapa samverkan, överenskommelser och metodutveckling

Förväntade effekter:

• Minskad långtidsarbetslöshet för ungdomar (16-24 år) och personer med utländsk bakgrund genom att nyttjande av det gynnsamma läget på arbetsmarknaden, och därigenom minskade kostnader för försörjningsstöd

• Effektivare integration på arbetsmarknaden

• Förbättrad matchning av arbetssökande genom samverkan med det lokala näringslivet samt genom skapande av personliga referenser.

• ”Nya” metoder och arbetssätt i linjeorganisationen

• Fler kvinnor i mansdominerade yrken och vice versa

• Bättre kunskap kring jämställdhetsfrågor hos deltagare, projektgrupp, företag samt samverkansparter

• Bättre samverkan kring strategiska frågor inom arbetsmarknadsområdet

• Förbättrad arbetsmodell som engagerar företagarna mottagandet av praktikanter/språkpraktikanter

Koppling till syfte:

Målsättningarna med projektet har tydlig koppling till syftet. Projektet har valt att arbeta med de grupper som har svårast att nå ut på arbetsmarknaden för att försöka lotsa dem ut i arbete. Projektet vill även öka deras möjligheter att stanna kvar på arbetsmarknaden genom att öka deras anställningsbarhet. Genom att lyckas med utvecklingen av matchningsarbetet kan projektet minska utanförskapet. En viktig del i arbetet är också att skapa förutsättningar för att implementera nya effektiva metoder i linjeorganisationen. I en förbättrad samverkan med näringslivet kan viktiga strategiska frågor lösas som exempelvis bättre modeller för praktikuppföljning mm. Strategiarbetet är viktigt för att kunna överbrygga strukturella hinder på arbetsmarknaden.

Resultat- och effektindikatorer
Samtliga indikatorer kommer, där så är möjligt, vara könsuppdelade.

• Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i arbete. Deltagare i
åldersgruppen 16-24 år samt utrikes födda särredovisas.

• Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt är i reguljär utbildning. Deltagare i
åldersgruppen 16-24 år samt utrikes födda särredovisas.

• Antal deltagare som 90 dagar efter avslutat projekt har gått till annan
arbetsmarknadspolitisk aktivitet. Deltagare i åldersgruppen 16-24 år samt utrikes
födda särredovisas.

• Antal deltagarna som upplever att möjligheterna att få arbete efter avslutat projekt
ökat. Deltagare i åldersgruppen 16-24 år samt utrikes födda särredovisas.

Fysiska och finansiella indikatorer
Samtliga indikatorer kommer, där så är möjligt, vara könsuppdelade.

• Antal deltagare som påbörjat projektdeltagande, fördelat på de olika målgrupperna

• Antal individer som påbörjat deltagande, per år och totalt, uppdelat på åldersgrupperna
16-24 år, 55-64 år samt övriga.

• Antal utrikes födda deltagare.

• Antal deltagare med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

Dessa resultat- och effektindikatorer kommer att redovisas i projektets slutrapport och utvärdering.

• Antal deltagartimmar per projekt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionshinder kommer att delta i verksamheten. Detta gäller personer med såväl fysiska som psykiska funktionshinder. Ambitionen är att personer med funktionshinder ska kunna medverka i lika stor utsträckning som personer utan funktionshinder.

Lokalerna kommer att vara anpassade och kompetens kring fysiska och psykiska funktionshinder kommer att finnas knuten till verksamheten. Berörda personer inom projektet kommer att få kompetensutveckling som rör dessa frågor.

En plan för hanterandet av problem kring tillgängligheten kommer att upprättas under projektets verksamhetsplanering och kommer att följas upp kontinuerligt kopplat till den övriga uppföljningen för verksamheten. Detta gäller såväl tillgänglighet i lokaler som information och kommunikation.

Jämställdhetsintegrering

Resultatet av vår jämställdhetsanalys påverkar vårt projektinnehåll på flera plan. Nedan är en beskrivning av de aktiviteter som projektet avser att utföra under projekttiden.

Projektgruppen kommer att i verksamhetsplanering sträva efter en jämställdhetsintegrering. Detta genom att använda sig av bland annat 3-R metoden som framtagits av Sveriges kommuner och landsting. Inom projektgruppen finns kompetens kring dessa frågor.

Projektet kommer genom coaching och information att försöka ändra attityder hos deltagarna för att öka kunskaperna inom området samt kan bidra till att skapa attitydförändring i deltagarens eget nätverk. Projektet ska motivera deltagarna till att bryta mönster och tänka i nya banor. Syftet med detta är att fler kvinnor ska prova på yrken som ses som mansyrken samt fler män inom yrken där kvinnor är överrepresenterade.

En av projektets ambitioner är att i samverkan med näringslivet arbeta med förändring av de attityder som ligger till grund för de könsstrukturer vi ser på den lokala arbetsmarknaden. Ett exempel kan vara att motivera företag med en överrepresentation av män att ta emot fler kvinnor och vise versa. En ansats kring projektets samverkan med näringslivet blir att utveckla skriftliga överenskommelser i syfte att tydliggöra möjligheter och ansvar kring exempelvis språkpraktik/praktik.

Det kommer att anordnas en temadag med en eller flera föreläsare kring jämställdhet där vi bjuder deltagare och samverkansparter. Även allmänheten kommer att inbjudas. Syftet med detta är att skapa en dialog samt öka kunskap och medvetandegrad kring dessa viktiga frågor.

Resultatredovisningen kommer att presentera statistik, uppdelat på kön.

På projektets webbsida bör information kring jämställdhet läggas ut samt vilket arbete som bedrivs kring detta.

I samband med referensgruppsmöten kommer det att informeras om projektets arbete kring jämställdhet. Referensgruppen kommer genom sin sammansättning att vara en bra arena för strategiutveckling kring jämställdhet.

I uppföljningen och utvärderingen av projektet kommer jämställdhetsaspekten att finnas med.

Transnationellt samarbete

Ansatsen blir att genomföra en tre till fyra dagar lång studieresa till annat EU land. Ansvaret för utvecklandet av denna ansats vilar på projektledaren.

Syftet med studiebesöket är att finna nya metoder/angreppssätt för att förbättra vårt arbete med målgrupperna.

Steg ett blir att söka reda på och kontakta lämplig organisation/verksamhet inom EU. Steg två blir att diskutera möjligheterna till studiebesök för projektgruppen i det land där verksamheten är förlagd. Efter att kontakt etablerats avser vi att genomföra studiebesöket. Därefter bör en utvärdering att göras för att se vilka effekter studiebesöket hade för projektet och våra metoder. Utvärderingen kommer att ligga till grund för huruvida de nya lärdomarna integreras i vår verksamhet eller inte.

Medfinansiärer

  • Integrationsenheten
  • Kommunstyrelsen

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Krokom
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Birka Folkhögskola

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund