Logotyp på utskrifter

Motivation, praktiskt lärande och lärmiljö II

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTimrå kommun, Arbetsmarknadsenheten
KontaktpersonAnn-Christin Isaksson
E-postann-christin.isaksson@timra.se
Telefonnummer070-5323210
Beviljat ESF-stöd5 794 100 kr
Total projektbudget5 794 100 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2011-07-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Skolan står inför ständigt förändringstryck från samhället, arbetsmarknaden och minskande elevantal. Trycket tar dramatiska former. Beredskap för förändring utvecklas hos ledare och medarbetare och ger ett hållbart förändringsarbete med betoning på de lägst utbildade. Ett unikt koncept.

Bakgrund

Förprojekteringen avsåg att fokusera sitt arbete kring framtidsperspektiv, jämställdhet, förändringsperspektiv och framtagande av Individuella handlingsplaner. Det skedde genom förankring i styrgrupp, förankring i rektorsgruppen och aktiviteter som anpassades för att nå ut till all deltagande personal.

Huvudmålet för förprojekteringen var att skolan står inför omfattande förändring, det ständigt närvarande förändringstrycket från samhället och arbetsmarknaden och en minskning av elevantal gör att förändringstrycket tar dramatiska former. Utifrån denna situation krävs en kraftfull insats med inriktning på kompetensutveckling av personal för att göra dem anställningsbara och eftertraktade inom andra delar av samhället.

När vi skriver skola menar vi både förskola, grundskola och gymnasieskola alltså kommunens hela utbildningsväsende till och med gymnasieskola.

"Motivation, praktiskt lärande och lärmiljö"
har genomförts under tiden 2009-01-01 till 2009-06-30. Projektidén handlade om att förbereda individerna som arbetar inom skolan på de omfattande förändringar som skolans verksamhet står inför. Genomförande av en gemensam behovsanalys var metoden. Förprojektet vände sig till verksamheterna hos tre huvudmän: all pedagogisk personal i Timrå kommuns förskolor, grundskolor, särskolor, fritidshem och gymnasieskola, all pedagogisk personal i Krokoms kommuns förskolor, grundskolor, särskolor och fritidshem samt pedagogisk personal i två gymnasieprogram inom Jämtlands gymnasieförbund (Wargentin i Östersund). Alla rektorer för dessa verksamheter ingick också i målgruppen. Totalt ca 1000 personer.

Målsättning med projektet
var att utifrån en behovsanalys skapa en handlingsplan för kompetensutveckling inriktad på att uppnå mål och syfte i projektet på både verksamhets- och individnivå.

Den viktigaste förutsättningen var att personalen skulle ha en gemensam syn på verksamhetens situation och vad som behöver förändras. Med en tydlig gemensam bild av förändringsbehovet är det lättare att bedöma vilken kompetens som behövs och vilka förutsättningar som måste skapas.
Verksamheten kan inte förändras utan allas aktiva medverkan. Arbetet har gått ut på att ta fram medarbetarnas syn på:
- Nuläge
- Vad innebär en inriktning av verksamheten i enlighet med projektet
- Vad vill och kan vi förbättra
- Vad vill och kan vi utveckla
- Vilken kompetens behöver vi
- Hur ska vi skaffa den kompetensen

Målsättningen är uppnådd. Under förprojekteringen har individuella handlingsplaner tagits fram som underlag till en gemensam handlingsplan för kompetensutveckling. Rektorer och samtalsledare har utgjort den viktigaste resursen i processen att avgränsa och formulera förbättringsområden och kompetensutvecklingsbehov.

Syftet med förprojektet var att förbereda skolans personal för de omfattande förändringar i struktur och arbetssätt som krävs utifrån dagens och morgondagens förändringstryck.
Att samtidigt finna former för att öka kvalitén på skolarbetet. Arbetet i skolan ska inriktas på att utveckla barnens/elevernas förmågor och förhållningssätt samt att stimulera vilja och lust att lära. Utvecklingsarbetet ska ge ökad kvalitativ bedömarkompetens hos både elever och vuxna.
Projektet ska medverka till att klara strukturomvandling med omtanke om den enskilde och samtidigt klara omfattande utvecklingsinsatser.
Förprojekteringen avsåg att fokusera kring att arbeta länsövergripande i Jämtland och Västernorrland.

Individerna, de berörda kommunerna och skolan som organisation står inför stora förändringar. Elevunderlaget varierar kraftigt under de kommande åren. Gymnasieskolan förlorar 40 % av elevunderlaget medan förskolans barnantal ökar. Det påverkar både verksamhetens innehåll, uppläggning och antal anställda.

Kommunernas ekonomi är under ständig omprövning och stramare ekonomi ger ändrade förutsättningar för de som arbetar i skolan.
Skolans uppdrag är under förändring - 2011 införs en ny skollag och en ny läroplan.

I skolorna arbetar en majoritet kvinnor i olika åldrar. En enkätundersökning avseende jämställdhet pekade på tydliga behov hos både kvinnor och män att öka kunskaperna om jämställdhet.

Projektet vill nu utifrån de handlingsplaner, metoder och arbetsformer som skapats under förprojektet driva ett genomförande projekt som skall genomföra kraftfulla insatser med inriktning på kompetensutveckling av personal för att bland annat göra dem anställningsbara och eftertraktade inom andra delar av samhället.

Syfte

Utbildningsväsendet står inför omfattande förändringar. Denna situation kräver en kraftfull insats med inriktning på kompetensutveckling av pedagogiskt verksam personal.

En viktig del i förprojekteringen handlade om att skapa beredskap för förändring hos individerna, eftersom minskande elevunderlag medför att färre lärare behövs och bristande måluppfyllelse i skolan kräver ändrat arbetssätt och förändrad kompetens hos lärare. Ungdomar i mellannorrland har lägre övergångsfrekvens till högre studier än övriga landet. Under erfarenhetsutbytena kommunerna emellan, i samband med föreläsningar och under utarbetandet av individuella handlingsplaner stärktes individens möjlighet att uppleva och formulera sin förändringsvilja. Både framgångar i detta avseende kunde avläsas i uppföljningarna, men också visst motstånd mot förändring.

Verksamheten har stärkts genom att så många blivit delaktiga i formulerandet av förändringsbehovet. Skolan har en tradition av många krav på görande/aktiviteter. Om inte dessa aktiviteter omprövas kontinuerligt finns en uppenbar risk att lärare (och elever) får svårt att uppleva att de når målet och att det är tillräckligt bra det som görs. Det kan bli en hälsofråga. 1990-talets effektiviseringsvåg inom offentlig verksamhet resulterade i ökade sjuktal. För att inte upprepa detta krävs en kompetenshöjning vars syfte är att få pedagogisk personal att känna sig tillräckliga, att de duger och kan avgränsa sitt uppdrag utifrån ett kvalitativt perspektiv.

Vid uppstartsdagen med rektorer framkom från många håll vikten av att fokusera på individuell planering, mentorskap och coachning som områden för förändring. Bland annat pekar Skolverkets analyser på detta område som kritiskt för att nå högre måluppfyllelse i skolan. Förslaget växte fram att bygga vidare på det samarbete som Timrå kommun redan hade med psykolog Leif Strandberg och göra en avgränsning i de individuella handlingsplanerna till åtta områden/pusselbitar (Coachaktivitet, Tango-på-tre aktivitet, Lärarlagsaktivitet, Röda-trådenaktivitet, Lärandeaktivitet, Reflekterande aktivitet, Förälders aktivitet, Beredskap för förändring) som presenterades under förprojektet har under analysarbetet av diskussionsgrupperna och de individuella handlingsplanerna resulterat i avgränsning till fyra områden:

1. Beredskap för förändring. Detta område har prioriterats som ett genomgående utvecklingsområde av rektorsgrupp och styrgrupp.
Beredskap för förändring är en kompetens som behöver genomsyra alla delar av den individuella kompetensutveckling och av verksamhetsutvecklingen. För individen höjs beredskapen att följa med i omvärldsförändringar och använda sin egen kompetens där den passar bäst. För verksamheten är beredskap för förändring en avgörande framgångsfaktor när det gäller att anpassa verksamheten till målgruppernas förändring, aktuell resurstilldelning och uppdragets förändringar.

2. Coachaktivitet. Motivering: stort intresse finns för att utveckla denna kompetens särskilt bland lärare i senare delen av grundskolan och i gymnasieskolan. Den coachade aktiviteten och kompetensutveckling inom det området stärker individen genom att utveckla en kompetens som även är attraktiv inom andra verksamhetsområden än skolans. Verksamheten stärks genom att fokus läggs på att läraren blir bättre på att utveckla och coacha individen/eleven utifrån dennes speciella förutsättningar och drivkrafter, alltså högre måluppfyllelse i skolan.

3. Röda-tråden aktivitet. Motivering: stort intresse för och behov av att arbeta med kvalitetssäkrande kompetens tvärs igenom hela skolverksamheten. Röda-tråden aktiviteten medför en stärkning av den kvalitetssäkrande kompetensen hos individen. Att kunna se samband mellan verksamhetens uppdrag i stort, effekter av förbättringar i verksamheten och prestationer/resultat. För verksamheten är en breddning av kvalitetssäkrande kompetens en stor vinst så att inte enbart ledningsnivån arbetar med dessa frågor.

4. Tango-på-tre aktivitet. Motivering: framför allt i förskolan är det i föräldrasamtalet som samtalskompetensen behöver stärkas. Tango-på-tre aktivitet är parallellen till coachande aktivitet med på tidigare delen av skolsystemet. I förskolan är det samtalet med barn och förälder som står i fokus. För individen höjs samtalskompetensen, särskilt med fokus på att föra det svåra samtalet. För verksamheten är föräldrasamverkan och - samtal av avgörande betydelse för att hålla hög kvalitet och fokus på vad varje individ behöver utveckla.

Genom att fokusera på fyra av de åtta utvecklingsområdena som ett första steg, tänker vi om, nytt och annorlunda för att bättre förstå och omsätta verksamhetens mål. Vår övertygelse är att detta skapar ett unikt utvecklingsprojekt som kommer att ge renommé i hela landet, för att göra detta möjligt krävs en extern finansiering. Timrå kommun, Krokoms kommun och delar av Jämtlands gymnasium hamnar i framkant av skolutvecklingen i Sverige.

De övriga fyra utveckingsområdena är fortfarande aktuella men är av en sådan karaktär att huvudmännen och verksamheterna kommer att arbeta med dessa inom kommunernas ordinarie utvecklingssatsningar. T ex i samband med ändringar i skolans styrdokument och kompetensutveckling inom specifika ämnen för enskilda lärare.

En ledarskapsutbildning för rektorer med inriktning på beredskap för förändring blir en viktig beståndsdel för att utveckla ledare som kan ta det fulla ansvaret som processledare på sina enheter. En viktig framgångsfaktor för genomförandeprojektet och tiden efter är att rektorerna förmår driva och omhänderta förändringsprocesserna i verksamhet och hos medarbetarna. Rektorer får en kompetens som leder till ökad anställningsbarhet.

Projekt skall genomföra kraftfulla insatser med inriktning på kompetensutveckling av personal för att göra dem anställningsbara och eftertraktade inom andra delar av samhället. I de utbildningar/aktiviteter som valts av den lägst utbildade målgruppen (barnskötarna) är syftet att stimulera till vidare studier och att den gruppen kan möta framtiden med höjd kompetens. Den kompetens kan bidra till en minskad risk för långtidssjukskrivningar eftersom man "hänger med" i förändringarna och känner att man utvecklas i takt med arbetslivets krav.

För att projektets resultat ska verka även i framtiden efter projekttidens slut kommer ett litet antal deltagare inom varje målgrupp att få en spetskompetens. De kommer att som piloter utbilda andra och kunna främja projektets syften både i sina respektive verksamheter och ge kommunens övriga förvaltningar ett mervärde.

Målsättning

Minst 90 % av alla deltagarna ska ha genomgått kompetensutveckling enligt planen.

Minst 10 % av den lägst utbildade målgruppen (barnskötarna) ska ha tagit steget att gå vidare till högra studier.

En majoritet av personalen i förskolan är trygga och förtrogna med sin nya roll i tango-på-tre aktiviteten.

Röda-tråden aktiviteten har blivit en naturlig del i personalens pedagogiska verksamhet, där de flesta är trygga och förtrogna med sin nya roll.

För lärare bland ungdomar ska ett coachande förhållningssätt, mentorskap, vara en värdefull möjlighet att lyckas i sitt arbete.

Rektorernas arbete präglas av ett förändringsbenäget och hälsofrämjande ledarskap som har betydelse både för deras egen och för medarbetarnas arbetstillfredsställelse och organisationens utveckling.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojektet har gjort en nulägesanalys, baserad på tillgänglighet och kartlagt hur handikapperspektivet hanteras med inriktning på Verksamhet, Information, Kommunikation och Lokaler. Vidare har analyser och jämförselser mellan de olika aktörerna gjorts. Planer, policydokument och kompetensbehov har analyserats. Åtgärdsplaner har upprättats. Det är nu dessa åtgärdsplaner som projektet kommer att arbeta utifrån. Som stöd i arbetet kommer Handikappsamverkan i Jämtlands läns tillgänglighetsgrupp att nyttjas. De har en en specifik kompetens och en mängd olika modeller och arbetsmaterial som kan nyttjas utifrån behov.
Vi kommer att undanröja hindren för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Styrgruppen för förprojekteringen har samarbetat med en handläggare i Timrå kommun som arbetar med Agenda 22 och tillgänglighetsfrågor i kommunen. Hon har tagit del av planering av aktiviteter, hemsidans utformning och fört resonemang om tillgänglighet ur olika aspekter.
Slutsatser av detta är vikten av att formulera och tillämpa rutiner och kriterier för tillgänglighet vid upphandlingar och vid genomförande av utbildningar/aktiviteter. Handläggaren knyts närmare till styrgruppen under det planerade genomförandeprojektet för att bistå med kvalitetssäkring av upphandlingar och genomförande av aktiviteter.

En annan aspekt på tillgänglighet har aktualiserats av rektorsgruppen under förprojekteringen. Det handlar om varierande utbildningsbakgrund i målgruppen och de konsekvenser det kan få för aktiviteternas tillgänglighet. Om utbildning hamnar på en nivå som inte motsvarar deltagarens behov och förståelse så sker ingen förändring eller positiv påverkan. Slutsats av detta är behovet att erbjuda utbildningar i flera nivåer. En introducerande för de som inte har med sig utbildning i frågan, en fortsättningsutbildning och en kvalificerad utbildning. Se bifogad Plan för tillgänglighet upprättad 2009-04-29.

Jämställdhetsintegrering

Aktiviteter som föreslås i genomförandeprojektet riktas mot att utveckla individernas coachande förmåga, samtalskompetens, bedömarkompetens och ledarskap. Ytterligare en inriktning handlar om att höja utbildningsnivån hos de anställda med lägst utbildning - vilket är barnskötare framför allt.
Det förändringstryck som riktas mot skolan handlar om att höja måluppfyllelsen, ändra arbetssätt och utveckla förmågan att bedöma.
Det finns tre inriktningar i den planerade jämställdhetsintegreringen:
1. Utbilda i jämställdhet
2. Integrera jämställdhetsperspektivet i kompetenshöjningsinsatser/utbildningar
3. Jämställdhetspedagog kvalitetssäkrar
Del 1 handlar om riktade utbildningar till målgrupper med behov. Identifierade målgrupper för dessa utbildningar är chefer och barnskötare. Barnskötare är generellt den mest lågutbildade gruppen i förskolan/skolan. De har inflytande över lärandemiljön för unga barn och det är angeläget att arbeta med kunskaper och attityder avseende vikten av utbildning och vikten av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Del 2 handlar om att forma aktiviteterna/utbildningarna med ett medvetet jämställdhetsperspektiv.
Utbildning erbjuds på tre nivåer. Hur ser det egna jämställdhetsperspektivet ut? Var och en identifierar det egna jämställdhetspersektivet så att man kan möta flickor och pojkar respektive kvinnor och män på ett jämställt sätt och i förlängningen påverka flickors och pojkars val av utbildningsinriktning såsom Sollefteå kommun lyckats med.

Del 3 avser att knyta en erfaren jämställdhetspedagog (från Sollefteå) till projektet. Denne får till uppgift att bidra till kvalitetssäkring av upphandlingar, utbildningsplanering och utvärdering avseende projektaktiviteter.

Samarbetspartners

  • Lärarutbildningsnämnden

Deltagande aktörer

  • Jämtlands Gymnasieförbund
  • Kommunstyrelsen

Kommun

  • Krokom
  • Timrå
  • Östersund