KulturKraft Nord - esf.se
Logotyp på utskrifter

KulturKraft Nord

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareTRS Servicebolag AB
KontaktpersonEva Gustafsson
E-posteva.gustafsson@teatercentrum.se
Telefonnummer090-12 88 98
Beviljat ESF-stöd250 000 kr
Total projektbudget250 000 kr
Projektperiod2011-04-01 till 2011-09-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

KulturKraft Nord är ett branschstyrt projekt med Trygghetsrådet TRS som huvudman som syftar till att undersöka hur en huvudaktör inom kompetensutveckling på scenkonstområdet i Mellersta Norrland kan organiseras för att svara mot individernas, verksamheternas, branschens och regionens behov i en tid av djupgående strukturomvandlingar på scenkonstområdet, regionalt och internationellt.

Bakgrund

Kompetensutvecklingen på scenkonstområdet i Mellersta Norrland är av strukturella skäl eftersatt. Det saknas resurser, det saknas samordning och framför allt saknas det en huvudaktör för kompetensutveckling utformad med hänsyn till och utgångspunkt i en bransch stadd i snabb och ständig omvandlig. Tillgången till kvalitativ kompetensförsörjning är en grundförutsättning för individens och branschens utveckling, för den enskilda yrkesutövarens möjligheter att möta arbetsmarknadens krav och för regionens möjligheter att uppnå de kulturpolitiska målen. 2009 bildades en arbetsgrupp bestående av företrädare från branschen och med Trygghetsrådet TRS som huvudman för att motverka det man identifierat som ett problem: att det är svårt för verksamma i scenkonstbranschen att verka och utvecklas i Norrland. Det är denna arbetsgrupp som står bakom ansökan, med de ESF-finansierade projekten KulturKraft Syd och KulturKraft Väst som förlaga. Syftet med en förprojektering är att genom kartläggning och referensgrupper undersöka hur en huvudaktör för kompetensutveckling inom scenkonsten kan organiseras för att svara mot individernas, verksamheternas, branschens och regionens behov. Målsättningen är att individerna som omfattas av projektet ska kunna verka och bo i Mellersta Norrland samt upprätthålla, fördjupa och bredda sin kompetens i samklang med branschens växande och växlande behov.

Behovet av och bristen på kompetensutveckling är inget regionalt fenomen, utan hänger bl.a. ihop med de genomgripande förändringar branschen har genomgått de senaste decennierna. Den vidgade kulturarbetsmarknaden handlar inte bara om en större mångfald konstnärliga uttryck, där nya medier och kreativa näringar är viktiga beståndsdelar, utan om en förskjutning från fasta anställningar till frilansuppdrag, från institutioner till projekt och från en avgränsad yrkesidentitet till idén om konstnären som entreprenör. Här finns det således ett tydligt utvecklings- och omställningsbehov hos en stor del yrkesverksamma inom scenkonsten. Men om behovet är så stort, varför och var brister det i kompetensförsörjningen? En frilansarbetsmarknad växer fram i Sverige och övriga Europa, parallellt med att den ekonomiska pressen ökar på den institutionella arenan med kortare uppdrag för löntagare till följd. Enligt EU-kommissionens s.k. KEA-studie (2006) består kultursektorn till 28,8 procent av egenföretagare. Denna siffra lär knappast ha minskat sedan studien genomfördes och bör kompletteras med insikten om att många av dessa 28,8 procent är ”ofrivilliga” entreprenörer (jfr ITPS:s studie ”Kreativ tillväxt”, 2008) och kan antas vara i särskilt behov av fortbildning inom entreprenörskap. Trenden med färre tillsvidareanställningar och en växande kulturarbetsmarknad utanför institutionerna innebär att det praktiska och ekonomiska ansvaret för kompetensutveckling i högre grad läggs på den enskilde yrkesutövaren. Inte heller en fast anställning är någon garanti. På mindre arbetsplatser och i platta organisationer brister kompetensförsörjningen ofta av ekonomiska skäl eller därför att det är oklart vem som bär arbetsgivaransvaret. På större arbetsplatser finns det inte längre (tillräckliga) medel. De otillräckliga resurserna ska inte förstås som enkom ekonomiska, utan handlar om en ofullständig infrastruktur och beredskap till följd av den fragmentiserade arbetsmarknaden. Att detta därtill får konsekvenser för jämställdheten har vi bl.a. kunna se iom den aktuella debatten kring sexuella trakasserier på scenkonstområdet. Oavsett om man anser att scenkonsten intar en särställning gällande sexuella trakasserier eller ej är det tydligt att ojämställda strukturer delvis beror på faktorer som arbetsmiljö, anställningsförhållanden och oklart arbetsgivaransvar. Följaktligen står vi inför en utmaning där scenkonstbranschen av organisatoriska och ekonomiska skäl, men också p.g.a. sin omvandling till att omfatta nya arenor, medier och konstnärliga genrer, på samma gång är offer för och efterfrågar en ökad frilansmarknad. Branschen är beroende av tillgång till kompetent arbetskraft för projektanställningar och frilansuppdrag, samtidigt som man inte kan tillgodose de yrkesverksammas behov av kompetensutveckling. Avsaknaden av ett helhetsgrepp på branschen gör det svårt för aktörerna att överblicka vilka behov som finns och för de yrkesverksamma att överblicka utbudet. Utan tydliga ägare och rutiner är kompetensutvecklingen avhängig enskilda initiativ, vilket motverkar kontinuitet och riskerar att förfördela vissa grupper - ex. kön, etnicitet, funktionalitet eller yrke. Bristande samordning på kompetensområdet betyder bristande samordning mellan konstnärliga uttryck och de verksamheter som härbärgerar dem. Viktiga arbetstillfällen går förlorade och nyetableringar uteblir. Könskonserverande strukturer riskerar att upprätthållas.

Scenkonstbranschen i Mellersta Norrland uppvisar ungefär samma strukturomvandling som i övriga landet. Det finns dock en viktig skillnad, nämligen att det är förhållandevis svårt att locka yrkesverksamma till regionen och få dem att stanna kvar, oavsett om de är uppvuxna i eller inflyttade till regionen. Det är i sig en paradox med tanke på den tradition av stabila verksamheter som tillsammans med den relativa avsaknaden av konkurrens bildar en bra grogrund för expansion och konstnärlig förnyelse. Mellersta Norrland borde nationellt sett vara en intressant scenkonstarbetsmarknad. Att det inte är så kan bl.a. bero på outvecklad samverkan inom och mellan branscher. Det bidrar till begränsade möjligheter för den enskilde att utvecklas och medför att den regionala scenkonstarbetsmarknadens status sänks. Det saknas både kompetensutveckling och kontaktytor. Af Kultur, högskolor, allianserna, centrumbildningar, fackförbund är alla aktörer på kompetensutvecklingsområdet. Ett flertal av dessa finns emellertid bara representerade i Sveriges storstadsområden. I Mellersta Norrland saknas ex. allianserna liksom renodlade konstnärliga högskoleutbildningar. Vad man särskilt måste ta i beaktande när man talar om Mellersta Norrland är också de geografiska avstånden. Med stora avstånd krymper arbetsmarknaden. Det är svårt, i vissa fall omöjligt, att vara bosatt i en kommun och arbeta i en annan, något som drabbar människor med huvudansvar för familj i större utsträckning och därför, kan man förmoda, kvinnor i större utsträckning än män. De fysiska mötesplatserna är färre. Avstånden försvårar nätverksbyggande, vilket i sin tur leder till färre arbetstillfällen. Man bör också ha i åtanke de ökade kostnader som följer med stora avstånd, både för individer och för verksamheter som tvingas lägga en större del av sin totala budget på ex. turnéer än i storstadsregionerna och därför kan tänkas ha mindre pengar över för kompetensutveckling. Sammantaget riskerar detta att leda till stagnation på arbetsmarknaden, med få arbetsplatser, liten rotation och mindre impulser utifrån. Detta kan i sin tur skapa svårigheter att hävda scenkonstbranschens värde och potential inför politiker, näringsliv, medborgare etc. En huvudaktör för kompetensutveckling skulle få till följd att man tar till vara på den dokumenterat starka entreprenörsanda och kulturella mångfald som finns i regionen samt stärker redan etablerade aktörer. Projektet ansluter sig till analysen i Mittstyrelsens kulturkartläggning: ”Kulturföretagande och entreprenörskap är en regional angelägenhet, såväl kultur- som arbetsmarknadspolitiskt. Kulturell verksamhet är ett viktigt bidrag i byggandet av regional infrastruktur”. Vi menar att detta är viktigare än någonsin iom det ökade regionala självbestämmandet över kulturen. För scenkonstbranschen är trots sina problem expansiv, med möjlighet att växa och få ökad betydelse för andra branscher, ex. turism, och den ekonomiska tillväxten inte minst i glesbygd. En satsning på kompetensutveckling är att bidra till tillväxt och säkerställa att de regionala målen uppfylls.

Syfte

Det övergripande syftet med projektet är att underlätta för sysselsatta män och kvinnor i scenkonstbranschens samtliga yrkeskategorier – konstnärliga, tekniska och administrativa - att utvecklas i takt med arbetslivets krav i Mellersta Norrland. Projektet ska även verka för att stimulera den regionala tillväxten och utvecklingskraften. Detta ska göras genom att skapa en huvudaktör för kompetensutveckling på scenkonstområdet i Mellersta Norrland, vilket vi tror skulle uppfylla följande undersyften:

Ett samlat, tydligt och tillgängligt utbud av kompetensutveckling
Ett utbud av kompetensutveckling som svarar mot aktuella och framtida branschomvandlingar regionalt, nationellt och internationellt
Ökad samverkan och utbyte mellan individer, verksamheter, genrer och tekniker inom scenkonstbranschen
Ökad samverkan och utbyte mellan scenkonstbranschen och närliggande branscher, ex. de kreativa näringarna
Ökad samverkan mellan scenkonstbranschen och utbildningsväsendet
En jämställd och heterogen arbetsmarknad och scenkonst
En vital scenkonst av regional, nationell och internationell betydelse
Att kompetensutveckling blir ett prioriterat område arbetsmarknadspolitiskt och kulturpolitiskt
Att utbudet av kompetensutveckling överensstämmer med både yrkesverksammas, arbetsgivares och branschens behov
Att kontaktytorna är många och förutsättningarna för samarbeten goda
Att nätverk och kontaktytor synliggörs och är tillgängliga för alla
Att det växer fram fler aktörer inom scenkonstbranschen med en större arbetsmarknad och ökad mångfald i utbudet som följd
En viktig beståndsdel i och framgångsfaktor för kultursamverkansmodellen och det ökade regionala självbestämmande över kulturen när det införs i regionen

Förprojekteringen syftar till att utreda vilka kompetensbehov som föreligger samt att utveckla en modell för samordnad kompetensutveckling med regional förankring och fokus. Modellen ska ta hänsyn till och hitta vägar för att svara mot den pågående strukturomvandlingen i branschen och sörja för en kompetensutveckling som täcker in behoven hos potentiella nya arbetsgivare och kraven på nya anställningsformer. Likaledes ska modellen utformas för att möta de regionala problemen med suboptimal matchning på arbetsmarknaden, låg rörlighet och könsuppdelad arbetsmarknad. De olika aktiviteterna i ett genomförande är tänkta att vara öppna för professionellt yrkesverksamma inom området, oavsett om man är institutionsanställd, arbetar i en fri grupp, verkar som frilansare eller driver egen verksamhet i enskild firma etc. En förprojektering har till uppgift att undersöka om detta är rimligt samt ev. begränsa och precisera målgruppen. En förprojektering ska därtill kartlägga samspelet mellan branschens aktörer, inkl. högskola och arbetsförmedling, samt komma med ett förslag på hur samverkan kan utvecklas och ev. utvidgas till att innefatta nya områden. Detta i överensstämmelse med ex SKL:s positionspapper ”Kultur i det hållbara samhället” där man slår fast att kultur är en viktig framgångsfaktor som skär genom samhällets tre sektorer: den offentliga, privata och civila sektorn. Förprojekteringen utgår från den nämnda skriftens uppfattning att ”för att långsiktigt försäkra sig om kulturens utveckling bör kulturen söka samverkan inom den egna sektorn, med andra politikerområden och med näringslivet”. Förprojekteringen ska också undersöka vilka insatser som redan görs på området och av vem, samt utvärdera dess relevans. För att uppnå detta ska förprojekteringen söka svaret på följande frågor:

Vilka branschföreträdare utöver de som ingår styrgruppen bakom denna ansökan bör ingå i förprojekteringens styrgrupp och/eller bilda samverkanspartner i genomförandefasen?
Vilka individer/verksamheter bör ingå i styrgruppens referensgrupp?
Vilka individer ska kompetensutvecklingen rikta sig till i en genomförandefas?
Hur ska strukturen för en huvudaktör inom kompetensförsörjning i genomförandefasen se ut i fråga om finansiering, logistik och organisation?
Hur kan erfarenheter från KulturKraft Syd och KulturKraft Väst tas till vara i förprojekteringsfasen och översättas till regionala villkor och behov?
Hur skapar man en flexibel kompetensförsörjning som snabbt reagerar på samhälleliga och branschspecifika förändringar utan att göra avkall på djup, kvalitet och kontinuitet?
Vilka säkerställda kompetensbehov finns? Hos verksamheter? Hos individer?
På viket sätt kan utbildningsutbudet under en genomförandefas komma visstidsanställda till godo?
Hur kan projektet bidra till att personer vidgar sitt arbetsfält till att innefatta nya marknader och medier?
Hur kan projektet bidra till att personer fördjupar sin kompetens inom sitt special- eller yrkesområde?
Hur kan projektet bidra till ökade kunskaper om och redskap för entreprenörskap, eget företagande och en utvecklad frilansroll?
Hur man kan koppla in det regionala näringslivet genomförandefas och vilka delar av näringslivet kan vara intressanta för/är intresserade av en sådan samverkan?
Hur ser relationen mellan näringsliv och kultursektor ut i regionen i dagsläget och hur kan den utvecklas?
Hur ser arbetsmarknaden för yrkesverksamma på scenkonstområdet ut i regionen?
Vilka utbildningssamordnare och pedagogiska kompetenser finns i regionen och vilka målgrupper når de/vänder de sig till i nuläget?
Hur kan Mittuniversitet knytas till projektet och vilka möjligheter finns det att koppla förprojekteringen och senare genomförandet till aktuell forskning?
Hur ser den geografiska rörligheten inom scenkonstområdet ut i regionen?
Hur kan projektet motverka utflyttning och bidra till att personer kan fortsätta leva, verka och utvecklas lokalt inom sitt ursprungliga yrkesområde?
Hur kan projektet bidra till ökad inflyttning och en attraktivare arbetsmarknad för verksamma inom scenkonstbranschen?
Hur kan ett interregionalt genomförandeprojekt med Mellersta Norrland och Övre Norrland se ut, och vilka är vinsterna/riskerna med ett sådant projekt?
Hur kan en samordnad kompetensförsörjning organiseras och arrangeras för att nå samtliga målgrupper i regionen, med dess stora geografiska avstånd? Hur kan exempelvis en daglig träning komma samtliga skådespelare/dansare etc. till godo utan att dessa behöver flytta från sin hemort?
Hur kan projektet bidra till regionen och de båda länen uppnår de kulturpolitiska målen, regionala såväl som nationella?
Hur kan ett kvalitativt och kvantitativt jämställdhetsperspektiv implementeras i verksamhetens alla delar i en genomförandefas?
Vilka kompetensutvecklingsinsatser behövs för att främja jämställdhet på scenkonstområdet i Mellersta Norrland såväl på som bakom scenen?
Hur kan man i genomförandefasen utforma en kompetensutveckling som bidrar till att motverka etnisk diskriminering och snedrekrytering på scenkonstområdet för att istället tillvarata och utveckla den kompetens som yrkesverksamma personer med utomnordisk bakgrund besitter?
Hur kan förprojekteringen säkerställa att projektet vid ett genomförande utformas med det dubbla tillgänglighetsbegreppet i åtanke?
Hur kan finansieringen av kompetensutveckling fungera för individer utan en tydlig arbetsgivare, eller som är sin egen arbetsgivare?

Den sistnämnda frågan är viktig att lösa: Är du frilansare är din möjlighet att delta i kompetensutveckling parallellt med dina uppdrag begränsad. Istället är det i perioderna mellan uppdrag som du har tid att delta i kompetensåtgärder. Det är också då behovet av nätverkande i regel är som störst, och nya arbetstillfällen uppstår. Få yrkesutövare inom scenkonsten i Mellersta Norrland är anslutna till någon av allianserna. Det behövs ett system som möjliggör för personer att delta i kompetensutveckling mellan anställningsperioderna med någon form av ersättning.

Målsättning

Projektets övergripande målsättning är att ta fram ett underlag för ansökan om genomförande med syfte att skapa en huvudaktör för kompetensutveckling på scenkonstområdet i Mellersta Norrland och – i förlängningen – hela Norrland med kompetensutveckling av yrkesverksamma inom scenkonstområdets samtliga yrkeskategorier som huvudsaklig kärnverksamhet. För att göra detta ska en förprojektering uppnå följande mätbara projektmål:

Anställa en eller flera utredare med huvudansvar för förprojekteringen.

Bilda en styrgrupp med utgångspunkt i de representanter som står bakom föreliggande ansökan.

Undersöka om film- och TV-området bör ingå i en genomförandefas och, om man så finner, utvidga styrgruppen till att innefatta en eller flera företrädare på området.

Bilda en referensgrupp med en bred sammansättning yrkesverksamma från den regionala scenkonstbranschens olika yrkesområden, anställningsformer och konstnärliga genrer.

Arbeta med jämställdhetsintegrering så som beskrivet i avsnittet "Jämställdhetsintegrering" inkl. internutbildning på området för styrgruppen med ev. bistånd av processtöd på området.

Arbeta med tillgänglighet så som beskrivet under rubriken "Tillgänglighet" inkl. internutbildning på området för styrgruppen med ev. bistånd av processtöd på området.

Framta ett förslag på hur en huvudaktör för kompetensförsörjning på scenkonstområdet i Mellersta Norrland kan organiseras för att ge yrkesverksamma de förutsättningar som krävs för att verka lokalt på sitt ursprungliga yrkesområde, men också vidga sitt arbetsfält mot nya marknader och medier.

Utforma sagda förslag så att det kan bilda underlag för en ansökan om genomförande, samt om lämplig utlysning föreligger genomföra en sådan ansökan inom tidsramen för förprojekteringen.

Utforma förslaget så att det identifierar vilka metoder och funktioner projektet bör innefatta i en genomförandefas för att fortlöpande kunna identifiera såväl arbetsgivarnas som de yrkesverksammas behov av kompetens, för en verksamhet som både motsvarar existerande behov på arbetsmarknaden och breddar densamma.

Inom ramen för förprojekteringen undersöka möjligheter till interregional samverkan med i första hand Övre Norrland, dokumentera de framkomna slutsatserna i rapporten samt om möjligt ta fram underlag för eventuella gemensamma projektansökningar.

Inom ramen för förprojekteringen undersöka hur en varaktig kompetensutveckling kan finansieras av och för den enskilda yrkesverksamma.

Anordna fysiska möten med styrgruppen samt, om logistiken tillåter, minst ett möte mellan styrgruppen och referensgruppen.

Låta förprojekteringen utgöra en bokstavlig och bildlig mötesplats för scenkonstbranschen i Mellersta Norrland och i största möjliga mån säkerställa att kommunikationen mellan personer och verksamheter involverade i projektet lever vidare efter det att förprojekteringen har avslutats.

Undersöka på vilket sätt projektet i en genomförandefas kan bidra till att regionala politiska program med koppling till området uppfylls.

När förprojekteringen är slutförd ha en tydlig bild över vilka individer i Mellersta Norrland som ska innefattas i projektet i en genomförandefas.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inga hinder ska föreligga för personer med funktionshinder att söka tjänsten som utredare eller delta på lika villkor i något av de möten som anordnas under förprojekteringen. Detta ställer krav på såväl den fysiska som sociala tillgängligheten. Särskilt viktigt är det att all information och kommunikation ses över ur ett tillgänglighetsperspektiv. Ett första steg är att ordna så att all grundläggande information om projektet och, när den är klar, rapporten finns tillgänglig i så kallat alternativt format. För att säkerställa att all information, kommunikation och fysiska möten är tillgängliga kommer processtöd för tillgänglighet att kopplas in redan under förprojekteringsfasen för stöd och ev. utbildning. I förprojekteringens arbete med jämställdhetsintegrering ingår dessutom utbildning i de sju diskrimineringsgrunderna samt lagstiftning på området, där tillgängligheten också är inräknad.

I en genomförandefas är målsättnigen att tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra hela verksamheten på samma sätt som jämställdhetsarbetet, vilket innebär att både den interna organisationen och den externa verksamheten - själva kompetensutvecklingen - kommer att beröras. För att så ska ske räcker det inte med att själva förprojekteringen och dess organisering ses över ur ett tillgänglighetsperspektiv. Det handlar också om att ställa kritiska frågor kring hur scenkonstbranschen ter sig ur ett tillgänglighetsperspektiv. Hur ser egentligen en tillgänglig scenkonst ut? Hur kan man arbeta med en scenkonst för, om, av och med personer med funktionsnedsättning? Och vilka krav ställer en sådan vision på den kompetensutveckling som projektet erbjuder i en genomförandefas? Här är Riksdagens nationella handlingsplan för handikappolitiken (antagen år 2000) ett viktigt styrdokument. I handlingsplanen, som nu revideras, fastslog man att insatserna skulle inriktas på tre huvudområden: Att se till att handikapperspektivet genomsyrar all samhällsservice, att skapa ett tillgängligt samhälle, samt att förbättra bemötandet. Ett för scenkonsten ännu mer relevant dokument är kanske Hallundadeklarationen, antagen av Statens Kulturråd, där delar av handikapprörelsen och en rad kulturinstitutioner bl.a. kräver “åtgärder som möjliggör allas rätt till kulturupplevelser, både när det gäller delaktighet och inflytande”.

De organisationer som ingår i förprojekteringens styrgrupp representerar en rad scenkonstverksamheter och individer som på olika sätt arbetar med att realisera Hallundadeklarationens upprop. Här finns alltså en värdefull kompetens som kan komma förprojekteringen till godo vid sidan om processtödet.

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund