Logotyp på utskrifter

Kraft

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareJämtland Härjedalens idrottsfö
KontaktpersonÅsa Eklund
E-postAsa.eklund@jhidrott.rf.se
Telefonnummer070-3734843
Beviljat ESF-stöd2 717 290 kr
Total projektbudget2 717 290 kr
Projektperiod2010-02-01 till 2011-07-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Syftet är att utveckla och testa en ny modell för effektiv kompetensutveckling inom hälsofrämjande arbete i pedagogisk miljö. Genom kompetensutveckling av pedagogisk personal ska ohälsan minskas hos målgruppen och deras kunskaper stärkas så de står bättre rustade inför arbetsmarknadens ökade krav.

Bakgrund

Jämtlands län innehar idag ett av de högsta ohälsotalen i Sverige. I genomsnitt är länets invånare sjukskrivna 47 dagar per år. Sett ur ett könsperspektiv är kvinnor mer drabbade med 60 sjukdagar per år jämfört med 39 dagar per år för män. Ur ett samhällsperspektiv renderar detta höga kostnader för sjukpenning och sjukersättning. Sveriges utgifter 2007 uppgick till hela 114,6 miljarder kronor.

Lärare representerar den yrkesgrupp med högst krav, minst kontroll och minst stöd enligt en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån (1). Detta oberoende av kön, skoltyp och skolnivå. I en enkätundersökning gjord på 395 lärare framkom följande (2):

62 % uppger att de inte alls eller med liten trolighet orkar arbeta fram till pensionen
Närmare 20 %, eller nästan var 5:e lärare har uppgett att de ofta eller mycket ofta har besvärats av susningar eller andra ljudfenomen från öronen under det senaste halvåret
Cirka 20 % eller närmare var femte lärare har uppgett att de ofta eller mycket ofta haft stressrelaterade hälsobesvär under det senaste halvåret
24 % eller närmare var fjärde lärare har uppgett att de varit frånvarande, allt från en dag upp till en månad för sina arbetsrelaterade hälsobesvär under det senaste halvåret

Med tanke på sjuktalet inom offentlig sektor i Jämtlands län samt pedagogerna som utsatt yrkesgrupp finns det ett stort intresse och behov att göra hälsoinsatser i skolans värld. Ny forskning visar även att problemen med ohälsa grundläggs i tidig ålder. Utvecklingen tyder på att skolans insatser i dag inte fullt ut motsvarat de ökade krav som finns i dagens informationstäta och individualiserade samhälle.

På grund av den ökade ohälsan bland både pedagoger och elever är det idag av stor vikt att besitta kompetens inom förebyggande hälsofrämjande arbete. Pedagoger som ej innehar denna kompetens får svårt att hävda sig på arbetsmarknaden och riskerar i förlängningen att bli arbetslösa och långtidssjukskrivna. Redan i dag råder det för många av dessa personer en hård konkurrens om arbetstillfällena med allt färre barn i många mindre glest befolkade byar tillsammans med kommunala besparingar som får till följd att t.ex. skolor slås igen.

Genom kompetensutveckling av skolpersonal samt spridning av hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt till anställda inom näringsliv och ideell verksamhet kommer dessa nya kunskaper och erfarenheter förbättra hälsan och förebygga långtidssjukskrivning hos personalen inom pedagogisk verksamhet samt hos länets invånare. Detta ger länets pedagogiska personal en expertkompetens inom folkhälsa och skolpersonalen en möjlighet att utvecklas i takt med arbetslivets krav vilket ger dem en säkrare ställning på arbetsmarknaden. Detta är extra betydelsefullt för pedagogisk personal inom glest befolkade områden, vilket gör att vi valt att inkludera pedagogisk verksamhet från Strömsunds kommun i norra Jämtland i de kompetenshöjande insatserna. Genom kompetensutvecklad skolpersonal kan detta även efter projektet spridas vidare till elever och barn och på så sätt verka förebyggande för Jämtlands läns kommande generationer.

Överensstämmelsen med den regionala planen: Den utbredda ohälsan i arbetslivet indikerar behovet av ökade kunskaper om förebyggande av sjukskrivningar...Ohälsa är orsaken till ett omfattande utanförskap i arbetslivet. I Mellersta Norrland är andelen långtidssjukskrivna och andelen individer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning påtagligt högre än i riket. Detta visar givetvis på vikten av en väl fungerande rehabilitering, men även på behovet av ökade kunskaper om förebyggande arbete i syfte att minska inflödet i de sociala trygghetssystemen.

Projektets samklang med den regionala utvecklingsstrategin:
Jämtlands läns regionala utvecklingsstrategi har som övergripande mål att fler personer än idag ska vara i arbete, att antalet sjukskrivningar ska minska och folkhälsa utgör ett av de viktigaste horisontella kriterierna."Arbetslivet ska kunna hantera förändring och utveckling och, genom engagerade, delaktiga och kunniga medarbetare, bidra till hållbar hälsa och tillväxt i länet...De nuvarande höga sjuktalen i länet måste minska kraftigt. Målet är att Jämtlands län år 2020 ska ha bland de lägsta sjuktalen i länet."

Som en följd av att det ökade tempot och kraven i dagens samhälle behöver anställda större kunskap om hur detta kan hanteras. Detta för att förebygga de idag så vanligt förekommande långtidssjukskrivningar som vår nuvarande levnadsstil medför samt stärka de anställdas möjlighet att möta förändringar i arbetslivet. Den utbildningsnivå som idag finns hos befintlig pedagogisk personal har stort behov av att kompletteras med de hälsoaspekter som lyfts fram i de nya kursplaner som tagits fram på senare år. Denna kompetens saknar befintlig personal som har en äldre utbildning.

Genom kompetensutveckling av pedagogisk personal får elever och barn nytta av detta, något som är viktigt då ohälsan grundläggs i tidig ålder. Projektet är inte branschspecifikt men att bygga på kompetensen för arbete med omsorg om barn och ungdomar bör ändå ses som ett mycket prioriterat område för länets långsiktiga planering.

Strömsund har sedan flera år tillbaka tagit emot flyktingar från ett flertal länder som Sudan, Somalia, Bosnien, Uzbekistan, Burma, Thailand och Colombia. För skolorna har en ökad mängd integrationsproblematik uppstått i samband med den ökade inflyttningen av uzbeker de senaste fem åren där religionen skapat svårigheter för dessa elever att kunna delta i bl.a. musikundervisning, idrott, bild, religion och sexualundervisning. Projektet kommer därför att göra riktade kompetensinsatser för integration i skolan för de pedagoger som möter dessa elever och har ett enormt behov av ytterligare kunskap i frågan. Insatserna kommer främst att behandla Jan Hjärpes följande utbildningar: språksvårigheter, hur kan vi förstå varandra, förståelse för den andra kulturen, vilket förhållningssätt ska man använda för att komma vidare och riva murarna. Dessa insatser kommer att integreras i kompetensutvecklingspaketets del Värdegrundsarbete och överensstämmer med den regionala utvecklingsstrategin: Länet behöver generellt sett förbättrade kunskaper i språk och om olika kulturer. Detta blir allt mer nödvändigt inom näringslivet men även inom offentlig sektor och för vardagsmänniskan. På olika sätt bör en utveckling mot ökad mångfald i länet stimuleras.

KRAFT står för Kost, Rörelse, Attraktionskraft, Framtid och Trygghet. Dess vision är att stimulera till en hälsofrämjande och hållbar samhällsutveckling. KRAFT har valt skolan som arena av flera skäl främst med tanke på pedagogernas utsatta arbetssituation men även ur ett strategiskt samhällsperspektiv. Om pedagogernas situation kan förändras och bli mer hälsofrämjande kan pluseffekter nås då skolan involverar en stor och bred målgrupp av människor (elever och föräldrar). Med bakgrund av detta har KRAFT genomfört en kompetensanalys på individnivå kopplat till hälsofrämjande kompetens i pedagogisk miljö vilken ligger till grund för denna ansökan.

Förprojekteringen har utgått ifrån ett salutogent perspektiv vilket inneburit att tonvikten lagts på hälsobringande faktorer med intresset fokuserat på så kallade friskfaktorer istället för på riskfaktorer (3). Under förprojekteringen har en mycket omfattande enkät bestående av 59 frågor inom det hälsofrämjande ämnet gjorts på fem olika skolor. Såväl friskolor som kommunala skolor är representerade. Vidare spänner samarbetet över tre kommuner: Östersunds, Strömsunds samt Krokoms kommun. Frågorna undersöker varje individs upplevelse av sitt kompetensbehov inom olika hälsofrämjande områden samt deras egen åsikt om sin hälsa och ställning på arbetsmarknaden idag och i framtiden.



Syfte

Kartläggning
Utifrån kartläggningen har det framkommit en rad olika kompetensbehov. Dessa behov är av två karaktärer: direkta och indirekta. Vad gäller de direkta behoven är dessa sådana vilka respondenterna lyft fram i enkäten. Bland annat nämner de kompetensutvecklingsbehov inom det hälsofrämjande- och mentala området, djupare kunskap i kost, motion och rörelse samt i värdegrunds- och jämställdhetsarbete. En ökad kunskap inom dessa områden utgör förutsättningen för att kunna förbättra hälsostatusen bland pedagogerna. Med kunskap (såväl ren fakta som integrering i arbetet) inom valda kompetensområden tillsammans med goda förutsättningar för kompetensutvecklingen finns stora möjligheter att påverka och förändra pedagogernas hälsa samt konkurrenskraftighet. Vilket vidare även medför möjlighet till förändring av yrkesgruppens ställning på arbetsmarknaden.

De indirekta behoven är sådana behov som har kunnat utläsas ifrån respondenternas hälsostatus. Dessa behov är exempelvis kunskap i stresshantering, hur arbetssituationen kan göras hanterbar och hälsosam, hur integreringen av ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i den pedagogiska miljön görs samt kunskap om hanteringen av elever med särskilda behov och oroliga elevgrupper. När det gäller framtidens krav anger respondenterna att en utökad kunskap inom hälsoområdet och i det egna ämnesområdet är av största vikt för att kunna tillmötes gå dessa krav. Kompetensanalysen har med andra ord funnit ett stort behov av kompetenshöjning hos målgruppen för att ge dem möjlighet att kunna möta arbetsmarknadens ökade krav och förebygga långtidssjukskrivningar inom en redan utsatt arbetsgrupp, kvinnor inom offentlig sektor.

Vid förfrågan om vilka utbildningsformer som respondenterna föredrar lyfts en önskan om en upplevelsebaserad form fram. Vidare är det viktigt att denna form innehåller en mix av teori och praktik, coachning, nätverksträffar samt erfarenhetsutbyte. Det är även viktigt att utbildningen är situationsanpassad. För att kunna genomföra en givande utbildning är miljön för inlärningen av högsta vikt. Enligt respondenterna är det att föredra att hälften av utbildningen förläggs på en neutral plats och hälften genomförs på arbetsplatsen där den integreras i undervisningen.

Problemområden
Kartläggningen visar att förarbetet inför kompetensutvecklingen kommer bli av största vikt för ett lyckat resultat. I dagsläget finns det en mängd problemområden som måste lösas för att göra kompetensutvecklingen möjlig och framför allt för att den ska bli hälsofrämjande. De största problemområdena är enligt respondenterna följande:
Tid för att genomföra projektet
Resurser
Arbetsmiljön/arbetssituation
Stressituation
Implementering av projektets idé, förmedla den röda tråden
Få samtliga delaktiga och motiverade
Kunna leva som de lär
Stöttning och prioritering från ledningen på alla nivåer

Slutsats
Förprojekteringen visar tydligt på att det finns ett generellt kompetensutvecklingsbehov kopplat till det hälsofrämjande området. Framförallt finns det ett stort behov av kunskap i att integrera hälsofrämjande kompetens i den pedagogiska verksamheten. Utmaningen under genomförande projektet blir att finna innovativa lösningar både vad gäller utformningen av ett givande och stimulerande kompetensutvecklingspaket och för hur man skapar förutsättningar för att kompetensutvecklingsprocessen ska vara framgångsrik samt hållbar.

Den största insikten som erhölls av förprojekteringen var att tid och resurser behöver prioriteras i första skedet av projektet för att hantera identifierade problemområden. Vidare är tid och resurser av största vikt för att kunna forma ett kompetensutvecklingsprogram som överensstämmer med målgruppens behov. Det är även viktigt att kompetensutvecklingen ses som en process då den övergripande innefattar beteendeförändringar samt byggandet utav en kultur vilken på sikt ska bli hållbar. Därför är implementering, förankring samt delaktighet en mycket viktig förutsättning för ett lyckat projekt.

KRAFT-projektet riktar sig till skolvärlden och dess vision är att stimulera till en hälsofrämjande och hållbar samhällsutveckling. Intentionen är att skapa hälsosammare arbetsplatser, personal som mår bra fysiskt, psykiskt och socialt samt personal som står väl rustade inför framtidens krav på arbetsmarknaden både vad gäller kompetens inom förebyggande hälsofrämjande arbete och som besitter god hälsa.

Projektets syfte är att via kompetensutveckling skapa goda förutsättningar hos målgruppen att implementera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten samt i sin egen vardag. Vidare är syftet att kompetensutvecklingen ska leda till minskade långtidssjukskrivningar. Målbilden är en välmående och energisprudlande skola där det hälsofrämjande arbets- och förhållningssättet genomsyrar all verksamhet och där personalen genom en kompetenshöjning står stärkt på dagens hårda arbetsmarknad.

Vinsten blir konkurrenskraftig och välmående personal, en frisk arbetsplats och en hälsofrämjande verksamhet för eleverna. Vidare nås vinster i form av minskade sjukskrivningar samt lägre kostnader för sjukvård och rehabilitering.

Målsättning

Projektets mål är att genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt inom det hälsofrämjande området kopplat till pedagogisk miljö.

Förväntade effekter individnivå:
Stärka den hälsofrämjande kompetensen och framför allt kunskapen kring hur långtidssjukskrivningar förebyggs
Öka förmågan att kunna integrera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i såväl vardagen som i den pedagogiska verksamheten
Stärka den personliga hälsan
Stärka individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden
Stimulera till personlig utveckling och därmed öka förutsättningarna att möta framtidens krav på arbetsmarknaden

Förväntade effekter på arbetsplatsnivå:
Utveckla ett hälsofrämjande arbetsklimat samt en god arbetsmiljö på målgruppens arbetsplatser
Starta skapandet av en hållbar hälsofrämjande kultur på målgruppens arbetsplatser

Projektnivå, strategisk nivå:
Öka lärandet kring hur man på ett effektivt och hälsofrämjande sätt kan kompetensutveckla och implementera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt på en arbetsplats
Utveckla nya innovativa sätt att kompetensutveckla inom skolans ram med fokus på inlärningsmetoder och skapa resurser i form av tid och ekonomi
Genom strategisk påverkan och samverkansarbete, lyfta upp och synliggöra det salutogena, hälsofrämjande angreppssättet, metoderna samt resultaten för en hållbar och hälsofrämjande samhällsutveckling på olika nivåer i samhällsstrukturen

Kvantitativa mål:
Utveckla och testa en processmodell (kompetensutvecklingsprogram) för hur man effektivt implementerar ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i den pedagogiska miljön
Att ledningspersonal från minst 5 st skolor (från den kartlagda målgruppen) ska deltaga i ett kompetens- och implementeringsprogram inför de anställdas kompetensutveckling
Att minst 5 st skolor (ur den kartlagda målgruppen) ska genomgå kompetensutveckling inom det hälsofrämjande området
Att minst 180 anställda ska genomgå basutbildningen i hälsofrämjande kompetens
Att kompetensutvecklingen genomförs på 75 % kvinnor och 25 % män
Att kompetensutvecklingen inkluderar minst 60 % från målgruppen med utländsk bakgrund

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektets verksamhet ska utformas så att alla har möjlighet att delta och kan känna sig delaktiga. I samband med genomförandet av projektets verksamhet kommer det att göras en inventering med avseende på lokalernas tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Eventuella hinder som uppstår i kompetensutvecklingens arbetssituationer kommer att diskuteras och lösas med arbetsgivarna. Detta innebär att tillgänglighetsfrågorna blir en del av kompetensutvecklingen. Resultaten från förprojekteringen tyder på att det finns ett visst behov av att se över målgruppens arbetsplatser för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Genom att låta detta ligga till grund möjliggörs en förbättrad tillgänglighet.

Vidare kommer en checklista mottagen av Handisam att användas för kontroll av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning vid planering av fysiska möten, seminarium och utbildningstillfällen (5). Detta för att försäkra möjligheten för dessa individer att delta på samma villkor som övriga deltagare. Hinder i form av trappor kommer exempelvis därför vid behov att undanröjas och tillgång till handikapptoaletter att garanteras.

Utöver den fysiska tillgängligheten kommer det även att kunna erbjudas en god tillgänglighet uppdelat i följande tre perspektiv: tillgänglig verksamhet, kommunikativ verksamhet och informativ verksamhet.

För att skapa en tillgänglig verksamhet kommer projektet redan från start att skapa rutiner för tillgänglighet. Detta handlar inte enbart om själva genomförandet av de kompetensutvecklande insatserna utan även vid förberedelserna inför aktiviteterna såsom inhämtande av information om eventuella funktionsnedsättningar i gruppen. Genom en medvetenhet om att alla människor har olika behov kan en tillgänglig verksamhet skapas för alla. Det handlar mycket om bemötande, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Viktigast vid skapandet av en tillgänglig verksamhet är öppenhet, medvetenhet och bra kommunikation, ett förhållningssätt som kommer att prägla projektet.

Deltagarna behöver mer än att ta sig fysiskt in i lokalerna för att erhålla kompetensutveckling. Möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Den kommunikativa tillgängligheten kommer att möjliggöras för samtliga deltagare genom att en inbjudan skickas ut inför varje utbildnings- samt mötestillfälle där varje deltagare får ange eventuella funktionsnedsättningar samt behov som bör tas i beaktande vid anordnandet av de kompetenshöjande insatserna. Vid behov kommer exempelvis möjlighet till teckentolkning, hörslinga och framställning av material för personer med synnedsättning att tas fram. Kompetensutvecklingen förutsätter bl.a. en lugn miljö och teleslingor för personer med hörselnedsättning. Genom att tala när man skriver på whiteboardtavlan möjliggör man på ett enkelt sätt för personer med synnedsättning att följa med på föreläsningar. Läromedel på olika medel finns i form av ljudband, daisy, data samt för äldre punktskrift och kommer vid behov att fås från hjälpmedelcentralen.

Projektet kommer även i hög grad att beakta den informativa tillgängligheten. Här har projektet en medvetenhet om att det finns dolda funktionsnedsättningar exempelvis dyslexi. För att hantera detta kommer material och ansökningsblanketter att skrivas på ett lättförståeligt sätt samt ett för litet teckensnitt att undvikas (Handisam rekommenderar storlek 14). Till hjälp för att skriva lättillgängligt i material och på hemsida kommer följande bok att användas : Skriv så att folk förstår! - en handbok i att skriva på lätt svenska som givits ut av Liz-lättläst men även Handisams riktlinjer (6).

Verksamheten ska även i hög grad besitta en medvetenhet om att olika grupper i samhället har olika behov och utifrån detta arbeta lösningsfokuserat. Rutinerna för tillgänglighetsarbetet kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt under genomförandeprojektet

Jämställdhetsintegrering

Utifrån vår kartläggning samt vår jämställdhets SWOT har vi utarbetat följande riktlinjer vilka kommer att styra projektets innehåll.

Riktlinjer för vår jämställdhetsintegrering

Projektverksamhet och aktiviteter:
Förprojektets jämställdhets-SWOT visar bland annat på att kunskapen i jämställdhet behöver lyftas till ytan och fräschas upp bland deltagarna i målgruppen, såväl hos pedagoger som hos ledning för att på ett långsiktigt hållbart sätt integrera jämställdhetsfrågorna i verksamheten. Som en följd av detta kommer projektet att integrera en jämställdhetsutbildning i projektets utbildningspaket.

Utbildningspaketets budskap är att alla människor har lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund. Som en följd av detta ska kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utbildningspaketet fokuserar därför på fyra områden:
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
2. Ekonomisk jämställdhet
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Inom område 1 kommer en diskussion att föras kring hur situationen ser ut bland ledningsposterna inom skolan idag. Har kvinnor och män samma möjlighet till posterna och till att påverka vid beslutsfattandet? Uppstår kulturkrockar på grund av vårt jämställdhetsperspektiv i kontakt med nytillkomna elever med utländsk bakgrund? Hur hanteras detta?

Inom område 2 kommer fokus att ligga på hur vi ger kvinnor och män samma möjligheter till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Hur agerar vi exempelvis vid nyrekrytering, lönesättning, utbildning och uppsägningar av skolpersonal?

Område 3 syftar till att män och kvinnor ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Detta då det är av vikt att dela på ansvaret för att uppnå en delad belastning inom familjen och undvika att ett alltför stort ansvar läggs på den ene, vilket i förlängningen kan leda till utmattningssyndrom och långtidssjukskrivning. Diskussioner förs därför kring hur situationen ser ut idag kring hushållsarbete, omsorg om barn och äldre samt föräldraledighet och hur den kan förbättras.

Område 4 fokuserar på att män och kvinnor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Här diskuteras våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Vi belyser även sexualiseringen av det offentliga rummet, sexualiserat våld samt prostitution. Hur upptäcker vi sådana fall bland eleverna och hur hanterar vi dem?

Vidare kommer både kvinnliga och manliga föreläsare/utbildare att eftersträvas för att på så vis få in två olika perspektiv. Dessutom kommer det hela tiden finnas tanke på att projektets dokument, utskick och litteratur motsvarar jämställdhetsperspektivet då det finns ett hot ifrån media och yttre påverkanskrafter som förstärker de traditionella könsrollerna.

Målgruppens könsfördelning 75 % kvinnor och 25 % män tillsammans med sjukskrivningsstatistiken som säger att fler kvinnor än män är sjukskrivna i Jämtlands län, utgör en bra grund för ett genomförandeprojekt. Dess verksamhet kommer att medföra att fler kvinnor än män genomgår en kompetensutveckling, vilken ska leda till ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt samt i längden till lägre antal sjukskrivningar. Därför kommer projektet att kunna påverka och förändra sjukskrivningsstatistiken så att det inte fortsätter att överhängande vara kvinnor som är sjukskrivna.

I kartläggningen framkom det att 55 % av respondenterna anser att deras arbetsplats är jämställd. Det finns därmed 45 % som inte är av samma åsikt och därför kommer projektet aktivt att jobba för en jämställd arbetsplats där jämställdhetsperspektivet tas i beaktning på alla nivåer och beslutsprocesser. Ett steg i ledet mot detta är förutom utbildningspaketet att arbeta fram ett eget policydokument kring projektets värdegrunder och utgångspunkter inom jämställdhet och likabehandling, vilket är tanken att ske i starten av det genomförande projektet.

Samarbetspartners

  • Jämtkraft AB
  • Kommunstyrelsen
  • Lantbrukarnas Ekonomi-AB
  • Länsförsäkringar Jämtland
  • Trångsviksbolaget AB

Deltagande aktörer

  • Böle byskola
  • Tavelbäcksskolan
  • Treälvsskolan
  • Vattudalsskolan
  • Ås skola och fritidshem

Kommun

  • Krokom
  • Strömsund
  • Östersund