Logotyp på utskrifter

Kompetensutveckling för Integration i mellersta Norrland (KIN)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKommunalförbundet Partnerskap Inland- Akademi i Norr
KontaktpersonAnneli Von Wachenfeldt
E-postanneli@akademinorr.se
Telefonnummer0620682741
Beviljat ESF-stöd4 148 664 kr
Total projektbudget4 148 664 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2012-08-01
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Vi lever in glest befolkad region. Landsbygd och mindre tätorter i inlandet som kämpar med låga födelsetal, sjunkande servicenivå, brister i infrastruktur och ett näringsliv på tillbakagång.

För att stärka tillväxten måste inlandet också öka inflödet av personer och kompetens. Strategiska utbildningsinsatser samt en effektivare integration av invandrare i innebär en förstärkning av arbetskraften. För att upprätthålla en god ekonomisk tillväxt är tillgången på arbetskraft med rätt kompetens av central betydelse.

KIN är ett projekt för kompetensutveckling för organisationer som ingår i den process som utgör flyktingarnas första kontakter i Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, Sorsele, Strömsund, Vilhelmina, Åsele och Norsjö. Projektet syftar till att stärka individers kompetens och vidga deras yrkesroller för att bättre klara av att ta tillvara den tillväxtfaktor som utlandsfödda personer utgör.

Bakgrund

Landsbygd och mindre tätorter kämpar med låga födelsetal, sjunkande servicenivå, brister i infrastruktur och ett näringsliv på tillbakagång. Många av våra kommuners framtida förutsättningar för tillväxt är direkt beroende av hur man förmår att ta tillvara den resurs som inflyttade personer med utländsk bakgrund innebär. Vi saknar idag effektiva metoder, kunskaper och samarbetsformer för att tillsammans få nyanlända i arbete och utbildning så att de kan bo kvar och verka i våra kommuner.
Vi inser att det finns svårigheter kopplade till kommunernas storlek och vi behöver arbeta annorlunda än vad vi gör idag, men utan kunskap riskerar vi att försätta de personer som arbetar i mottagningsprocessen i situationer där de upplever otillräcklig kompetens, otrygghet och saknar förutsättningar att uppfylla de förväntningar som ställs. Lösningen finns i att utveckla kunskaper och metoder när det gäller lärande, kompetensförsörjning och integrationsarbete i våra kommuner. Projektet kommer genom sina insatser att främja likabehandling och motverka utanförskap.
Samtliga mottagare av flyktingar står nu inför en stor reform (Nyanländas etablering) vilket kommer att innebära en del förändringar för kommunerna. Introduktionsperioden på två år ska präglas av arbetslinjen det kommer att ställa höga krav på den personal som på olika sätt skall förbereda våra nyanlända kommunmedborgare inträdepå den svenska arbetsmarknaden och hitta en egen försörjning. Att i ökad utsträckning kunna integrera invandrare på arbetsmarknaden är en av de viktigaste framtidsfrågorna för samhället och den svenska välfärdsstaten. Arbetslösheten bland många grupper invandrare är idag tre gånger så hög som bland svenskar. Projektet ska ge målgruppen: anställda i organisationer och myndigheter verksamma inom ramen för mottagningsprocessen, verktyg till att ge ett bra flyktingmottagande samt till att kunna skapa nya och förbättra befintliga samarbeten över verksamhets- och kommungränser. I förlängningen ska projektets aktiviteter leda till en bättre fungerande integration.
Även om det blir så att Arbetsförmedlingen får huvudansvaret för arbetsförberedande insatser och bosättning så kommer de kommuner som tar emot flyktingar även fortsättningsvis att behöva utveckla sina kommunala verksamheter kring de nyanlända och bli ännu effektivare. Ett utvecklat samarbete mellan kommun och arbetsförmedling, lokalt såväl som regionalt, kommer underlätta och innebära fördelar inför Arbetsförmedlingens nya roll i flyktingmottagandet.
Projektet förväntas leda till ökad kommunal samverkan kring frågor som rör integrationsarbete vilket i sig förväntas leda till en ökad integration i samhället. Genom att arbeta tillsammans kan vi föra ett strategiskt arbete för att utveckla och vidga yrkesroller samt stärka individers och därmed även organisationers utveckling så att vi förmår att ta hand om den tillväxtpotential som finns i utlandsfödda personer och att detta kan leda till en attraktivare livsmiljö för alla.
Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr (AN) är ett kommunalförbund som består av tolv kommuner från fyra län. Kommunerna har gått samman med syftet att skapa regional utveckling. Partnerskapet bygger på en övertygelse om att tillväxt och livskraft skapas genom samarbete på lokal och regional nivå, att man lyfter blicken ovanför administrativa hinder och länsgränser för att få till fungerande lösningar. Under våren har en gemensam utvecklingsstrategi arbetats fram, "Koordinerad kraftsamling", där integrationen lyfts fram som en av tillväxtskaparna.
Detta projekt "Kompetensutveckling för Integration i mellersta Norrland" har vuxit fram som en följd utav den gemensamma utvecklingsstrategin där det handlar om att hitta kostnadseffektiva och hållbara former för fortlöpande kompetensutveckling. Deltagande kommuner i projektet har var för sig träffat avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar. I vissa av kommunerna har man av strategiska skäl dessutom valt att se processen kring flyktingmottagande som en tillväxtskapande insats vilket lett till organisationsförändringar.
Kommunerna är initiativtagare till projektet, men mottagandet av flyktingar och arbetet med att integrera dem i våra samhällen är en omfattande process där många aktörer ingår. Vi anser att projektet är en bra ansats att skapa nya och utveckla befintliga nätverk till att omfatta integrationsarbetet i våra kommuner. Genom samverkan kan vi lyfta upp dessa frågor på en högre nivå och skapa ett strategiskt intresse för dem på ett lokalt, regionalt och nationellt plan. Med anledningen av det utvecklingsarbete som initierats så har under våren ett inventerings- och analysarbetet genomförts lokalt i kommunerna. Kartläggningen har skett genom direkta kontakter (djupintervjuer, medarbetarsamtal och seminarier) med personal som finns verksamma i organisationer som ingår i den process som utgör flyktingarnas första kontakter samt genom studier som kommit fram i tidigare projekt lokalt. Resultatet utifrån det lokala inventerings- och analysarbetet har sedan skapat en övergripande och gemensam bild av regionens behov.
Kompetensutvecklingsinsatserna ska genomföras i form av seminarier, föreläsningar och workshops. Insatserna kommer att vara antingen yrkesspecifika eller gemensamma för alla samt genomföras ortsvis eller gemensamt. Vi eftersträvar att så många insatser som möjligt ska vara gemensamma då detta även ger möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan individer/organisationer/kommuner. Då pedagogiken tillåter kommer vi att nyttja distansteknik (videokonferens) för möten och utbildningsinsatser. På så sätt kan vi genomföra en utbildning på fler orter samtidigt och därigenom skapa kostnadseffektiva lösningar. Insatserna ska så långt det är möjligt anpassas och genomföras utifrån lokala behov och förutsättningar.
Resultatet av kartläggningen visar på brister och behov inom ett flertal områden. Det råder en okunskap i våra samhällen om förståelsen för andra kulturer och hur man bemöter dessa. Det gäller exempelvis hur man i olika kulturer ser på funktionshinder och hur det påverkar de människor som är drabbade. Detsamma gäller synen på jämställdhet. De flyktingar som kommer till våra kommuner bär med sig sina olika synsätt på kvinnor och män som många gånger skiljer sig från det svenska. Vi ser goda möjligheter i att genom utbildning påverka och bidra till att stärka jämställdheten och underlätta i dialogen om jämställdhet mellan olika kulturer.
Ett flertal kommuner och verksamheter står inför betydande organisationsförändringar. Målgruppen efterfrågar därför goda exempel, där man får se och lära av framgångsrika verksamheter och människor inom integration. Kartläggningen visar också på ett stort behov av att få göra erfarenhetsutbyten genom studiebesök. Inom samtliga deltagande kommuner är erfarenheten av flyktingmottagande och synen på nyanlända som en resurs relativt ny. Genom det omfattande nätverk som står bakom projektet finns goda möjligheter till erfarenhetsutbyten.
Verksamma inom flyktingmottagandet möter människor från andra kulturer vars upplevelser och erfarenheter många gånger kan vara traumatiska. Hur bemötandet av dessa människor sker är många gånger avgörande för hur de klarar av att hantera sina upplevelser. Ett behov av kompetensutvecklingsinsatser inom trauma och sorg, hot och våld, konflikthantering samt hedersrelaterat våld/förtryck har härigenom uppmärksammats. Även kunskap om vad i barn och ungdomars beteende som är åldersrelaterat, kulturellt betingat eller avvikande behövs för att kunna bemöta beteendet på rätt sätt.
Mottagandet innefattar många olika delar och kommunikation är en av dem. Kommunikation kräver en medvetenhet på många plan och en fungerande sådan är av yttersta vikt i arbetet med nyanlända. Resultatet av kartläggningen av kompetensutvecklingsbehov innefattar därför även kunskap om att tala genom tolk och samtalsmetodik

Syfte

Projektet syftar till att etablera strategisk samverkan mellan ett antal olika aktörer och kommuner samt att utveckla och vidga yrkesroller, och därigenom stärka individers och den lokala organisationens utveckling så att vi klarar att ta tillvara tillväxtfaktorn utlandsfödda personer och förmår att skapa en attraktiv livsmiljö för alla.
Syftet med projektet är också att skapa bättre förutsättningar för aktörerna att kunna bedriva framgångsrika och långsiktiga projekt tillhörande programområde 2.

Målsättning

Att målgruppen erhållit kompetensutveckling i enlighet med behov som lyfts fram i kartläggningen.
2. Efter avslutat projekt ska 90 % av deltagarna anse att deras möjligheter att jobba mer framgångsrikt med mottagning av flyktingar har ökat.
3. Projektet ska ha hittat fungerande former för hur gemensam kompetensutveckling kan bedrivas ur ett långsiktigt och kostnadseffektivt perspektiv och som kan användas av andra målgrupper.
4. Efter avslutat projekt ska projektet ha tagit fram en gemensam värdegrund för hur vi i våra kommuner ska arbeta för likabehandling och jämlikhet i våra flyktingmottagande verksamheter.
5. Efter projektettidens slut ska projektets referensgrupp utvecklats till en rådgivande och övervakande funktion för frågor som gäller flyktingars integration i våra samhällen.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska genomföras på ett sådant sätt att alla i målgruppen har samma möjligheter att delta, det kan exempelvis handla om att utforma informationsflöden, lokaler, särskilda hjälpmedel eller anpassa upplägg av utbildningsinsatser eller möten. Projektet kommer att lägga stor vikt vid användandet av teknik vid utbildning och möten för att öka tillgängligheten och möjligheten för alla deltagare, oavsett funktionshinder, att tillgodogöra sig innehållet. Vi kommer i projektet ta del av de utbildningar och tjänster som Processtöd Tillgänglighet erbjuder. Vid upphandling av utbildningsinsatser kommer krav ställas på tillgänglighet: leverantörer av insatserna kommer att uppmanas beskriva hur de beaktar tillgänglighet.

Projektets målgrupp möter i sitt arbete personer med omfattande funktionsnedsättning, exempelvis psykisk och traumatisk. Funktionsnedsättningen kan för de anställda många gånger vara svår att upptäcka men också svår att komma åt på grund av skuld och skam hos den drabbade, vilket ofta har sin orsak i vilken kultur man vuxit upp i. Kunskap om detta behövs och målgruppen kommer i projektet att få utbildning i vad som ingår i begreppet tillgänglighet samt rent konkret kunskap om olika funktionshinder och synen på funktionshinder i olika kulturer. Eftersom mottagningsprocessen är mötesplats för många kulturer och synsätt är det nödvändigt att grundkompetensen även omfattar bemötande av funktionshindrade. Det är viktigt att målgruppen också får fördjupad kunskap eftersom ämnet är komplext och kräver ett ingående tillvägagångssätt för att målgruppen ska bli stärkta och väl rustade i sin yrkesroll och möten med funktionshindrade från olika kulturer.
Projektet har stor betydelse som informationsbärare och för att arbetet med tillgänglighet ska bli framgångsrikt krävs en samsyn kring värdegrundsfrågor och hur man ska jobba med dessa. Under projekttiden kommer deltagarna att samlas i dialogmöten där ett av syftena är att ta fram en gemensam värdegrund för likabehandling och jämställdhet.

Kunskap om tillgänglighet som finns i projektorganisationen har identifierats och kommer också att tillvaratas och spridas i projektet. Projektets samverkan och utbyten mellan deltagande verksamheter i kombination med utbildningsinsatser inom området ger ökade kunskaper om tillgänglighet och funktionshinder, vilket bidrar till en mottagningsprocess som fungerar lika bra för alla oavsett vilka fysiska och psykiska förutsättningar man kommer in med. Det kommer även att bidra till ökad likabehandling inom mottagningsprocessen.

Arbetet med tillgänglighet är således mycket viktigt för projektet. Området innefattar komplexa frågor och kräver mycket baskunskap för att behärska. Hur väl arbetet faller ut beror i hög grad på de personer som arbetar i våra mottagande organisationer, framförallt med verksamhetsledning. Tillgänglighet kommer att tas upp i projektorganisationens samtliga delar för att omsluta projektet som helhet men också för att öka spridningen utanför projektet. Det är viktigt att det finns kunskap om tillgänglighet och att verktyg finns och används i beslutsprocesser, både inom projektet och när det gäller planering och genomförande av den ordinarie verksamheten. På så sätt säkerställs att de tjänster som levereras och konsumeras ger samma förutsättningar oavsett funktionshinder.

Jämställdhetsintegrering

Könsuppdelad statistik saknas men vi känner till att fler kvinnor än män arbetar inom mottagningsprocessen. Det är övervägande kvinnor som söker utbildningar som leder till arbete inom flyktingmottagningen. Detta är inte något specifikt för just denna typ av utbildningar. Obalansen mellan antal arbetslösa samt arbetslösa i program domineras i regionen av män med kortare utbildning.

Flyktingmottagningarnas organisationer handlar i många fall om ledningsstyrd verksamhet och det är oklart hur jämställdhet prioriteras av dem som leder och planerar verksamheten. Många, både kvinnor och män, saknar kompetens om jämställdhet och det finns generellt ett motstånd i den egna organisationen mot att öka kunskaperna på området.

De personer som arbetar i mottagningsprocessen har också olika syn på jämställdhet och präglas av traditionella bilder. Det blir ofta enkelt att ”gå i gamla hjulspår” vilket riskerar försämra förutsättningarna för jämställdhet. Till detta ska läggas att de flyktingar som kommer hit bär med sig sina olika synsätt på kvinnor och män som många gånger skiljer sig från det svenska. Det innebär stora utmaningar att på ett tydligt och respektfullt sätt kommunicera det svenska synsättet på jämställdhet.

Det finns framtagna planer för hur kommunerna ska verka för jämställdhet och i vissa fall har även utbildningar genomförts. De flesta projektsatsningar som idag genomförs ute i kommunerna har också krav på att jämställdhetsperspektivet beaktas. Detta är också en aspekt vi tagit med oss under inventerings- och analysarbetet.

Vi anser att genom att ha en jämställdhetsfokus i utbildningsinsatserna kommer jämställdhet att bli en högst relevant del av den verksamhetsutveckling projektet bidrar till. Projektet har en stor och betydande roll som informationsbärare.

Transnationellt samarbete

En av Akademi Norrs tillväxtskapare i den gemensamma utvecklingsstrategin är Internationalisering och därför är Transnationalitet en självklarhet i alla våra projekt. En extern transnationell kordinator kommer att upphandlas som ska hjälpa oss lokalisera kontakter för erfarenhetsutbyten. Syftet är att hitta för oss användbara kvalitativa verktyg och metoder hur man framgångsrikt arbetar med integration. Vi tror att ett sådant kunskapsutbyte kan ske i form av föreläsningar, deltagande i mässor eller studiebesök, formerna tas fram i samarbete med den transnationella kordinatorn. Vi hoppas här kunna skapa kontakter och införskaffa kunskap som kan användas i ett framtida projekt i programområde 2.

Samarbetspartners

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Arvidsjaurs kommun
  • Barn och utbildningsförvaltningen
  • Barn och utbildningsförvaltningen
  • Barn och utbildningsförvaltningen
  • Dorotea Lärcentrum
  • Framtids- och utvecklingsförvaltning
  • Kommunkontoret
  • Kramfors kommun, Tillväxtenheten
  • Kultur- utbildning- och fritidsförvaltning
  • Näringsenheten
  • Storumans kommun
  • utbildnings och fritidsförvaltningen

Deltagande aktörer

  • Arbetsförmedlingen Kramfors
  • Arbetsförmedlingen Sollefteå
  • Arbetsförmedlingen Strömsund

Kommun

  • Kramfors
  • Sollefteå
  • Strömsund