Kompetensförsörjning i samverkan för minskat utanförskap - esf.se
Logotyp på utskrifter

Kompetensförsörjning i samverkan för minskat utanförskap

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltning för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration
KontaktpersonGörel Crona
E-postgorel.crona@sundsvall.se
Telefonnummer060-192654
Beviljat ESF-stöd2 139 680 kr
Total projektbudget2 139 680 kr
Projektperiod2010-07-01 till 2011-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Det rådande läget på arbetsmarknaden leder till förändringar i det behov av stöd som individer i ett utanförskap har. De behoven styr den kompetens som behövs bland den personal som skall stödja övergången från utanförskap till egen försörjning. Genom samverkan och kompetensutveckling kan varsel och uppsägningar minska samtidigt som utanförskapet minskar.

Bakgrund

Mitt Norden Biståndscentrum - Erikshjälpen (nedan benämnt Erikshjälpen) är en fristående kristen biståndsorganisation som arbetar med katastrofhjälp, rehabiliterings- och utvecklingsprojekt i ett femtiotal u-länder i olika delar av världen. I vår region sker detta främst genom de butiker som säljer begagnade varor och artiklar som har skänkts till verksamheten av olika aktörer. I dessa butiker, och i verksamheter kopplat till butikerna så som t.ex. transport, arbetstränar ett antal individer (ca 80-130 st/år) som befinner sig i ett utanförskap som är kopplat till deras etablering på arbetsmarknaden.

Ljusta Aktivitet Centrum (nedan benämt LAC) bildades 1990 som en politiskt oberoende och fristående ekonomisk förening med målsättning att värna om boendemiljö och service inom Sundsvall norra bostadsområden samt utveckling av området. LACs verksamhet är i huvudsak baserad på närhetsprincipen med utpräglad boendeservice baserad på kvalitet och mångfald. LAC är även referensgrupp i frågor som rör området och påverkar dess verksamhet, boende och utveckling. LAC har 7 olika verksamhetsgrenar samt att styrelsen arbetar ideellt med områdets olika frågor. 1 Fritidsgård 2 Malandsbadet 3 Arbetsträningsplatser för ungdomar mellan 18-24 år (ca 10 st/år) 4 Arbetsträningsplatser för OSA (Offentligt Skyddad Anställning, ca 7 st/år men verksamheter är under uppbyggnad) 5 Städ- Service 6 Förvaltning-Service
7 Förvaltningsadministration.
Utöver detta arbetar LAC med ca 50 ungdomar i en verksamhet som heter Ungdomar Kan med diverse uppgifter kopplade till LACs verksamhet.

Prio1 är ett socialt företag som arbetar med att ordna sysselsättning för dem som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och att stödja lokala projekt. Verksamheten är ett komplement till socialtjänsten och arbetsuppgifterna är kopplade till de två second hand butiker som organisationen driver i Sundsvall. I dagsläget arbetstränar ett 30-tal individer som befinner sig ett utanförskap befinner sig ett utanförskap inom Prio1.

Förvaltningen för Arbetsmarknad, Vuxenutbildning och Integration (nedan benämnt FAVI) inom Sundsvalls kommun arbetar med individer i olika situationer av utanförskap.I detta projekt avses FAVIs avdelning för Arbete och Integration när begreppet FAVI används.

De fyra organisationerna utgör projektaktörerna och de har idag en viss form av samarbete som har olika lång historik beroende på vilken organisation som avses. Projektaktörernas organisationer möter i stor utsträckning samma problembild (se nedan) och vill därför samarbete för att säkerställa att de anställda utvecklas i takt med, och stå bättre rustade för, förändringarna i arbetslivet. Genom detta samverkansprojekt ökar dessutom möjligheterna att minska omfattningen av och längden av utanförskapet i programområde 2.

De anställda i projektaktörernas organisationer står inför en påtaglig risk att inte kunna bibehålla sin plats på arbetsmarknaden, dels pga. att de ställs inför nya målgrupper i sitt nuvarande arbete vilket ställer nya krav på kompetens och dels pga. att det är en relativt låg utbildningsnivå bland de anställda i två av de fyra organisationerna (Se bilaga).

Sundsvalls kommun kommer att agera projektägare och stödmottagare. De tre mindre arbetsställen, varav två kan sägas representera handeln, som medverkar i projektet leder till att det sammantaget är deltagare från flera mindre arbetsplatser som deltar i projektet.

Problembild: Konjunkturnedgången under hösten 2008 och 2009 har på ett påtagligt sätt bidragit till att utanförskapet har ökat och att de individer som tidigare stod relativt sett långt från arbetsmarknaden nu kan sägas stå ännu längre från arbetsmarknaden när individer med mer arbetslivserfarenhet nu också söker de fåtal lediga jobb som finns. Erfarenheten är att de som nyligen har haft ett arbete lättare återinträder på arbetsmarknaden.

Vi lever i en föränderlig tid med föränderliga krav och förväntningar på oss som medarbetare. Erikshjälpen, LAC, Prio1 och FAVI arbetar med individer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Ett gemensamt fokus för de organisationerna är att stödja de arbetssökande till egen försörjning. De individer som är arbetssökande, nedan benämnt målgruppen, hänvisas ofta från FAVI till någon av de övriga organisationerna för att där få arbetsträning vilken skall leda till att individen närmar sig den ordinarie arbetsmarkanden. Individerna i dagens målgruppen står relativt sätt längre från arbetsmarknaden än de individer som stod i fokus för samarbetet för en tid sedan. I dagsläget består majoriteten av de individerna långt från arbetsmarknaden med en mer komplicerad problematik som ligger bakom deras utanförskap. Komplexiteten i målgruppens behov är varierande och kan enklast beskriva som varierande. Behoven härstammar från långvarigt och ofrivilligt utanförskap. Målgruppens historia kan berätta om missbruk, arbetslöshet, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, psykosociala hinder och/eller kombinationer av ovanstående.

Slutsatser:
Den generella bild som framträder ur förprojekteringarna är att den enskilde medarbetaren ser ett eget utvecklingsbehov i sin profession utifrån att målgrupperna för verksamheterna har andra och nya behov som kräver utbildningsinsatser för att personalen ska uppleva att arbetet präglas av kvalitet, professionalitet och ett gott bemötande. Omställningsbehovet grundar sig i beskrivning ovan av den förändrade målgrupp som de anställda möter i sitt dagliga arbete med att minska utanförskapet och öka andelen självförsörjande individer. Personalens upplevelser delas av ledningen för de olika verksamheterna.

Medarbetarnas roll och uppgift är inte att behandla målgruppens komplexa problematik utan att motivera, guida och stödja enskilda deltagare i deras strävan att förändra sin situation. Projektaktörerna gemensamma ambition kan beskrivas som en strävan efter att bli verksamheter präglade av ett professionellt förhållningssätt gentemot de människor som återfinns i verksamheterna. Personalen uttrycker i förprojekteringarna behovet av att utveckla områden som coachning/handledning, pedagogik och samtalsmetodik. Genomförandeprojektet har därför ambitionen att realisera och fokusera på de delarna av förprojekteringarna som beskriver dessa behov hos medarbetarna.

Mot bakgrund av målgruppens förändrade och fördjupade problematik uttrycker medarbetarna tydligt ett utbildningsbehov för att kunna upprätthålla den kvalitet som kännetecknar verksamheterna, men framförallt utveckla samtalspedagogiken i syfte att snabbare, bättre och mer effektivt kunna stödja enskilda deltagare vidare mot ökad anställningsbarhet och egen försörjning.

Projektaktörerna, sett som en grupp, är en stor aktör inom området att möta individer i någon form av utanförskap. Med en högre kompetens inom bemötandefrågor av de individerna ökar möjligheten att direkt och på sikt minska utanförskapet i samhället och bidra till en ökad andel individer i egen försörjning. Tillsammans kan projektaktörerna, genom sitt sätt att organisera arbetet med många externa aktörer, bidra till att påverka andra aktörer med hjälp av den nynunna kunskapen föreliggande projekt skall bidra med.

Modell/metod:
Projektet avser att arbeta med kompetensutveckling genom utbildningsinsatser, seminarier, processledningsfunktion, workshops, coachning och erfarenhetsutbyte. Vidare skall de individer som kompetensutvecklas omsätta sin nyvunna kunskap mellan utbildningstillfällen för att sen återkoppla till sina utbildningskollegor. Utbildningen sker i grupper med representanter från olika arbetsställen för att bidra med olika infallsvinklar på det aktuella ämnesområdet. Metoden ovan är vald utifrån den pedagogiska kunskap som finns inom organisationerna och de önskemål som framkommit under förprojekteringarna. Vidare är det projektägarens positiva erfarenheter av att detta arbetssätt som har bidragit till metodvalet.

Syfte

Projektet har 3 huvudsyften.
1 Att de anställda skall få sina behov av kompetensutveckling uppfyllda för att de bättre ska kunna utföra sina delvis förändrade arbetsuppgifter utifrån de behov som verksamhetens målgrupper har.

2 Att de anställda skall få lära nytt och lära om inom områden som gör dem bättre rustade att möta kommande förändringarna i arbetslivet.

3 Att de anställdas nyvunna kunskap skall bidra till att den egna, och andra organisationers, verksamhet utvecklas långsiktigt till nytta för projektaktörernas målgrupp.

Sammantaget skall dessa tre syften leda till att de anställda har en större möjlighet att bibehålla sin plats på arbetsmarknaden.

Ett underordnat syfte med projektet är att med en delvis förändrad kompetens bland projektaktörernas medarbetar så ökar de anställdas förmåga att möta målgruppen på ett adekvat sätt vilket talar för att andelen i ett utanförskap inom programområde 2 kan minska eller att tiden i utanförskap kan förkortas.

Det faktum att detta projekt bedrivs gemensamt mellan ett antal aktörer där de anställda har liknande behov leder till ökade möjligheter att uppnå genomslagskraft för ett delvis förändrat arbetssätt till nytta för målgruppen i utanförskap. Av den anledningen bedrivs projektet i samverkan.

Målsättning

Projektet har 3 mål:
1 Projektdeltagran skall uppleva att deras önskemål om kompetensutveckling inom områden Bemötande, Proffesionalitet och Kvalitet har blivit tillgodosedda under projekttiden. Detta skall främst ske genom utbildningarna i samtalsmetodik med inslag av kognitivt förhållningssätt och inom pedagogiska verktyg. Se mer under uppföljning och utvärdering om hur projektet skall fastställa att målet har nåtts. Effekten för de anställda av att detta mål uppnås är att de står bättre rustade för de förändringar som sker, och har skett, i deras arbetsuppgifter.

2 Projektet har som mål att de individer som möter anställda från projektaktörerna skall uppfatta det bemötande som de får som Professionellt och Kvalitativt sett relativt bättre/högre efter genomfört projekt än tidigare. Under andra halvåret 2010 skall en undersökning genomföras för att fastställa ett nuläge med avseende på hur målgruppen uppfattar projektaktörerna inom det området. En identisk undersökning skall genomföras efter projekttiden för att fastställa hur målgruppen uppfattar projektaktörerna efter genomförd kompetensutveckling. Effekten för projektaktörernas målgrupp är att de har bättre möjligheter att bryta sitt utanförskap och närma sig egen försörjning genom att de har fått ett bättre stöd från projektaktörerna.

3 Den nyvunna kunskapen hos projektaktörerna skall förmedlas till samarbetspartners i syfte att sprida kunskapen till dem för att projektet skall få ökad genomslagskraft. Effekten för samarbetspartners är att de också drar nytta av projektet och ökar sin kompetens till nytta för den gemensamma målgruppen. Målsättningen är att kunskapen skall förmedlas och att de mottagarna skall uppfatta att de har tagit del av viss nyvunnen kunskap.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet ska göra sin verksamhet tillgänglig och inkluderande för samtliga. Nedan beskrivs 4 olika aspekter på tillgänglighet och hur projektet ser på dem.

Tillgängliga lokaler: Projektet har för avsikt att i huvudsak genomföra kompetensutvecklingsaktiviteterna i lokaler på Trädgårdsgatan 7 i Sundsvall. I de lokalerna bedrivs i dagsläget bla utbildningsprogram för FAVI's målgrupp. Angöringsplatser finns direkt utanför entrén, reserverade parkeringsplatser finns för individer med funktionshinder inom 10 m från entrén, båda dessa med tydlig skyltning. Gångvägen mellan parkeringsplatser och angöringsplatser är antigen belagd med betongplattor eller är asfalterad. Nivåskillnader i entrén saknas och dörrarna kan manövreras elektroniskt. Ringklocka likväl som tydliga informationsskyltar finns vid/i entrén. Vindfånget innanför entrén är tillräckligt stort för att personer i rullstol kan passera. Golven inne i lokalen är utan kanter och andra ojämnheter samt att nivåskillnader på plan 1 (där kompetensutvecklingen skall ske) är utan nivåskillnader. En toalett anpassad så att rullstolsburna personer kan använda den likväl som att korridorer och dörrar är anpassade till rullstolsburna personer. I övrigt finns 2 toaletter till på samma våningsplan. Luft och ljudmiljön är god med för utbildning anpassad luftväxling och åtgärder för god akustik är vidtagna. Förflyttningsvägar är tydligt utmärkta. Utrymningsplaner och rutiner finns i händelse av något sådant inträffar. Inga djur, förutom service- och ledarhundar, tillåts i lokalen och rökning sker endast utomhus. Städning och andra produkter för renhållning är anpassade för att vara lindriga för personer med allergier. Kopieringsrum och kök kan även de användas av alla. I de fall där någon som deltar i kompetensutvecklingen behöver tillgång till en dator finns ett 15-tal sådan lättillgängliga och anslutna till Internet och till skrivare.

Tillgänglig verksamhet: Med FAVI som projektägare så kommer projektet att utgå från FAVIs verksamhetsplanering där tillgänglighetsfrågorna lyfts fram i allmänhet och i projektverksamheten i synnerhet. Genom det arbetssättet ökas kunskapen om ämnet internt och det blir en del av de beslutsunderlag som ligger till grund för de verksamhetsbeslut som fattas. I dagsläget ser FAVI inget behov av interutbildning i tillgänglighet, däremot har projektet för avsikt att delge de övriga projektaktörerna FAVI's kunskaper parallellt med att de övriga aktörerna delger sina kunskaper och erfarenheter.

Kommunikativ tillgänglighet: De lokaler som skall användas av projektet ligger centralt i Sundsvall med goda kommunikationsförbindelser. Vidare är lokalerna anpassade för, och används dagligen för, utbildning. Det inenbär bla god akustik och anpassad ventilation samt utrustning för utbildning. Intranätet har många anpassningsmöjligehter vilket underlättar för synskadade och inom organisationen finns kunskap om alternativa kommunikations vägar och metoder om det behovet blir aktuellt.

Informativ tillgänglighet: Den skriftliga informationen kring projektet skall vara genomarbetade till sitt språk, struktur och form. Alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i de texter som projektet producerar eller använder sig av. Projektet har, genom FAVI, tillgång till den kommunala vuxenutbildningens specialpedagoger om projektet behöver producera material på alternativa format så som material anpassas för individer med dyslexi eller på lättläst svenska. Vid inbjudningar till och vid genomförandet av träffar för projektdeltagarna kommer det att läggas tonvikt vid särskilda behov så som teckenspråkstolkning, anpassad kost, riktlinjer gällande parfym och hygienartiklar samt att det regelbundet skall planeras för pauser. Vid sammankomster har projektet för avsikt att använda sig av Handisams checklista för konferenser.

Jämställdhetsintegrering

Föreliggande projekt har föregåtts av fyra förprojekteringar, resultaten av dessa redovisas i bilagor. En sammanställning, och sammanvägning, av hur de resultaten påverkar innehållet i genomförandeprojektet presenteras nedan.

Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig mellan de olika projektaktörernas organisation, där Prio1 och FAVI har en stark dominans av kvinnor anställda. Inom Erikshjälpen och LAC är däremot könsfördelningen synnerligen lika. Detta är en god grund för jämställdhetsdiskussioner under, men inte begränsat till, utbildningen i jämställdhet. Bland de individer som planerar att genomgå kompetensutveckling är fördelningen relativt lika med organisationernas könsfördelning som helhet, med undantag för LAC där fler kvinnor än män eftersöker kompetensutveckling. Detta kan förklaras med att det är de individer som arbetar med målgruppen som är aktuella för kompetensutveckling i detta projekt och där ser könsfördelningen annorlunda ut. Detta är förhållande är något som kan tas upp vid den planerade utbildningen i jämställdhet.

Inom framförallt FAVI, med 70 % kvinnor och 30 % män anställda, är det i sort sett omvänd fördelning bland cheferna/ledarna inom förvaltningen där en av fem avdelningschefer är kvinna.

För att göra behovs och problemanalyser inför projektet ur ett jämställdhetsperspektiv gjordes under förprojekten fyra separata SWOT-analyser. Det som framkom i dem är i stora drag:

a) Lönekartläggning visar att kvinnorna har lägre medellön än männen. Detta gäller främst FAVI.
b) Kompetens tas ej till vara pga. kön - Kulturen inom vissa organisationen kan göra att det är mer eller mindre självklart att män vänder sig till män och kvinnor till kvinnor. Kvinnor kan uppleva att de har svårt att göra sig hörda i en grupp med män.
c) Männen har i många fall lägre utbildningsnivå. Om arbetsbrist uppstår gör turordningsreglerna att männen, som är i minoritet, kommer att drabbas hårdast.
d) Utbildningsnivån är låg i två av organisationerna (LAC och Erikshjälpen) och relativt hög i FAVI. Inom Prio1 är utbildningsnivån varierande. Denna skillnad mellan organisationerna ger många intressanta uppslag inför utbildningen i jämställdhet och projektets jämställdhetsarbete i allmänhet. Kompetensutveckling för nya arbetsuppgifter eller befattningar ska ske på jämlika villkor utifrån utbildningsbakgrund oberoende av kön.
e) Alla projektaktörer möter många individer i utanförskap och har därigenom goda möjligheter att påverka/informera de individerna inom området jämställdhet. Hur detta kan ske skall tas upp i dels jämställdhetsutbildningen- och dels i diskussioner med styr- och referensgruppen för att fastställa en plan för detta inom projektet.
f) Projektaktörerna har hunnit olika långt i sitt interna jämställdhetsarbete. Detta faktum är en god grund för erfarenhetsutbyte inom området där projektaktörerna inom ramen för projektet, uppmanas och ges tillfälle att utbyta erfarenheter.

Ovanstående observationer och slutsatser är viktiga utgångspunkter för att arbeta vidare med, och utgå från vid jämställdhetsarbetet i genomförandeprojektet. Dessa punkter kommer b.la. att hanteras vid den inledande obligatoriska utbildningen i jämställdhet. Arbetet med jämställdhet ingår även i den utvärdering- och on-going evaluation som kopplas till projektet.

I övrigt se bifogade slutrapporter inkl. SWOT-analyser.

Transnationellt samarbete

Ej tillämpligt i detta projekt.

Samarbetspartners

  • Ljusta Aktivitet Centrum
  • Mitt Norden Biståndscenter / Erikshjälpen
  • Prio1
  • Sundsvalls kommun, Socialtjänsten, Individ och familjeomsorg (IFO)

Deltagande aktörer

  • Ljusta Aktivitet Centrum
  • Mitt Norden Biståndscentrum
  • Prio1

Kommun

  • Härnösand
  • Kramfors
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge