Logotyp på utskrifter

Kompetensanalys Föräldrautbildning

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasFörprojektering
ProjektägarePrimärvården i Åre
KontaktpersonMona Hedström
E-postmona.hedstrom@telia.com
Telefonnummer070-245 33 83
Beviljat ESF-stöd251 226 kr
Total projektbudget251 226 kr
Projektperiod2008-09-01 till 2008-11-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Personal på bl.a. barn- och mödrahälsovården i Åre och Torvalla har en längre tid upplevt att en kompetensutveckling är nödvändig för att möta de samhällsförändringar som påverkar barn- och föräldrarelationerna. Kompetensutveckling som individerna upplever nödvändig är pedagogiska kunskaper som kan utveckla det föräldrastöd som barn- och mödrahälsvovården har i sitt uppdrag.

Syftet är att:

1) Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män på barn- och mödravårdscentralerna i regionen Mellersta Norrland att utvecklas i takt med arbetslivets krav.

2) Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas.

Den primära målgruppen kommer att vara en samlad personalstyrka i länet som analyserar den kompetenshöjande kunskapen som de eftersträvar för att bättre möta det förändringstryck som kommer från omvärlden och från verksamheternas utveckling. Även personer i ledningsfunktioner i anslutning till den primära målgruppen kommer att ingå i kompetensanalysen.

Bakgrund

Riksdagens beslut 2003 om en ny folkhälsopolitik, har det övergripande målet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Under det övergripande målet finns elva målområden varav målområde 3 handlar om trygga och goda uppväxtvillkor:

”Genom insatser som påverkar familjeförhållanden kan barn och ungdomars hälsa främjas” (Folkhälsopolitisk rapport, 2005).

Dessa två citat ovan påvisar endast två exempel av flera andra övergripande målsättningar som personalen förväntas uppfylla och implementera. Till detta kommer även forskningen som under den senaste tjugoårsperioden har presenterat en betydande kunskapsuppbygnad inom preventionsprogram vilken menar att förebyggande insatser som görs på rätt sätt sparar pengar, ökar barnens och föräldrarnas livskvalitet och minskar den psykiska ohälsan hos både barnet och föräldrarna. Med dessa möjligheter som presenteras sätts personalen på barn- och mödrahälsovårdscentralerna under ett tryck att ständigtvara uppdaterad med den senaste kunskapen.

Primärvården och kommunerna har ett gemensamt uppdrag att arbeta för de uppsatta folkhälsomålen. Personalen på barn- och mödrahälsovården i Åre och Torvalla en längre tid upplevt behovet att en kompetensutveckling är nödvändig för att möta de samhällsförändringar som påverkar barn- och föräldrarelationerna. Relationen kan exemplifieras med det ökade tryck som blivande och nyblivande föräldrar upplever under barnets tidiga uppväxt. Stressen kring föräldrarskapet har ökat markant och det externa trycket att vara den "perfekta föräldern/föräldrarna" ökar behovet av kompetent föräldrautbildning och stöd för att skapa ett realistiskt förhållningssätt mellan barnet och föräldrarna under de första åren. Med anledning av den stressade situation som finns hos dagens föräldrar, finns ett identifierat behov av personalen inom barn- och mödrahälsovård att bemöta det samhällskrav som föräldrarna upplever. Kompetensutveckling som är nödvändig för personalen är pedagogiska kunskaper som kan utveckla det föräldrastöd som barn- och mödrahälsvovården har i sitt uppdrag och som tar hänsyn till de ovan benämnda samhällsförändringar.

Då primärvården och kommunerna har föräldrastöd som ett gemensamt uppdrag finns intresse hos båda parter att undersöka den anställda personalens individuella behov av kompetensutveckling.

Kompetensanalysen kommer att inleda arbetet med att höja kvaliteten hos personalen. Denna förbättring leder både via personalen och föräldrar och barn till att öka den sociala och regionala sammanhållning.

Förprojektet och genomförandeprojekt har en stor indirekt positiv påverkan till att bidra till det nationella programmets målsättningar. Den övergripande målsättningen, full sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt stärkt social och regional sammanhållning, dvs. Lissabonstrategin. Se vidare bilaga 3, utförlig projektbeskrivning.

Syfte

1) Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män inom barn- och mödrahälsovården att utvecklas i takt med arbetslivets krav.

2) Bidra till ökade kunskaper för personalen i barn- och mödrahälsovården om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas.

De individer som arbetar med dessa grupper möter ett arbetsliv och kanske framförallt ett kunskapsläge som har en hög omvandlingstakt. Det presenteras löpande nya modeller och metoder där det är viktigt att verksamheten och dess personal har rätt verktyg för att kunna ta tillvarata rätt kunskap och metoder samt förmågan att kunna sortera information. Kompetensanalysen kommer att ge personalen chansen att få rätt verktyg och att vara med att utforma metoder för att kunna erhålla rätt kompetens.

Med den pågående kunskapsutvecklingsprocessen i sektorn så är det både en nödvändighet och en utvecklingspotential för individerna som skapar sig en bättre konkurrensposition på marknaden.

Det finns en unik möjlighet inom kompetensanalysen och genomförandeprojektet att arbeta med diskriminerings- och likabehandlingsfrågor. I analysen ska det undersökas hur det går att öka kompetensen hos personalen i dessa frågor. Arbetet på dessa arbetsplatser sker med alla kategorier i samhället. Mammor, pappor, invandrare, handikappade etc. Det är därför av stor vikt att kunna arbeta intensivt med dessa frågor då personalen har en mycket central roll i kontakten med föräldrar och deras barn. Genom att stärka likabehandlingsarbetet och skapa en stor kunskap hos personalen får detta en stor spridning och ett stort inflytande i hela samhället.

Målsättning

Vårt mål är att undersöka hur man kan höja kompetensen för de berörda individerna genom ett analys- och förankringsarbete i alla 8 kommuner som ingår i Jämtlands län. Detta genom möten med personal på, barn-, mödrahälsovårds och familjecentraler, verksamhetschefer, individ- och familjeomsorgschefer, primärvårdschefer, rektorer för familjecentraler i varje kommun.
Personliga möten med ca 60 - 80 personer.

Även möten med barnhälsovården- och familjecentraler i Jämtlands län för kunskapsutbyte och ett gemensamt strategiskt arbete för att ge hela länet samma förutsättningar. Personliga möten med ca 5-10 personer.

Vi vill även genomföra ett analys- och förankringsarbete i Västernorrland för att se hur intresset är för en möjlig kompetensanalys.
Vår målsättning är att nå 5 personer på barn- och mödravårdscentralerna och 2 personer på policynivå.

Förhållandet mellan kvinnor och män i målgruppen är ca 70/30.

Förväntade effekter som vi vill uppnå är att skapa en bild av all personal i regionens specifika behov av kompetensutveckling utifrån det tydliga behov som har visat sig i Jämtland.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Grundförutsättningarna för tillgänglighet för personer med funktionshinder är att personal på barn- och mödravårdscentraler har en god kunskap om detta. Alla grupper i samhället besöker barn- och mödrahälsovården och man har en god tillgänglighet för alla män och kvinnor i samhället.

I analysen ges en möjlighet att ytterligare arbeta med att förbättra kunskapen genom att öka kompetensen hos de anställda. Denna process kommer naturligtvis att vara tillgänglig för alla grupper. Man kommer här att kunna ta emot input och feedback från deltagare med funktionshinder vilket är en viktig del i processen.

I projektet kommer man att kunna erbjuda en god tillgänglighet i fyra perspektiv:
Fysisk tillgänglighet, vilket innebär att mötesplatserna är utformade så att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas möten och träffar där deltagarna inte känner sig diskriminerade. Kommunikativ tillgänglighet ger möjligheten till att höra och delta i diskussioner och bygger på att kommunikationen möjliggörs. Informativ tillgänglighet – informationen kommer att vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t.ex. innebära att informationsmaterial finns på flera olika media. 1

Genom att personalen ökar sin kompetens får det en mycket stor genomslagkraft då de i sin tur är utbildare för familjer.

I kompetensanalysen kommer man i den plan som tas fram, vilken beskriver vilka aktiviteter som ska genomföras i genomförandeprojekt, att lägga grunden för det fortsatta arbetet med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.

Samarbetspartners

  • Center for Developmental Research
  • Länsstyrelsen i Jämtlands län
  • Åre verksamhetsförvaltning

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund