Logotyp på utskrifter

KZY IF Metall

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareIF Metall Höga Kusten
KontaktpersonBilly Moström
E-postbilly.mostrom@ifmetall.se
Telefonnummer0660-222764
Beviljat ESF-stöd13 246 584 kr
Total projektbudget13 246 584 kr
Projektperiod2011-01-15 till 2012-07-15
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

IF Metall Mellersta Norrland och Högakusten har under 2009 och 2010 genomfört fem kompetensutvecklingsprojekt. Sammanlagt har 34 företag medverkat i projekten, totalt har 3131 utbildnings-insatser genomförts. Projekten startade i vetskap att många inom industriyrkena har låg utbildningsnivå och att det är extra viktigt för denna grupp att genomgå kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden samt lättare finna nya jobb eller få behåll de jobb de har. Att finna metoder och modeller för hur företagen under högkonjunkturer kan förbereda och planera för insatser för att sedan kunna genomföra extra utbildningsinsatser under lågkonjunkturer. Detta är något vi vill titta på för att försöka hitta modeller och metoder för att främja kompetensutveckling på ett sådant sätt att det kan komma många till gagn. 27 företag och ca 1800 individer kommer att delta.

Bakgrund

IF Metall Mellersta Norrland och Högakusten har under 2009 och 2010 genomfört fem stycken kompetensutvecklingsprojekt finansierade av ESF. Sammanlagt har 34 företag medverkat i projekten, 1291 personer har genomgått utbildning och totalt har 3131 utbildningsinsatser genomförts. Projekten tog sin start i, bland annat, den vetskap att många personer inom industriyrkena har låg utbildningsnivå och att det är extra viktigt för denna grupp att genomgå kompetensutveckling för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och på så sätt lättare finna nya jobb eller få behålla de jobb de har. Detta uppmärksammades extra på grund av den konjunktur förändring som drabbade Sverige under 2008/2009. IF Metall har på nationell nivå genomfört en studie som visar på att om de anställda ej erhåller kompetensutvecklande insatser under en tre -års period så kommer den personalen att slås ut, så snabb är utvecklingen och kraven på kompetensutveckling i branschen. En annan studie visar att under senare år har den genomsnittlige metallarbetaren erhållit kompetensutveckling motsvarande 90 minuter per år. Med en fortsatt insats i den omfattningen kommer alltså, om studierna är sanna, en stor del av personalen inom branschen att tvingas lämna sin anställning och företagen kommer att slås ut på en mycket hårt globalt, konkurrensutsatt marknad. Under projektens gång har vi identifierat ett antal områden som är extra intressanta att titta närmare på och ytterligare utveckla metoder och modeller för att implementera i vardagen. Dessa områden är tillgänglighet, jämställdhet, lärande, strategiskt påverkan och samverkan, dvs majoriteten av ESF horisontella kriterier. Vi har under projekttiden sett möjligheter och brister inom dessa områden och även behov från företagen t.ex. samordning av utbildningsinsatser med hjälp av en extern part.
Under de fem projektens gång har information gällande individernas och företagens upplevelser av projekten samlats in via bl.a. enkäter och telefonintervjuer. Enkätsvaren visar på att man överlag är mycket nöjd med de som projekten utför. Individerna har ökat sin kunskap, företagen har stärkt sin position på marknaden och nya modeller för kontinuerlig kompetensutveckling har skapats på flera företag vilket leder till positiva effekter för både individer och företag.
Insatser för kompetensutveckling, är något som det verkligen finns behov av. De flesta företagsledningar vet om att man med hjälp av utbildningar kan stärka både företaget och den enskilde individen, trots detta är det mycket svårt att få kompetensutvecklingen att bli en kontinuerlig och naturlig del i löpande verksamhet.
Omvärlden förändras och den kan vi inte påverka, däremot gäller det att spana efter vad som händer och försöka ligga steget före. Förutom teknikutveckling i andra länder är globaliseringen i sig något som påverkar. Marknaden är i förändring, vi ser ekonomiska och miljömässiga obalanser. Detta ger konsekvenser för industrin, prispress och krav på ökad effektivitet och ett större utvecklingsansvar på industrin.
Dessa krav har leder till omfattande arbeten för att sänka kostnader, minska ledtider och kapitalbindning vilket ställer ökade krav på kompetens i företagen.
Produktionen ska effektiviseras och det är också viktigt att ha en hög flexibilitet. Vi ser att kompetensen är en avgörande faktor för att kunna fortsätta bedriva verksamhet.
Det är många gånger som utbildningar kommer på tal först när produktionen förändras för att möta marknadens krav eller nya maskiner köps in till företagen. Den utbildning som då blir aktuell är ofta begränsad till ett fåtal personer. Det är svårt att finna utrymme för kompetensutveckling i en redan hårt åtstramad budget och tidsram. Större koncerner, som har en egen utbildningsenhet och intresse av kompetensutveckling, har det lättare att planera in kompetensutvecklande insatser. Mindre företag har svårt att planera in utbildningar i sin verksamhet. Då det råder högkonjunktur, med god orderingång för företaget finns inte tiden att avsätta för utbildningar. Att minimera arbetsstyrkan genom att skicka personal på utbildning under högtryck medför högre belastning på den personal som blir kvar med de följder som detta kan få, det kan även vara så att produktionen i sig blir lidande vilket i förlängningen skadar företaget och dess rykte.
Att under en lågkonjunktur, med sämre orderingång, skicka personal på utbildning är för ett mindre företag inte aktuell. Under en lågkonjunktur så minskar man automatiskt på alla de utgifter man kan, för att överleva som företag och arbetsgivare. En utbildningsinsats är därför mycket lågt prioriterad av rent ekonomiska skäl. Att finna metoder och modeller för hur företagen under högkonjunkturer kan förbereda och planera för insatser för att sedan kunna genomföra extra utbildningsinsatser under lågkonjunkturer skulle kunna öka antalet utbildningsinsatser. Detta är något vi vill titta på för att försöka hitta modeller och metoder för att främja kompetensutveckling på ett sådant sätt att det kan komma många till gagn.
Vi hade i de föregående fem projekten mycket engagerade och intresserade företag vi tror att en av anledningarna till detta var den finansiella krisen som inträffade. Detta gjorde att orderingången minskade och företagen fick tid över, att utbildningarna dessutom redan var finansierade gjorde det lättare att skicka personal. Flera av företagen som medverkat i tidigare projekt meddelar att man tackvare projekten kunnat behålla personal under den kris som varit och att de även kommer att bli kvar då vi nu ser en uppgång i konjunkturen.
IF Metall har under projektens gång fått mycket positiv kritik vad gäller projektinitiativen från medverkande företag varför man nu ser en möjlighet att göra ännu en insats för företagen i regionen. Det faktum som blev starten på de tidigare projekten kvarstår industriyrkena har en generellt låg utbildningsnivå och individerna är pga. detta en känslig grupp vad gäller konjunkturförändringar. Vi ser att fler insatser behövs för att individerna skall stå starkare vid eventuella konjunkturnedgångar men även för att stärka företagen i regionen.
I tidigare projekt har det även framkommit att flera företag har funnit metoder för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser med liten inverkan på produktionen. Detta är av stor vikt för, främst de små, företagen i vår region. Vi vill identifiera och klargöra dessa metoder för att hjälpa andra företag och förhoppningsvis kunna åstadkomma en strukturell förändring vad gäller just insatser som främjar kompetensutveckling.
De 27 företagen som medverkar i projektet är:
Berendsen, Berners Tunga, Hackås P-Gjuteri, Hägglunds drives, Örnsköldsviks mekaniska, Östersunds Lastbilsservice, Zenjo, Pacwire, Norrmontage, Nordtruck, NordLock, LM Industriör, Lernia Bemaning, Lenko, Lastbilsbolaget, Kubal, IF Metall Höga Kusten, IF Metall Mellersta Norrland, HMAB, HL Display, Gelab, Fahlens Mekaniska Verkstad, Cargotec, CABoden, Bilcenter Sundsvall, Nordplåt Carmen, BAE Systems.

Syfte

Under tidigare projekts gång har vi identifierat ett antal områden som är extra intressanta att titta närmare på och ytterligare utveckla metoder och modeller för att implementera i vardagen. Dessa områden är tillgänglighet, jämställdhet, lärande, strategiskt påverkan och samverkan, dvs majoriteten av ESF horisontella kriterier. Vi har under projekttiden sett möjligheter och brister inom dessa områden och även behov från företagen t.ex. samordning av utbildningsinsatser med hjälp av en extern part.
IF Metall har under projektens gång fått mycket positiv kritik vad gäller projektinitiativen från medverkande företag varför man nu ser en möjlighet att göra ännu en insats för företagen i regionen. Det faktum som blev starten på de tidigare projekten kvarstår industriyrkena har en generellt låg utbildningsnivå och individerna är pga. detta en känslig grupp vad gäller konjunkturförändringar. Vi ser att fler insatser behövs för att individerna skall stå starkare vid eventuella konjunkturnedgångar men även för att stärka företagen i regionen.
I tidigare projekt har det även framkommit att flera företag har funnit metoder för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser med liten inverkan på produktionen. Detta är av stor vikt för, främst de små, företagen i vår region. Vi vill identifiera och klargöra dessa metoder för att hjälpa andra företag och förhoppningsvis kunna åstadkomma en strukturell förändring vad gäller just insatser som främjar kompetensutveckling.
Syftet är att genomföra kompetensutvecklingsinsatser som stärker den enskilde individens kompetens och ökar individens anställningsbarhet samtidigt som insatserna stärker företagets konkurrenskraft.
Behoven av kompetensutveckling har tydliggjorts under förprojektet och individuellt baserade utvecklingsplaner för rätt insatser har påbörjats. Att utifrån handlingsplanerna hitta rätt former för genomförande så att handlingsplanen verkställs med målsättningen att individen stärks och snabbt kan klara omställningsarbetet. Att öka den sammanlagda kompetensen, att tillföra ny specifik kompetens och att öka rörligheten inom personalgruppen, för att öka flexibiliteten i varje medverkande företag.

Målsättning

Att genomföra utbildningsinsatser i den omfattning som har tagits fram och identifierats i den samlade kursförteckningen.Att utbildningsinsatserna stärker den enskilde individen och företaget.
4-5 företag skall bli s.k pilotföretag och arbeta mer intensivt och djupare med tillgänglighetsfrågor.
Ta fram enkla metoder för dokumentation, för individerna, av de oplanerade lärandet som sker inom företagen
Ta fram modeller för att höja kvaliteten på de oplanerade/vardagliga lärandet som sker inom företagen
Skapa modeller och arbetssätt för en extern stödstruktur som skall arbeta med det livslånga lärandet.
Ca 1800 personer skall genomgå kompetensutvecklande insatser
Att personalen/deltagarna står väl förberedda inför företagens stundande strukturförändringarna.
Att minst 50 % av deltagarna ska tycka sig ha fått en ökad kunskap vad gäller tillgänglighet och jämställdhet.
Att finna metoder och modeller för hur företagen under högkonjunkturer kan förbereda och planera för insatser för att sedan kunna genomföra extra utbildningsinsatser under lågkonjunkturer.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

När man kommer till Tillgängligheten så har nästan samtliga deltagare i tidigare genomförda projekt fått sig en tankeställare och en ”aha” upplevelse. Tillgänglighet är inte lika omdiskuterad som Jämställdheten. Detta har vi sett riktigt tydligt under våra frukostmöten som vi varit ute på. Under dessa möten var Tillgänglighet det stora samtalsämnet. Företagsledarna skall samordnas i ett nätverk där utbildningsinsatser skall genomföras för att öka kunskap och påverka attityder för att i förlängningen leda till aktivt arbete med att bryta eventuella motstånd vad gäller tillgänglighet. För individerna anordnas frukostmöten där vi kommer att jobba med attitydförändringar och ökad information och förståelse. Här skall även checklistor för arbetet utformas för att underlätta arbetet med tillgänglighet i verksamheten och göra det till en naturlig del vardagen. Vi har även för avsikt att tillsammans med personal och företagsledning utse ambassadörer för tillgänglighet som med mandat från företagsledningen kan arbeta vidare med frågan även efter projektet. Detta sker i samarbete med Handisam.

Jämställdhetsintegrering

Vi har insett att Jämställdheten är väl omdiskuterad ute på företagen. Som företagsledning har man detta i bakhuvudet hela tiden och jobbar ständigt för att förbättra detta. Man är väl medveten om vad som gäller. Jämställdheten är väl förankrad i organisationen. Som enskild individ så talar man kanske inte så mycket om det dagligen, men man är väl medveten om vad som gäller och att det finns lagar och regler att rätta sig efter. Företagsledarna skall samordnas i ett nätverk där utbildningsinsatser skall genomföras för att öka kunskap och påverka attityder som i förlängningen ska leda till aktivt arbete med att bryta könsmönster och andra eventuella problem som finns i verksamheten vad gäller jämställdhet. För arbetstagarna anordnas frukostmöten där vi kommer att jobba med attitydförändringar, ökad information och förståelse. Här skall även checklistor för arbetet utformas för att underlätta arbetet med jämställdhet i verksamheten och göra det till en naturlig del i vardagen.Det finns intressanta olikheter mellan företagen, bland annat mellan de större som har organiserat arbetet med bland annat Jämställdhetsgrupper, och de mindre som hanterar frågan på annat sätt. Vi har även för avsikt att tillsammans med personal och företag utse ambassadörer för jämställdhet som med mandat från företagsledningen kan arbeta vidare med frågan även efter projektet. Företagen kommer att utbildas i jämställdhet och tillgänglighet. Vi vill av de deltagande företagen ta 4-5 för att bli pilotföretag vad gäller jämställdhet och tillgänglighet. Dessa företag ska utbildas intensivare och arbetet inom aktuella områden skall förfinas. Detta arbete sker tillsammans med Handisam.
Ett strategiskt mycket viktig uppdrag för projektet är att lyfta upp frågor om jämställdhet och tillgänglighet så att de blir prioriterade.

Transnationellt samarbete

Vi vill ha ett transnationellt initiativ i projektet. Initiativet fokuserar helt på erfarenhetsutbyte mellan projektet och en annan Europeisk region. Utbytet skall bygga på de områden som vi tagit fram som extra viktiga för oss, dvs. tillgänglighet, jämställdhet, lärande, strategiskt påverkan och samverkan.

Förtydligande inkommen 2010-10-18.
Svar: Vi jobbar aktivt med att försöka hitta lämpliga samarbetspartners redan nu, bl.a. använder vi Luleå tekniska Högskola ”Stina Johansson” för att knyta kontakter. Hon arbetar med ett material till en konferens i Leeds i vår, International Labour Conference, där de har ett spår som skall diskutera "hur fackföreningar arbetar för att lindra effekterna av den gångna lågkonjunkturen för arbetare och arbetslösa, hon tänkte där använda en del av det material som vi tagit fram. Vi har även tittat på om vi ska medverka vid ett partnersökforum i Warszawa.

Dom som ska delta i det transnationella är projektledning och projektledare 3 personer, en företagsrepresentant från respektive ERUF plattform 3 st och en administratör för dokumentation och samordning, totalt 7 personer. Syftet är att få kunskap om hur man jobbar med jämställdhet och tillgänglighets frågor inom EU, och att vi ska använda dessa kunskaper i vårt projekt ovanpå våra redan inhämtade kunskaper. Första kontakten/resan görs under våren 2011 sedan applicerar det i vårt projektarbete. Under våren 2012 ska vi återkoppla besöket genom att sprida kunskap om hur vi jobbat med jämställdhet och tillgänglighet i vårt projekt, och på så sätt bidra till en vidare spridning av arbetet med jämställdhet och tillgänglighet inom EU.

Kommun

  • Bergs
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund