Logotyp på utskrifter

KVISFI - kvinnor i samverkan för integration

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareHampnäs Folkhögskola
KontaktpersonLena Zackrisson
E-postlena.zackrisson.hampnas@folkbildning.net
Telefonnummer0660-26 67 07
Beviljat ESF-stöd1 303 475 kr
Total projektbudget3 304 500 kr
Projektperiod2008-07-01 till 2009-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Till Örnsköldsviks kommun har det genom åren kommit många flyktingar från olika länder. De flesta har trivts bra i samhället och anpassat sig bra till sin nya situation men andra inte.
Vi vill genom vårt projekt ge de invandrarkvinnor som står mycket långt från arbetsmarknaden en möjlighet att träna sitt nya språk på ett informellt och naturligt sätt och samtidigt skaffa sig kontakter ute i samhället som i en förlängning kan ge möjlighet till en anställning.
Språket är, som vi ser det, nyckeln till en integration i samhället och för att öppna låset måste man få möjlighet eller kanske till och med på något sätt tvingas att använda det nya språket .
Genom att vi i vårt projekt också får deltagare via Jobb- och utvecklingsgarantin från Arbetsförmedlingen kommer gruppen att bli en blandning av långtidsarbetslösa svenska kvinnor och kvinnor från olika andra nationaliteter som vi tror tillsammans skall skapa en bra miljö för en effektivare språkutveckling.
Vi tror att en bra väg till en språkförbättring är att man ,från olika etniska grupper, gör något, t.ex. ett hantverk som man kan, tillsammans med andra med samma intresse.
Arbetar man i en praktisk atmosfär, där t.ex. textilt arbete och matlagning är ingredienser kommer det att ge naturliga ingångar till att "bada" i det svenska språket.
Förutom praktisk verksamhet kommer man att arbeta med teman inom svenska, samhällskunskap, hälsa och friskvård och datorn som hjälpmedel m.m.
Deltagarna skall också få känna på ett vanligt arbete i sin nya miljö där de dagligen kommer i kontakt med ortsbefolkningen och därmed också både tvingas till och får en möjlighet att använda det nya språk de lärt sig.
Vi kommer först att erbjuda praktikplatser på olika områden inom vår egen organisation och sedan praktikplatser utanför skolan. Vi tror också att de då automatiskt kommer att få kontakter med övriga människor ute i samhället som sedan med vår hjälp kan leda till längre praktikplatser och så småningom arbeten.
Inom Hampnäs folkhögskola finns stor erfarenhet av projektledning och projektredovisning. Projektledare blir Lena Zackrisson. För elever med handikapp har Hampnäs folkhögskola god tillgänglighet.
Genom den problem- och behovsanalys som vi gjort med avseende på jämställdhet har vi funnit att en styrka med ett projekt som det vi vill genomföra är att kvinnor får komma till tals och ventilera de problem man har utan den manliga dominans som annars är vanlig. Dessutom får man möjlighet att bilda nätverk som kan stärka de enskilda deltagarna och om man dessutom kan få till en variation av praktikplatser så att man får insyn inom olika arbetsområden skulle mycket vara vunnet för att påverka den könsuppdelade arbetsmarknaden.
De svagheter som måste bearbetas är de fördomar och den okunnighet som finns ute i samhället i politiska och religiösa frågor.
Vi kommer att under projektet också titta på hur vi skall organisera, ev. omorganisera, vår verksamhet så att vi i våra beslutsprocesser arbetar med ett jämställdhetsperspektiv som mål och genom en jämställdhetsintegrering fastställa hur vi skall gå till väga för att uppnå vårt syfte att få en jämställd arbetsplats och samtidigt ge våra deltagare förutsättningar för ett framtida jämställt samhälle.
Vi hoppas och tror att åtminstone några varje termin skall hitta ett arbete. Hur många det blir beror mycket på hur arbetsmarknaden utvecklas men en sak är vi säkra på - det kommer absolut att öka möjligheten till arbete.

Bakgrund


Till Örnsköldsviks kommun har det genom åren kommit många flyktingar från olika länder. De flesta har trivts bra i samhället och anpassat sig bra till sin nya situation. Det stora problemet har varit steget från tiden som ny i samhället med intensivträning i det nya språket till en ny framtid som en medlem i arbetslivet och dessutom ett aktivt deltagande i samhällets föreningsliv.
Från tidigare år vet vi att barnen tillägnar sig det nya språket ganska snabbt och de skaffar sig goda kontakter ute i samhället både i idrottsföreningar och andra föreningar som bedriver fritidsverksamhet. Männen finns ofta med, åtminstone i utkanten av barnens aktiviteter genom att de följer med eller transporterar sina barn till deras aktiviteter, och skaffar sig på det sättet kontakter ute i samhället samtidigt som de tränar sitt nya språk. De som oftast blir helt utanför är invandrarkvinnorna.
Vår tanke är att vi genom vårt projekt skall ge de invandrarkvinnor som står mycket långt från arbetsmarknaden en möjlighet att träna sitt nya språk på ett informellt och naturligt sätt och samtidigt skaffa sig kontakter ute i samhället som i en förlängning kan ge möjlighet till en anställning.
Vi vill få invandrarkvinnor att träffas i olika konstellationer för att intensifiera deras möjlighet att få en förbättrad kunskap i sitt nya språk. Språket är, som vi ser det, nyckeln till en integration i samhället och för att öppna låset måste man få möjlighet eller kanske till och med på något sätt tvingas att använda det nya språket .
Genom att vi i vårt projekt också får deltagare via Jobb- och utvecklingsgarantin från Arbetsförmedlingen kommer gruppen att bli en blandning av långtidsarbetslösa svenska kvinnor och kvinnor från olika andra nationaliteter som vi tror tillsammans skall skapa en bra miljö för en effektivare språkutveckling.
Vi tror att en bra väg till en språkförbättring är att man ,från olika etniska grupper, gör något, t.ex. ett hantverk som man kan, tillsammans med andra med samma intresse.
Arbetar man i en praktisk atmosfär, där t.ex. textilt arbete och matlagning är ingredienser kommer det att ge naturliga ingångar till att "bada" i det svenska språket.
I projektet ingår också att man efter en inkörningsperiod med mycket praktisk verksamhet fortsätter med teman inom svenska, samhällskunskap, hälsa och friskvård och datorn som hjälpmedel m.m.
För att några av deltagarna skall få känna på ett vanligt arbete i sin nya miljö, där de dagligen kommer i kontakt med ortsbefolkningen och därmed också både tvingas till och får en möjlighet att använda det nya språk de lärt sig, kommer vi att erbjuda praktikplatser på olika områden inom vår egen organisation. Vi tror också att de dessutom då
automatiskt kommer att få kontakter med övriga ute i samhället som sedan med vår hjälp kan leda till praktikplatser och så småningom arbeten.

Syfte

Syfte
Syftet med vårt projekt är:
. att med hjälp av ett gemensamt intresse , hantverket, finna en väg till ett naturligt och angeläget språkutbyte.
· att hjälpa de invandrarkvinnor som kommer till Örnsköldsviks kommun till ett arbete.
· att genom projektet hjälpa till med kontakter som ger praktikplatser.
· att hjälpa invandrarkvinnorna att göra sig hörda i samhället.
· att få invandrarkvinnor delaktiga i samhällets föreningsliv.
· att hjälpa invandrarkvinnor att bli självförsörjande
. att hjälpa invandrarkvinnorna så att de får visa sina egna kunskaper och färdigheter.
Vi vill också arbeta för att stärka vårt kvalitetsarbete så att eventuella brister åtgärdas.
Vi skall arbeta för att autonomi och intimitet gäller för båda könen. Genusarbete är inte bara en fråga om kvinnors rätt.

Målsättning

Det är många män med invandrarbakgrund som är utan arbete men det är ännu fler kvinnor. Vi tror att en viktig orsak är att kvinnorna ofta fastnar i hemmen och därför inte får möjlighet att använda sitt nya språk som de visserligen fått grunderna till under SFI-undervisningen men sedan inte använt.
De flesta har ett hantverkskunnande med sig från sitt hemland och troligen ett intresse att utöva det och visa det för andra och kanske även lära sig nya.
Vi tror att man i en grupp med ett gemensamt intresse anstränger sig för att få kontakt med sina kamrater och därför lurar sig själv att våga använda det man redan lärt sig i det nya språket och samtidigt anstränger sig för att lära sig nya ord man behöver.
När man väl kommit över tröskeln att våga prova och dagligen får höra det nya språket och både höra och använda nya ord kommer språkutvecklingen att gå snabbt framåt.
När man kommit en bit på vägen får man göra intern praktik på någon av skolans avdelningar och där arbeta tillsammans med svenska arbetskamrater. Nästa steg är att praktisera på platser externt utanför skolan och då både på typiskt manliga och typiskt kvinnliga arbetsplatser.
När man övervunnit språkbarriären och dessutom fått lite insyn i det svenska arbetslivet är det dags att våga sig ut i ett eget arbete av något slag.
Det är inte alltid så lätt men har du språket och kontakterna är du ett stort steg på väg.
Vi hoppas och tror att åtminstone några varje termin skall hitta ett arbete. Hur många det blir beror mycket på hur arbetsmarknaden utvecklas men en sak är vi säkra på. Det kommer absolut att öka möjligheten till arbete.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hampnäs folkhögskola har inga problem med tillgängligheten. Vi har och har haft elever med rörelse, syn, hörsel och förståndshandikapp.
Skolan har hissar i alla byggnader och ramper vid ingångarna och utrustning för att hörsel- och synskadade skall kunna delta.
Får vi deltagare som har något funktionshinder så har vi både personal som har kunskap och utrustning som gör det möjligt att delta.

Jämställdhetsintegrering

Genom den SWOT, med avseende på jämställdhet, som vi gjort under vår förprojektering har vi funnit av vi i vårt genomförandeprojekt skall hitta och förstärka de likheter och möjligheter som finns mellan olika etniska grupper och sedan lägga stor vikt vid sådant som förenar grupperna.
Vi skall också arbeta för att hitta och motverka de fördomar och värderingar som i negativ riktning påverkar ett liv tillsammans mellan olika grupper. Vi måste arbeta för en gemensam likvärdig människosyn.
Eftersom vi har enbart kvinnor i gruppen kan en tänkt utgångspunkt vara:
- Hur ser invandrarkvinnor på svenska kvinnor?
- Hur ser svenska kvinnor på invandrarkvinnor?
Efter gemensam bearbetning tas tankar och resultat upp i hela skolan och förhoppningsvis sprids sedan resultatet till familjer och vänner.
Vi kommer också att i samband med dessa gemensamma bearbetningar försöka hitta föregångare inom området som kan ge tips och råd om hur vi ska gå vidare.
Kanske kommer gruppen också, efter att genom de olika praktikplatserna ha fått insyn i arbetslivet och dess krav, fram till att ett arbete på dagis eller inom äldrevården är nog inget att tänka på det är alldeles för tungt. Det är nog bättre att jag tar ett fysiskt lättare arbete inom byggindustrin.

För att inte gå över ån efter vatten kommer vi inom den egna organisationen:
Kartlägga: Vi kommer tillsammans se efter hur det verkligen ser ut i vår egen verksamhet.
Analysera: Varför ser det ut så här? Vill vi att det ska vara så här?
Göra en Handlingsplan: Vi provar att göra något annorlunda.
Utvärdera: Vad hände? Vilket resultat gav förändringen? Hur går vi vidare?

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik
  • Integrationsenheten, Örnsköldsviks kommun

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Kramfors
  • Krokom
  • Ragunda
  • Sollefteå
  • Strömsund
  • Sundsvall
  • Timrå
  • Ånge
  • Åre
  • Örnsköldsvik
  • Östersund