Logotyp på utskrifter

Helt Rätt i Berg

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägarePersonalavdelningen
KontaktpersonEmma Lundbäck
E-postemma.lundback@berg.se
Telefonnummer0687-16100
Beviljat ESF-stöd4 590 783 kr
Total projektbudget4 590 783 kr
Projektperiod2012-02-01 till 2013-07-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Helt Rätt i Berg står för viljan att göra rätt saker, ligga rätt i tiden och erbjuda rätten till heltid. Idag är många av kommunens medarbetare trötta och riskerar att drabbas av ohälsa. Detta kan verka som ett hinder för att kunna arbeta i den utsträckning man önskar. Projektets syfte är att möjliggöra för fler att orka arbeta heltid. Projektet vill uppnå detta genom ett verksamhetsnära lärande som stimulerar till delaktighet, tydlighet i roller, samarbete, jämställdhet, tillgänglighet, lärande och hälsa. Väntade resultat är minskad ohälsa, ökad medelsysselsättningsgrad, ökad jämställdhet, bättre kvalitet och engagemang i verksamheten samt underlätta framtida kompetensförsörjning. Genom att stimulera lärande och hälsa vill vi stärka medarbetarna så de står bättre rustade att möta arbetslivets krav och möjligheter.

Bakgrund

Bergs kommun är en glesbygdskommun med ca 7500 invånare utspridda på en 5753 km2 stor yta. Andelen äldre i befolkningen (65+) ökar stadigt och ligger nu på 25,8%, att jämföra med rikets 18,5%. Samtidigt flyttar de yngre från kommunen. Arbetslösheten i kommunen är högre än snittet i riket. Trots det har kommunen svårt att rekrytera kompetent personal till sina verksamheter. Bergs kommun strävar efter att bli en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. För att åstadkomma detta anser vi att trygghet, jämställdhet, tillgänglighet, flexibilitet, lärande och utveckling samt stolthet i yrkesutövningen är viktiga hörnstenar. En för kommunen viktig strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare är att införa rätten till att arbeta heltid. Idag arbetar många inom Bergs kommun deltid. Deltidsarbete utgör en riskfaktor för ohälsa. Det har visats att deltidsarbete bidrar till en svagare förankring på arbetsmarknaden och arbetsplatsen. Pga detta kan det antas att det är mer sannolik att individen upplever anställningsotrygghet och ett svagare socialt stöd på arbetet. Båda dessa faktorer utgör ökad risk för ohälsa då de innebär ökad oro och stress samt mer negativa konsekvenser av stressupplevelsen. Deltidsarbete innebär även en ekonomisk stress. I glesbygd finns få alternativa arbetsgivare, vilket skapar en inlåsningseffekt då rörligheten på arbetsmarknaden minskar och den som vill byta jobb har begränsade möjligheter att göra det. I glesbygdskontext blir heltidsfrågan därför extra viktig. Heltidsfrågan är även viktig ur jämställdhetssynpunkt, då det är en högre andel kvinnor än män som arbetar deltid.
Organisationen står idag inför en verksamhetsutveckling där alla anställda kommer att erbjudas heltidsanställning. Att genomföra detta innebär flera utmaningar. Idag är många anställda trötta och vittnar om en krävande arbetssituation. Detta kan verka som ett hinder för att de ska orka arbeta i den utsträckning de önskar. Att fler ska orka och vilja arbeta heltid ställer höga krav på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Trots att sjukfrånvaron minskar så har Jämtland den högsta sjukfrånvaron i landet och Bergs kommun är inget undantag (6,5%, riket 5,2%). Vi ser även oroande tendenser att korttidssjukskrivningarna återigen ökar. Det är kvinnorna som står för den största andelen sjukfrånvaro. Sedan 2006 tar Bergs kommun fram hälsobokslut för hela organisationen. Hälsobokslutet ger viktiga signaler om vad som behöver utvecklas i organisationen. Informationen kan brytas ner på arbetsplatsnivå, befattningsnivå, kön och ålder. Vid den senaste mätningen avseende 2010 kan konstateras att de mest belastade befattningsgrupperna inom organisationen är de inom äldreomsorgen, undersköterskor och vårdbiträden. Dessa uppvisar mycket låga resultat i hälsobokslutet. Resultatet visar på en stor upplevd trötthet, tidsbrist, stress och små möjligheter att påverka hur arbetet läggs upp. Detta faktum föranledde verksamhetschefen att ta initiativ till att under våren 2011 besöka samtliga arbetsplatser för att på plats lyssna av medarbetarnas synpunkter och beskrivning av sin situation. Med vid besöken var även representanter från företagshälsovården respektive personalavdelningen. Företagshälsovårdens ergonom har parallellt med denna resa genomfört en omfattande förstudie. Vid besöken framkom att medarbetarna anser att samarbetet mellan yrkesgrupper och befattningar inom verksamheten inte fungerar. De är stressade och upplever att de inte får tillräcklig återhämtning, vilket leder till trötthet. Medarbetarna upplever även att de inte har tillräckliga kunskaper i ergonomi för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Medarbetarna önskar även en mer närvarande chef så de kan ställa frågor och få feedback på sitt arbete. För att komma tillrätta med dessa problemområden vill vi arbeta med ett verksamhetsnära lärande i form av reflektionsgrupper. I dessa grupper får samtliga anställda tillsammans öka sin kompetens och få möjligheten att påverka sin arbetssituation inom områdena nytänkande, grupputveckling och feedback, jämställdhet, tillgänglighet och hälsofrämjande. Vi vill även öka förståelsen för vad som påverkar arbetet och hur helhetsbilden ser ut. Detta syftar till att förbättra samarbetet och öka känslan av delaktighet. Projektet vill även genomföra en fördjupad satsning på medarbetarnas kompetens inom ergonomi. Erfarenheter från projekt vi har medverkat i under 2000-talet har visat att verksamhetsnära utvecklingsarbete är en framgångsfaktor för att uppnå ökad hälsa och en god arbetsmiljö. Detta arbete vill vi nu fördjupa och ta till en ny nivå.

Även chefernas situation bör tas i beaktande. Chefer i organisationen har låg sjukfrånvaro, men resultat från hälsobokslutet visar en delvis annan bild. Stress, trötthet och tidspress är påtaglig i chefsgruppen Det finns en stor oro att inte klara sina arbetsuppgifter. Under 2010 intervjuades 19 av organisationens chefer inom ramen för ett forskningsprojekt (Vinberg, Larsson, Landstad & Malmqvist, 2011) angående ledarskap och hälsofrämjande processer i glesbygd. I dessa intervjuer vittnade en majoritet av ledarna om en mycket hög arbetsbelastning och motstridiga krav från politiker, tjänstemän, medarbetare, brukare och brukares anhöriga. Cheferna upplevde även att konflikter blivit vanligare. Cheferna vittnar, i likhet med medarbetarna, om bristen på återkoppling i arbetet. De saknar feedback både från överordnade och medarbetare. Att vara ensam i ledarrollen upplevs som jobbigt. Det finns även bristande kunskaper om kopplingen mellan arbetsorganisation, arbetsvillkor, ledarskap och medarbetares hälsa. Ytterligare ett problem som identifieras i intervjuerna med chefer är svårigheter att hantera livspusslet. Chefer behöver ges stöd och mandat för att kunna stödja sina medarbetare och skapa trygghet och utveckling på arbetsplatsen. Vi vill därför genomföra en kompetensutvecklingsinsats som stärker cheferna i sin roll och ökar deras kompetens. Aktuella områden är bla roller, konflikthantering, kommunikation och hälsofrämjande ledarskap.

Under förprojekteringen framkom även en osäkerhet och ett motstånd bland medarbetarna angående användande av datorer i verksamheten. Införande av datorbaserade stödsystem ligger i linje med samhällsutvecklingen. För att följa lagar och regler som reglerar verksamheten krävs ett ökat användande av datorer. Införande av dessa stödsystem ställer stora krav på kunnande bland samtliga anställda. Det finns ett motstånd mot och upplevda svårigheter med den här utvecklingen. Det är olyckligt då de stödjande systemen syftar till att underlätta och strukturera arbetet. Vi ser att det finns attitydproblem gentemot ny teknik. Ett utvecklat lärande inom användning av tekniska hjälpmedel förväntas underlätta arbetet inom många områden. När man infört datorbaserade stödsystem har det gjorts utan att det skett en integrering mellan systemet, rutiner, attityder och arbetssätt vilket leder till att det uppfattats som att man försökt passa in en boll i en fyrkant. Integrationen mellan datorbaserade system och arbetsorganiseringen är ett tydligt utvecklingsområde. Projektet vill därför stärka målgruppens kompetens angående datorer och datorbaserade system. Genom att öka förståelsen vill vi även förbättra attityderna gentemot datoranvändande och rusta medarbetarna för att hantera en allt mer datorberoende arbetsmiljö.

En förändrad, till ekonomiska förutsättningar anpassad organisation ställer höga krav på individen, men även på organisationen. Parallellt med projektet kommer det även pågå ett förändringsarbete avseende strukturer och system i organisationen som bla innefattar arbetstider, schemaläggning, personal och organisationsutveckling. Detta för att möjliggöra för målgruppen att använda de nya kunskaperna i verksamheten.

Målsättning

Bergs kommun har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare ett utvecklande arbete som karakteriseras av delaktighet, inflytande, lärande och hälsofrämjande. Kommunen vill ge medarbetarna ett arbetsklimat som förebygger och arbetar praktiskt med att minimera ohälsa och möjliggör för medarbetarna att arbeta i den uträckning de önskar. Projektets mål är att ge deltagarna sådan kompetens att de inte riskerar arbetslöshet och utanförskap.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vår målsättning är att ha hög grad av tillgänglighet för att skapa delaktighet i organisationen. I fokus är medarbetarperspektivet. Vi ska ta reda på behovet av tillgänglighet hos deltagarna. Erfarenheten visar att det med stor sannolikhet finns dolda funktionshinder vilket kan leda till både osäkerhet och ohälsa hos individen. Bemötande, insikt, lyhördhet och förståelse är centrala begrepp.
Att använda strategier för att kompensera för olika hinder utvecklar verksamheten och ger ett mervärde i vår organisation.

För att öka acceptansen för tillgänglighet och funktionshinder behövs kunskap och i projektet ska vi lägga upp rutiner i olika forum, frågan ska genomsyra hela verksamheten. Vi behöver även en beredskap för olika behov vad gäller tillgänglighet. Till stöd för det arbete vi ska göra kommer vi ha kontinuerlig kontakt med processtöd tillgänglighet under projektets gång. Det ska ge bra förutsättningar för integrering.

Ett exempel på utvecklingsområde är att se till att underlaget för de årliga medarbetarsamtalen innehåller frågeställningar rörande tillgänglighet. Samtliga anställda har varje år ett medarbetarsamtal med sin närmsta chef. Att medvetandegöra och lyfta frågor rörande tillgänglighet även i detta forum ger bra spridning i hela verksamheten.

Vidare vill vi fortbilda följande grupper i frågor rörande tillgänglighet med hjälp av processtöd tillgänglighet.
• Nyckelpersoner bland deltagarna, kommunals arbetsplatsombud, halvdag
• Chefer inom ramen för chefsprogrammet, halvdag
• Projektledare, projektets styrgrupp och referensgrupp samt samarbetspartner Bergshälsan AB, halv dag
En fördjupning för gruppen chefer bl.a i frågor rörande bemötande vid psykisk ohälsa beräknas till en halv dag med extern konsult.

Nyckelpersonernas uppdrag blir att inom ramen för de planerade reflektionsgruppena förmedla kunskap och föra dialog om tillgänglighet.

Vid upphandling av lokaler inte minst externa kommer vi att kräva tillgänglighet.

Vi ska säkerställa att informationsmaterial utformas på ett sätt som underlättar tillgänglighet. Det betyder att information kommer att ges både muntligt och skriftligt. Fortbildning i projektet kommer att i vissa delar utformas individuellt för att anpassa till de behov som identifieras.

Transnationellt samarbete

I projektet kommer ett transnationellt erfarenhetsutbyte genomföras. Detta utbyte kommer genomföras som en studieresa där 30 utvalda deltagare från projektets målgrupp deltar. Deltagarna får efter studieresan i uppgift att sprida sina erfarenheter och tankar vidare till sina kollegor. Vi vill i detta utbyte titta på hur en annan organisation inom offentlig sektor eller liknande arbetar med hälsofrämjande, datoranvändning och arbetsorganisering för att möta nya förutsättningar och behov. Vi vill även titta på hur organisationen arbetar med kompetensutveckling, delaktighet och inflytande. Projektet vill dela med sig av de erfarenheter som finns hos deltagarna, både som uppkommit tidigare och under projekttiden. En tanke är att under studieresan arbeta med utbyte i reflektionsgruppsformat. Syftet med utbytet är att stärka båda parter.

Projektet anser att detta kommer berika projektets deltagare och projektresultatet på så sätt att deltagarna får nya perspektiv och synsätt och kan se strukturer i sin vardag på nya sätt. Det gynnar nytänkandet, möjligheten att snabbt lära om och nytt och på så sätt anpassa sig till förändringar. Det ökar även möjligheten att integrera ny teknik i arbetet. Genom att deltagarna får verka som ambassadörer både gentemot utbytespartnern och sina kollegor så stärker det självförtroendet och ökar individens kompetens, både i sakfrågor, sociala färdigheter och i anpassning och omställning. Det stärker individens ställning på arbetsmarknaden, ökar stoltheten i yrkesutövningen och kan öka viljan att prova nya saker.

Det är ännu inte bestämt vilken organisation vi vill samarbeta med. Detta kommer att beslutas under projektets första 6 månader. Under denna tid kommer projektledaren att arbeta aktivt med frågan och återkoppla till handläggare på ESF inom 6 månader.



Samarbetspartners

  • Bergshälsan
  • Försäkringskassan Jämtland
  • Institutionen för samhällsvetenskap

Deltagande aktörer

  • Personalavdelningen

Kommun

  • Bergs