Logotyp på utskrifter

Drop outs vuxenutbildningen Jämtlands län

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareRegionförbundet Jämlands län
KontaktpersonHåkan Lundmark
E-posthakan.lundmark@zonline.se
Telefonnummer063-12 95 05
Beviljat ESF-stöd4 495 580 kr
Total projektbudget11 851 280 kr
Projektperiod2009-07-01 till 2012-06-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ska arbeta med problematiken kring det ökande antal personer som hoppar av eller inte klarar godkänt inom vuxenutbildningen. Projektet ska utveckla modeller med stöd till denna målgruppen genom specialpedagogik, vägledning, coaching och samverkan mellan kommuner och utbildningsanordnare.

Bakgrund

Under våren och hösten 2008 diskuterades inom Lärcentra i Jämtlands län vilka åtgärder som var nödvändiga för att minska antalet avhopp och Icke Godkända betyg från vuxenutbildningen i länet. Bakgrunden var ett ökande antal personer som fastnade i en ond cirkel med misslyckade studieresultat och därmed ökade svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utredningar bl a från SKL visade också tydligt på sambanden mellan avbrutna/ofullständiga studier och möjligheten att få jobb, ett fullständigt gymnasiebetyg ökar chanserna att få jobb med 90% enligt denna studie.Vi beslutade därför att göra en förstudie i syfte att kartlägga och tydliggöra problembilden och vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta i vårt län. Förstudien påbörjades under hösten 2008 och 3 november fick vi beslut om stöd från ESF Rådet för detta förprojekt. Arbetet har sedan pågått intensivt och vi har fått igång en process kring avhopp/IG - frågorna i kommunerna och bland våra utbildningsanordnare för vuxenutbildning. Vi ser det som mycket viktigt att kunna fortsätta denna process i synnerhet mot bakgrund att vi idag har ett kraftigt ökat tryck på vuxenutbildningen till följd av pågående finanskris och lågkonjunktur. Många fler söker sig nu till oss för att komplettera och stärka sin kompetens och det är då viktigt att vi har möjligheter att ge särskilt stöd till de som behöver det mest.

Förprojektet har varit upplagd med en omvärldsanalys, inventering av läget i länet, intervjuer och samtal med vägledare, lärare,specialpedagoger, utbildningsanordnare och studerande vid vuxenutbildningen i länet. Med utgångspunkt från dessa fakta och synpunkter har vi sedan sammanställt en SWOT analys som ligger till grund för den strategiska planering kring hur vi går vidare med åtgärder och för att utveckla strukturer till stöd för de behov målgruppen har. Omvärldsanalysen har visat att ca 25% av en årskull från gymnasieskolan slutar sin utbildning med ofulltständigt slutbetyg och sk "samlat betygsdokument". Många av dessa eller ca 2/3 delar kommer senare att söka sig till vuxenutbildningen för komplettering. Våra studier vissar också att den som har ett slutbetyg från gymnasieskolan har dubbelt så stor chans att få ett jobb som den som inte har det! Vår inventering i Jämtlands län visar att av 4154 registrerade studerande vid vuxenutbildning i länet 2007 har 663 haft IG på 33980 gy poäng och 395 har hoppat av påbörjade studier efter minst 3 veckor motsvarande 70240 gy poäng. Samhällets kostnader för dessa IG och avhopp är 4,1 miljoner kronor. Till detta ska läggas upplevelsen av personligt misslyckande igen för många studerande i målgruppen

Sveriges Kommuner och Landsting har i sin studie "Födda 1981: 95-27-13" följt en årskull och deras resultat i utbildning och arbetsliv. Vi har under förprojektet analyserat denna studie och också träffat utredaren. 95% av årskullen påbörjade gymnasiestudier och 27% hade efter 4 år ännu inte ett slutbetyg från gymnasiet. Vid 24 års ålder var 13% av hela gruppen utan såväl arbete som studieplats. Vid 25 års ålder var det fortfarande 11% av årskullen som endast hade förgymnasial utbildning.
Ofta har de som misslyckats också tidigare gjort det i grundskolan. Drygt två tredjedelar av eleverna som inte har ett avgångsbetyg från grundskolan, har heller inte ett slutbetyg från gymnasiet. Av de med låga grundskolebetyg avbryter över 60 procent gymnasiestudierna i förtid. En slutsats är alltså att de som misslyckas/hoppar av vuxenutbildningen i stor utsträckning också har gjort det tidigare i gymnasieskolan och grundskolan. Det är sålunda en ond spiral av misslyckanden. Våra djupintervjuer med de studerande bekräftar också denna bild av misslyckanden som staplas på varandra. Gemensamt för dem alla är att problemen började redan i grundskolan och att de varit inskrivna på Individuella programmet (IV) kortare eller längre tid. Flera uttrycker att de har svaga grundkunskaper. Alla kommer från rena arbetarhem och det är slående att flera av dem vi intervjuat har varit med om skilsmässor och dödsfall inom familjen. Några har varit sjukskrivna under längre perioder. När vi har frågat vad som har varit bra med skolan har de flesta menat att det är när en lärare bryr sig om och ser dem. En berättade om en skräck lärare inom vuxenutbildningen som satte henne i ett enskilt rum med en massa stenciler för att hon inte klarade matten och behövde mera stöd. Någon lärare såg hon inte till.
Alla uttrycker att det är viktigt att få ett bra bemötande när man börjar studierna igen, flera har varit nervös när de ska börja igen och många tankar från skoltiden kommer tillbaka. Alla har de ett tungt bagage med sig trots unga år och flera har haft socialbidrag under delar av sitt liv.
Vår slutsats av detta är att vi måste utveckla modeller och program till stöd för dessa personer. Detta program ska möta dem och deras verklighet på såväl en personlig nivå med stöd , inspiration och uppbackning liksom på en pedagogisk och organisatorisk nivå vad gäller deras studieplanering och genomförande.

Vi har i förprojektet också speciellt tittat på vägledarens viktiga roll som en länk mellan den studerandes önskemål och utbildningssystemets förmåga att möta det. De som söker sig till Lärcentrum kommer oftast till oss via våra drop in tider där vem som helst är välkommen med frågor och funderingar kring sina studie- och yrkesval. Då flesta redogör här för sina önskemål och de berättar kort om sin skolgång och har med sig sina betyg. Vägledaren berättar om vuxenutbildningen i stort och de sökande väljer den utbildningsanordnaren de tycker verkar vara lämpligt. Sen skickas ansökan iväg till CSN och till utbildningsanordnaren som kallar den studerande för att starta kursen. Här blir det ofta ett glapp. Vägledaren utreder inte tillräckligt hur t.ex. tidigare skolgång fungerat, vad har varit bra resp. vad har varit mindre bra? Hur lär du? Hur lärde du dig i grundskolan resp. gymnasiet? Varför hoppade du av osv.

Under förprojektet har vi djupintervjuat de som hoppat av och vid dessa samtal har vi börjat mer öppet, fokus har inte varit att hitta en utbildning utan vi har ställt mer öppna frågor tex på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå, vilket gör att samtalet blir bredare och mer kommer upp till ytan. Det här fenomenet kallas Message behind the message och en slutsats är att det är speciellt viktigt att utveckla den här typen av samtalsmetodik. Om man inte i vägledningsfasen lyckas hitta målgruppen och identifiera problemen så går den presumtiva studerande till utbildningsanordnaren och hamnar i en studiegrupp där de inte får det stöd de behöver för att lyckas med studierna.

Vår slutsats här är att vi behöver se över och utveckla bättre rutiner och samarbete mellan kommunerna kring hur vi tar emot personer som söker information och vägledning om utbildningar. Troligtvis bör drop-in verksamheten kompletteras med andra informations- och vägledningsmodeller för just den här målgruppen. Vägledarna behöver också ytterligare kompetensutveckling för att möta behoven som ovan beskrivits för denna grupp.

En annan intressant och viktig grupp är vuxenstuderande med invandrarbakgrund. Vår omvärldsanalys visar att elever som anländer till Sverige före sju års ålder har en större möjlighet att slutföra sina gymnasiestudier. Det är dock inte någon skillnad mellan de som kommit tidigt eller senare till Sverige i möjligheterna att ha ett arbete vid 24 års ålder. Lärcentrum genomförde under slutet av 2007 ett valideringsprojekt där vi validerade ett hundratal invandrares reella kompetens. Detta projekt visade att många hade en god utbildning och yrkeskompetens men svårigheterna var många då det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Slutsatsen av detta är att speciellt stöd i vuxenundervisningen bör finnas i synnerhet för nyanlända och att olika former av arbetslivskontakter genom praktik och lärlingsutbildning är viktig så att de kan få ingångar till arbetsplatser.




Syfte

Projektets övergripande syfte är att genom utvecklandet av stödstrukturer för studerande inom vuxenutbildningen få fler att utifrån sina egna förutsättning klara av sina studier och få fotfäste på arbetsmarknaden. Forskning och flertalet utredningar visar på ett tydligt samband mellan genomförd utbildning och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet syftar till att säkerställa kvalitén och ge samtliga studerande i vuxenutbildningen tillräckliga förutsättningar att slutföra sin utbildning och etablera sig i arbetslivet. Förprojektet visar att vägledarna och pedagogerna i länet är osäkra på hur de ska arbeta med målgruppen på ett bra sätt och ofta saknas tid och resurser till ett individanpassat och långskiktigt stöd till de med dåliga förkunskaper. Alla berörda yrkeskategorier som arbetar med målgruppen är överens om att något måste göras för att fånga upp dem i god tid för att de inte ska misslyckas igen. Vuxenutbildningen i länet bör bli mer samspelta och arbeta långsiktigt och strategiskt med alla berörda parter för att nå hållbara resultat.

En övergripande slutsats vi ser är att vuxenutbildningen genom bl a Lärcentra, Nätverksgymnasiet och ny organisation med upphandling av vuxenutbildning har utvecklats mot att bli en alltmer flexibel studieform där den enskilde kan lägga upp sina studier efter de behov och förutsättningar som han/hon har. Detta innebär bl a hög grad av självstudier, nyttjande av olika former av distansoberoende teknik och olika IT plattformar. Det här är en utveckling som är efterfrågad och mycket positiv för en majoritet av de studerande liksom för näringsliv och samhälle. För de som tidigare haft problem med sina studier, har funktionsnedsättning eller andra former av begränsningar kan det flexibla studiesättet dock innebära stora svårigheter och därmed behov av stöd från Lärcentrum och utbildningsanordnaren. Något sådant finns idag inte inbyggt i systemet och att utveckla detta är vårt syfte med att gå vidare med genomförandeprojektet.

Vi har idag också ett system inom större delen av vuxenutbildningen i länet som innebär att kommunerna gör upphandling av sin vuxenutbildning hos olika utbildningsföretag och kommunala skolor. De utbildningsanordnare som antagits i upphandlingen har avtal med kommunens Lärcentrum och leverar utbildning mot avrop från Lärcentrum. Vid Östersunds kommuns Lärcentrum som har ca 75% av länets vuxenutbildning och som även många av de övriga kommunarna köper platser hos, finns idag 11 olika utbildningsföretag som bedriver vuxenutbildning. Ett viktigt syfte med projektet är sålunda att få till stånd enhetliga stödstrukturer för målgruppen oavsett vilken av dessa utbildningsanordnare som de studerande finns hos.

Som framgått i förprojektet har många av de personer som misslyckats i sina studier också gjort det tidigare i grund- och gymnasieskola. En slutsats är att åtgärder måste göras på såväl individ-social nivå som på grupp och organisationsnivå. Syftet med genomförandeprojektet är att utveckla pedagogiska och vägledningsmässiga modeller och program som kan möta elevernas behov på de olika nivåerna.

Då det gäller den vägledningsmässiga delen behöver kompetensutveckling ske hos vägledarna och nya modeller för samtal och vägledning utarbetas så att målgruppen lättare kan identifieras på ett tidigare stadium än vad som idag är fallet. Det bör också undersökas om behov finns av andra yrkeskompetenser t ex coaching och terapeutiskt stöd. I den pedagogiska delen är syftet att utveckla stödstrukturer för de enskilda studerande i målgruppen när de börjat och under deras studier. Det handlar om verktyg och modeller där specialpedagoger utvecklar arbetssätt och hjälpmedel dels för att identifiera den enskildes sätt att lära och dels utvecklar verktyg och hjälpmedel till stöd för denne i sitt lärande. Det är t ex viktigt i vuxenutbildningen att utbildningsanordnaren har kännedom om de olika lärstilar som vuxna har och att det finns alternativa lärmodeller till de som används för en majoritet av de studerande. För att hitta målgruppen på ett bra sätt är vårt mål att alla som saknar ett fullständigt slutbetyg ska träffa en vägledare för att på ett personlig vägledningsamtal fånga upp målgruppen. Idag träffar inte vägledarna alla som söker vuxenutbildning eftersom en del endast lämnar in en ansökan direkt utan att träffa någon.

Syftet är också att projektet utvecklar och prövar olika modeller för social integration där de studerande ges möjligheter att tillsammans med andra utveckla lärandeprocesser. Detta kan ske genom att pröva nya metoder för grupparbeten och läxläsning där de studerande genom interaktivitet med andra löser uppgifter och skapar en social samvaro som ger trygghet och inspiration i lärandet. Det är också viktigt, i synnerhet för invandrargrupperna i vuxenutbildningen, att utveckla studiebesök, praktik och andra kontaktformer med företagen och arbetslivet.
Syftet med projektet är att utveckla sådana modeller.

Målsättning

Det övergripande målet är att de som påbörjar studier i Lärcentrum och vuxenutbildningen också ska slutföra dem på ett för den enskilde och samhället positivt sätt och att fler härigenom kan etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet ska utveckla en infrastruktur till stöd för målgruppen med avhopp/IG i vuxenutbildningen. Denna ska finnas på tre nivåer: Personlig nivå för pedagogiskt stöd och vägledning, gruppnivå för interaktiva stödprocesser och organisationsnivå för samverkan och gemensamma stödstrukturer mellan utbildningsanordnarna. Denna infrastruktur ska kunna användas inom hela området för vuxnas lärande i länet och bestå av:

1 Utveckla en modell för att identifiera de personer som söker till vuxenutbildningen och som har behov av stöd för att inte riskera att hamna i gruppen med avhopp/IG. Vägledarna ska utveckla sin kompetens för att stödja målgruppen och projektet ska också undersöka möjligheter med kompletterande kompetenser av terapeutisk och coaching karaktär. Projektet ska förstärka och vidareutveckla en modell med en personlig studie- och handlingsplan för den enskilde studerande med utgångspunkt från den inledande processen där personens förutsättningar och möjligheter till studier kartläggs. Här ska den enskildes formella och reella kompetens kartläggas bl a genom validering och behoven av stöd och i vilken form ska också identifieras och vara en del i planeringen. Målet i den personliga handlingsplanen ska vara den enskildes önskemål om framtida yrkeskarriär.

2 Projektet ska utveckla pedagogiska stödstrukturer för målgruppen före och under studiernas genomförande. Det handlar om arbetsmodeller och verktyg som tar sin utgångspunkt i olika lärstilar och målgruppens specifika behov av stöd. Speciella s k orienteringskurser 200p/termin ska läggas upp med innehåll av olika stödåtgärder för målgruppen och dessa kurser ska sedan integreras i det reguljära utbildningsutbudet och ingå som ett stöd under utbildningstiden. Det kan handla om stöd för vissa former av funktionsnedsättningar som adhd och dyslexi, speciell språkundervisning för nya svenskar inom vissa yrken och branscher, inlärningsstöd och läxläsning mm. Projektet ska utveckla dessa orienteringskurser och stödstrukturer genom pilotgrupper under projekttiden med 25 studerande per termin. Stödstrukturerna ska alltså verka på en personlig nivå i mötet mellan lärare, specialpedagog, vägledare och den studerande. De ska också skapa grupper och nätverk där de studerande genom social interaktion kan stödja varandra i lärandeprocessen t ex i läxläsningsgrupper, studiebesökgrupper hos företag, praktikseminarier etc. På en organisatorisk nivå ska projektet göra dessa stödstrukturer tillgänglig inom hela vuxenutbildningen i länet oavsett vilken utbildningsanordnare man går hos. Detta innebär att gemensamt nätverk med regler för stödstrukturerna ska byggas upp med samtliga utbildningsanordnare som utför och levererar utbildning inom vuxenutbildningen i länet.

3 Projektet ska utveckla modeller och en struktur för uppföljning och utvärdering av den enskildes resultat med sina studier mot den studieplanering som genomförts i enlighet med punkt 1. Uppföljningen ska innehålla kontrollstationer för avstämning av hur lärandet går, engagemang i studierna och om nya infallsvinklar dykt upp för den enskilde vad gäller studiernas inriktning.Uppföljning och utvärdering ska också ske på organisationsnivå där resultaten vad gäller avhopp/IG, men även studenter i allmänhet, ska följas upp med kontinuerliga mätningar och kvalitativa bedömningar genom intervjuer och dialog. Detta är idag speciellt viktigt då vi inom större delen av vuxenutbildningen har ett system med många utbildningsföretag och kommunala skolor som levererar utbildning mot avrop från Lärcentrum.

Slutligen är det projektets mål att finna en uthållig finansiering för de nödvändiga stödstrukturerna inom vuxenutbildningen.


Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet avser att särskilt möta de behov av stöd och tillgänglighet till personer med funktionsnedsättning i vuxenutbildningen av såväl fysisk, psykisk som intellektuell art. Förprojektet har visat att flera personer i målgruppen har olika typer av funktionsnedsättningar t ex läs- och skrivsvårigheter, syn- och hörselskador, utvecklingsstörning och neuropsykriatriska funktionshinder. Det har också visat sig att många av dessa personer inte heller till fullo är medvetna om sin problematik. Projektet avser därför att bygga upp stödstrukturer för dessa personer med specialpedagogik och fördjupad vägledning.

Projektet kommer också att utveckla stödverktyg med modern IT-teknik som hjälpmedel för målgruppen. I detta arbete avser vi att samverka med AV-Media i länet.

Vi avser också att informationen om projektet ska finnas på ett tillgängligt och begripligt sätt via vår webbplats, tryckt material och personal vid Lärcentrum.

I projektet kommer vi naturligtvis att beakta de handikapppolitiska målen som ska vara uppfylda senast 2010 I stora drag handlar det om att förbättra tillgängligheten till lokaler och information samt arbeta för att förbättra bemötandet och motverka diskriminering av funktionshindrade. Se prop.1999:2000

Jämställdhetsintegrering

Projektet ska i sitt genomförande integrera jämställdhetsaspekterna i projektarbetet.
Sveriges Kommuner och Landsting har utarbetat metoder för jämställdhetsintegrering som projektet kommer att följa. Detta innebär bl a
Att olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras.
Att varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv.
Att konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras.
Utifrån dessa metoder ska projektet utarbeta en jämställdhetspolicy för projektområdet.

Vid rekrytering av personal till projektgrupper kommer vi att sträva efter en jämn könsfördelning.
En viktig del är att i coaching- och vägledningssamtal sträva efter att bredda de studerandes målbilder och att utmana dem att tänka i nya banor. Det kan exempelvis handla om att aktivt föra otraditionella studie- eller yrkesval på tal. Värderingsövningar kring könsroller kommer att vara ett stående inslag i projektets orienteringskurser.
Om det visar sig nödvändigt kommer vi i utvalda grupper att mer djupgående arbeta med dessa frågor under projektets gång. De strukturella skillnaderna mellan könen i fråga om utbildnings- och yrkesval ska ses som en intressant utmaning för projektet att följa upp och åtgärda.

Medfinansiärer

  • Arbetsmarknadsenheten
  • Jämtlands Gymnasieförbund
  • Kommunstyrelsen
  • Lärcentrum
  • Utvecklingsenheten

Samarbetspartners

  • HJALMAR STRÖMERSKOLAN
  • jilu
  • Ragunda gymnasieskola
  • Åre verksamhetsförvaltning

Kommun

  • Bergs
  • Bräcke
  • Härjedalen
  • Krokom
  • Ragunda
  • Strömsund
  • Ånge
  • Åre
  • Östersund