Logotyp på utskrifter

Den röda tråden - från utanförskap till egen makt.

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareJämtlands läns landsting, Primärvården
KontaktpersonIngrid Holmström
E-postingrid.holmstrom@jll.se
Telefonnummer063-14 22 68
Beviljat ESF-stöd3 502 759 kr
Total projektbudget8 926 500 kr
Projektperiod2011-01-17 till 2013-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Psykisk ohälsa är ett stort och tilltagande folkhälsoproblem särskilt bland unga vuxna.
Projektets syfte är bla
-Att minska utanförskap och öka delaktighet i arbetsliv och sysselsättning för gruppen långtidssjukskrivna eller arbetslösa med psykisk hälsa med prioritet för unga.
-Att utifrån en individuell bedömning och successiv utveckling av en handlingsplan öka individens egenmakt, känsla av sammanhang och handlingskraft
- Att utveckla en systematisk samverkansmodell mellan de olika samhällsaktörerna genom en insatskedja kring individens förutsättningar och behov.
-Att söka och pröva evidens för de olika psykoterapeutiska och psykologiska behandlingsmetoderna som blir aktuella för de olika individerna och deras respektiv behov
-Att nyttja folkhögskolans humanistiska miljö och pedagogik som resurs för att stärka de terapeutiska behandlingarnas genomslagskraft i form av aktiviteter som skall leda till varaktig sysselsättning och egenmakt

Bakgrund

Psykisk ohälsa är ett stort och tilltagande folkhälsoproblem som redovisats i de senaste nationella folkhälsorapporterna från Socialstyrelsen. Särskilt oroande är det att allt fler ungdomar, unga vuxna drabbas. Bland de långtidssjukskrivna är den psykiska ohälsan ett ofta återkommande problem och p.g.a. att sjukskrivningen pågått under lång tid har oftast den psykiska ohälsan ökat och lett till att man hamnat i ett utanförskap. Den som hamnar i lång sjukskrivning eller lång arbetslöshet hamnar i ett utanförskap. Detta i sin tur minskar självkänslan och en återgång till arbetslivet kan upplevas mycket svår och kan av andra uppfattas som motstånd. Bakom många långa sjukskrivningar kan det också dölja sig fastlåsning i en kris som ger påtagliga brister i förmågan att ta sig ut i arbetslivet.
En förstudie, Vägen ut, som omfattade Östersunds kommun pågick från mitten av maj till sista augusti 2010. Avsikten med studien var att undersöka intresset av att hitta en effektivare insatskedja för långtidssjukskrivna män och kvinnor. Studien avsåg att kartlägga behov av insatser samt få synpunkter på förslag till insatskedja samt idéer till gruppaktiviteter för denna målgrupp. Under metoden fokusgruppsaktiviteter där chefer och personal från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, landstinget samt representant från brukarna deltog framkom följande i gruppdiskissionen efter att projektets
problembeskrivning presenterats:
- Att det är viktigt att utgå från klienten/brukarens behov.
- Att man önskade ett gemensamt förhållningssätt.
- Att det är viktigt med samverkan både inom och mellan
organisationerna.
De förslag som angavs i vad som vore bra framtida insatskedja för målgruppen var följande:
Att fånga upp klienterna tidigare.
Att ge målgruppen individuella insatser som psykoterapi.
Att bilda ett navigatorcentrum - de olika myndighetsrepresentanter finns samlade på ett ställe och arbetar tillsammans - typ "familjecentral".
Att utforma praktik- och prövoplatser för målgruppen.
Att de olika aktörerna ska ha ett gemensamt förhållningssätt.
Att de ska finnas olika gruppverksamheter för målgruppen.
Att personalen i de olika verksamheterna får mer tid att arbeta med denna målgrupp.
Att arbeta så att klientens självkänsla stärks.
Att det ska finnas coacher/mentorer för denna målgrupp.
De olika organisationerna fick var för sig delge vad de kunde göra i sin organisation för att bidra till en bra insatskedja. (se bilaga 2).
Den sammanfattning av vad fokusgruppsaktiviteterna kom fram till var:
Att behovet av insatser från de olika organisationerna bekräftades, vikten av ett gemensamt förhållningssätt och samverkan. Någon form av samlokalisering. Individuella insatser i form av psykoterapi för målgruppen. Olika gruppverksamheter för målgruppen som en del i en insattskedja. Brukarinflytande över insatserna.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick av regeringen i uppdrag att under åren 2006-2008 bedriva ett
projekt med förstärkta insatser för långtidssjukskrivna och individer med tidsbegränsad sjuk- eller
aktivitetsersättning. PILA (pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete) som projektet kallades publicerade 2009 genom Försäkringskassan en uppföljning av vad som hänt de individer som omfattats av PILA projektets verksamhet. Den presentation av individegenskaper som rapporten ger är att 2/3 av individerna var kvinnor, majoriteten var födda i Sverige och medelåldern var relativt låg, knappt 43 år. I målgruppen hade närmare 76% högst förgymnasial/gymnasial utbildning. 50% hade en anställning men 50% var arbetslösa. Drygt hälften hade fått ersättning till följd av psykiska sjukdomar men bland unga vuxna med aktivitetsersättning var procenten högre, 72%. Huvuddelen av individerna bedömdes sakna arbetsförmåga men 10% bedömdes ha arbetsförmåga. Andelen med rehabiliteringspotential var högre bland kvinnor 11% än bland män 8%. 6 månader efter att PILA projektet avslutats var nära hälften av de som bedömdes ha en rehabiliteringspotential fortfarande sjukskrivna. Detta trots att PILA bedömt att individerna hade arbetsförmåga och borde kunna återvända till arbetsmarknaden med hjälp av arbetsinriktade insatser.
I Jämtland omfattades ca 700 individer av PILA projektet. Större delen av dessa led av psykisk ohälsa och många var unga vuxna. Det man kunde se var att individerna fått lite behandlingsinsatser i stort sett endast läkemedel och sjukskrivning. Få var nöjda med sin situation som sjukskriven och beskrev ett stort utanförskap. En del var inte primärt sjukskrivna för psykisk ohälsa men hade utvecklat psykisk ohälsa under den långa sjukskrivningen. I PILA projektet ingick att individerna skulle arbetspröva under 2 veckor för att arbetsförmågan skulle kunna bedömas. Många mådde betydligt bättre i sin psykiska ohälsa efter arbetsprövningen. Att finnas i ett socialt sammanhang hade stor betydelsen för hälsan.
Landstinget beskrev att patienter med psykisk ohälsa har hög vårdkonsumtion och många snurrar runt inom sjukvården. Det är en bidragande faktor att det blir långa köer. Idag står ca 200 i kö till den psykosociala verksamheten i primärvården i länet.
Socialtjänsten har många som inte kommit in i systemet och saknar all form av ersättning och får då heller inte tillgång till rehabiliteringsåtgärder. I och med de nya sjukförsäkringsreglerna blir många utförsäkrade och hamnar hos socialtjänsten för försörjningsstöd.
Arbetsförmedlingen har svårt att hitta sysselsättning för denna målgrupp.
Oftast vandrar denna målgrupp mellan de olika aktörerna och har svårt att komma vidare ut mot arbetsliv och sysselsättning.
Idag är över 1000 personer sjukskrivna i Östersund där de långtidssjukskrivna utgör en betydande del. Inom landstingets psykosociala verksamhet var 67% sjukskrivna av dem som behandlades där arbetslösa och studerande ej är inräknade.
Man vill prova en effektiv insatskedja för denna målgrupp som lever i ett stort utanförskap. En insatskedja som består att man börjar med individuella insatser till målgruppen i form av psykoterapi för att därefter lotsa målgruppen vidare mot gruppinsatser för att förstärka den personliga utvecklingen och slutligen ska målgruppen vara mogen att gå vidare mot studier, praktik eller öppna arbetsmarknaden. De olika insatserna kedjar in i varandra där ett jagstrukturerande förhållningssätt genomsyrar alla aktiviteter och samverkan mellan de olika organisationerna utvecklas, stärks och håller samman kedjan. Att börja med individuella insatser som fokuserar på att hjälpa individen att öka den egna förmågan till att kunna delta i en samhällsgemenskap. Målet är att individen ska må bra, eventuella symtom försvinner och att individen ska vara bättre rustad till att slutlig kunna återgå till arbete eller studier.
Alla organisationer var överens om behovet av ett projekt med ett gemensamt samlat grepp riktat mot denna målgrupp. Att hjälpa denna målgrupp tillbaka till arbetsliv eller sysselsättning genom de förslagna aktiviteter är kostnadseffektivt för alla parter och en stor samhällsekonomisk vinst inte bara för Östersund utan för hela landet och hela Europa. En psykisk funktionsnedsättning har en mer långt gående effekt på arbetsförmågan än andra funktionsnedsättningar. Att finnas i ett socialt sammanhang är en starkt bidragande faktor till återhämtning. Det är således viktigt att satsa på denna målgrupp och minska det mänskliga lidandet som ett utanförskap innebär. Resultatet av projektet avses att implementeras och spridas som ett lärande både regionalt, nationellt och internationellt.

Syfte

-Att minska utanförskap och öka delaktighet i arbetsliv och sysselsättning för gruppen långtidssjukskrivna eller arbetslösa med psykisk hälsa med prioritet för unga.
-Att utifrån en individuell bedömning och successiv utveckling av en handlingsplan öka individens egenmakt, känsla av sammanhang och handlingskraft
- Att utveckla en systematisk samverkansmodell mellan de olika samhällsaktörerna genom en insatskedja kring individens förutsättningar och behov.
-Att söka evidens för resurs- och kompetensoptimering genom den systematiska insatskedjan mellan aktörer
-Att söka och pröva evidens för de olika psykoterapeutiska och psykologiska behandlingsmetoderna som blir aktuella för de olika individerna och deras respektiv behov
-Att nyttja folkhögskolans humanistiska miljö och pedagogik som resurs för att stärka de terapeutiska behandlingarnas genomslagskraft i form av aktiviteter som skall leda till varaktig sysselsättning
- Att genom följeutvärdering och förhoppningsvis 1-2 kontrollgrupper skapa kunskap om vilka insatser som är framgångsrika för olika målgrupper och behov

Målsättning

-Att minst 50 % av deltagarna efter deltagande i projektet återgår i studier eller arbete
-Att ha utvecklat en långsiktig och systematisk modell för samverkan mellan samhällsaktörerna som efter projektet kan implementeras i ordinarie verksamhet med målet att resurs- och kompetensoptimera runt individerna
-Att ha skapat evidens utifrån de olika psykoterapeutiska och psykologiska behandlingsmetoderna (psykodynamisk varav jagstrukturerande är en metod och KBT som i sin tur kan ha flera submetoder) och försöka mäta behandlingseffekten utifrån gemensamt framtagna effektmått
-Att efter projekttidens slut sprida resultat och ytterligare värdera/jämföra resultaten i relation till andra liknande projekt/verksamheter
- Att under projekttiden söka möjligheter för transnationellt kunskapsutbyte kring liknande verksamheter och behov
- Att ha genomfört minst två spridningsseminarier/konferenser
- Att ha genererat minst två akademiska rapporter/uppsatser
- Att ha producerat en film för kunskaps- och resultatspridning kring projektet






Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projektet avser att skapa medvetenhet och en strävan att de arbetsplatser och lokaler som används är tillgängliga för alla grupper oavsett funktionshinder. Lokaler som är anpassade för rullstolsbundna, tillgång till hörslingor och eventuellt teckentolkning. Låta allt skrivet material bli text- och layout mässigt så tydligt och lättförståeligt som möjligt. Alla deltagare ska kunna vara delaktiga i diskussioner och kunna delta aktivt. Projektet handlar i sig om tillgänglighet genom att psykisk ohälsa är en funktionsnedsättning. Individer med psykisk ohälsa är i grunden otillgängliga för samhället eller att samhället inte är tillgängligt för dem. Psykisk ohälsa syns inte utanpå men det märks i människans liv. Många möts av både egna och andras negativa attityder och fördomar. Skam- och skuldkänslor hindrar människor att söka hjälp, vara sociala och stanna i arbete. Projektet kommer att arbeta med att se hela individen. Arbeta med att beakta de olika sinnenas känslighet. Erbjuda trygghets- och hälsofrämjande miljö så att individens läkande och växande främjas. Projektet kommer att sprida kunskap hos berörda arbetsgivare vad det innebär att lida av psykisk ohälsa och vad som behöver göras när man lider av psykisk ohälsa för att inte utveckla onöding ohälsa. Informera om att tiden oftast gynnar dessa individer. Att se över vilka arbetsplatsanpassningar man kan göra utifrån denna målgrupp. Se över arbetstiden så att man anpassar den så långt det är möjligt för denna målgrupp. Att arbetsgivaren tar ansvar för att arbeta med attityder bland arbetskamrater. Att förstå betydelsen av kontaktpersoner för denna målgrupp och ibland kan det behövas fler än en kontaktperson. Organisera hur man lyfter upp tillgänglighet till arbetsplatsträffar där både projektgrupp och styrgrupp under projektiden går utbildning i tillgänglighet för att kunna sprida kunskapen i sina respektive organisationer. Att under projektiden arbeta fram målet för tillgänglighet. Att öppna upp till den sociala gemenskap som ett arbete innebär är att göra samhället tillgängligt för denna målgrupp som lever i utanförskap. Tillgänglighetsfaktorer ska vävas in i följeutvärderingen.

Projektet har redan varit i kontakt med processtöd och Barbro Lindgren för att knyta upp denna kompetens inför ett projektgenomförande.

Jämställdhetsintegrering

Swotanalysen som redovisats tidigare ligger till underlag och påverkar de olika aktiviteter som omfattas av
projektet. Vi har arbetat fram olika aktiviteter för att utveckla de styrkor och möjligheter och därmed reducerat de hot och svagheter som finns. Lång sjukskrivning och långarbetslöshet ses som hot och genom en effektiv insatskedja avser vi att reducera det genom möjlighet till återgång till arbete och sysselsättning. Genom att ge målgruppen möjlighet till psykoterapi avser projektet att höja målgruppens självkänsla och livskvalité. Att ge målgruppen jagstrukturerande psykoterapi som ger en personlig utveckling med stärkt självkänsla blir det ett medel till att motverka mäns våld mot kvinnor.
Möjligheter till inträde/återgång till ett arbetsliv eller studier där utbildningsnivån höjs så ökar makt och inflytande för målgruppen. Ekonomin förbättras genom betalt arbete och högre lön vid högre studienivå. Detta medför också ökad makt och inflytande. Genom att ge ökad medvetenhet i jämlikhetsfrågor kommer fördelningen mellan män och kvinnor när det gäller obetalt hemarbete och obetalt
omsorgsarbete att kunna påverkas. Styrkan i projektet är den kompetenta personal som finns i de olika organisationerna och deras starka vilja till samarbete och lärande.
Eftersom fler kvinnor än män är långtidsjukskrivna har vi valt att fördela målgruppens deltagande till att omfatta 50 kvinnor och 25 män. Utifrån PILA projektet som angav att högre % kvinnor än män hade rehabiliteringspotential får också kvinnor genom projektet möjlighet till insatser för att ta vara på deras potential. Genom de olika aktörernas handläggare som rekryterar målgruppen fångas män upp som utan projektet kanske inte hade sökt hjälp. Genom användandet av folkhögskolepedagogiken locka hela målgruppen till studier för att höja utblidningsnivån för hela gruppen men i synnerhet för män som har lägre utbildningsnivå än kvinnor. Styrgrupp och projektgrupp ska gå den utbildning som processtödet erbjuder i form av bas- och metodutbildning. Dels för att medvetandegöra och sprida jämställdhetsfrågor i de egna organisationerna men dels också för att under hela projekttiden föra statistik och analyser utifrån jämställdhet. Det ska finnas med i följeutvärderingen.

Likaså när det gäller jämställdhet har kontakter knutits med processtöd Dan Humble för att säkra fortsatt stöd avseend jämställdhetsintegrering/process.

Transnationellt samarbete

Avsikten är att undersöka möjligheter för transnationellt samarbete med detta projekts resultat som grund.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • Försäkringskassan Östersund
  • Jämtlands läns landsting, Primärvården
  • ÖSTERSUNDS KOMMUN

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • LFC - Lokal försäkringscentra Östersund
  • ÖSTERSUNDS KOMMUN

Kommun

  • Östersund