Logotyp på utskrifter

Arbetslivscenter

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareFörvaltningsövergripande område
KontaktpersonMarcus Olofsson
E-postmarcus.olofsson@ostersund.se
Telefonnummer063-14 39 23
Beviljat ESF-stöd7 301 562 kr
Total projektbudget18 501 062 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2014-12-31
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektgruppen avser att under ett treårigt Strukturfondsfinansierat genomförandeprojekt, utveckla ett nytt sysselsättningsscentra som ska fungera som en sluss för personer med funktions- och arbetsförmågenedsättningar. Verksamheten som kommer att benämnas Arbetslivscenter, kommer likaså att fungera som en samverkansplattform för partnerskapet mellan de olika inblandade myndigheterna.
Projektet ska genom ett samordnat stöd till målgrupperna ge bättre insikt och vetskap om individens behov och förutsättningar. Med nya samverkansformer kommer de samhälleliga resurser och åtgärder som bör tillges personer i behov av särskilt stöd att kunna effektiviseras.

Bakgrund

(Begreppsförklaring till projektbeskrivningen: Partnerskapet - avser samverkansaktörerna inom den aktuella projektorganisationen. Projektgruppen - avser de samlade projektaktörerna i förprojekteringen).

Genom alla tider har det funnits individer av människor som på ett eller annat sätt stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden med inga eller mycket små möjligheter till att erbjudas traditionellt lönearbete. Människor med olika typer av dokumenterade funktionsnedsättningar har sedvanligt haft små eller inga möjligheter till arbete och anställning på den reguljära arbetsmarknaden. I takt med att arbetsmarknadsklimatet har hårdnat, kvalas dessa grupper allt oftare ur den reguljära arbetsmarknaden, om man överhuvud taget kommer in i den.

Förprojekt Arbetslivscenter avsåg att genomföra en kartläggning och analys om behovet av arbete och sysselsättning för personer med lindrig funktionsnedsättning samt olika former av psykisk- och psykosocial ohälsa. Projektet ville även undersöka förutsättningarna för en etablering av en ny sysselsättningsverksamhet med en sluss mot arbete och utbildning för de redogjorda målgrupperna. Samverkansaktörer i förprojektet tillsammans med Östersunds kommun var Arbetsförmedlingen, Landstinget område psykiatri, Jämtlands gymnasieförbund samt Försäkringskassan. Även Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län (J-SAM), Kommunförbundet samt flertalet enheter med habiliterande- och rehabiliterande verksamheter deltog i förprojektets samtalsdialog.
Ett av förprojektets syfte var att förstå den allt snabbare framväxande svårighet till arbete och sysselsättning som råder för personer ur förprojektets målgruppsdefinition. Förprojektet har även belyst hur detta uppfattas av myndigheter och verksamheter med ansvar över tillgodoseendet av sysselsättning samt hur man ser på förslaget om en alternativ samverkanslösning.
Förprojektet ville således genomföra en kartläggning gällande de tilltänkta målgruppernas behov av alternativa sysselsättningsformer. Arbetet bedrevs utifrån ett kvantitativt förhållningssätt och genom djupgående intervjuer som syftande till att subjektivt synliggöra individernas tankar om behov, viljor och förutsättningar.

Förprojektet tog tidigt fram en tänkbar modellskiss över hur en samverkansorganisation skulle kunna se ut. Med denna som utgångspunkt har sedan förprojektet i dialogform lyssnat av verksamhetsutövare och enskilda personer via djupintervjuer, för att sedan analysera och korrigera den föreslagna organisationen och dess funktion allteftersom. Resultatet har blivit den verksamhetsmodell som förprojektet har presenterat i form av en fysisk verksamhetsplattform, där de befintliga verksamhetsutövarna i ett partnerskap tillger enskilda individer möjlighet till alternativa sysselsättningslösningar. Här presenterar och möjliggör förprojekteringen samtidigt en arbetsarena för verksamhetsutövarna, att i en realistisk arbetsmarknadsmiljö, genomföra arbetsförmågekartläggningar och kvalificerad vägledning. Detta anses vara nödvändigt för att evaluera om huruvida det är mot den reguljära arbetsmarknaden, mot den kommunala sysselsättningsomsorgen eller om det är mot studier och utbildning individen bör lotsas till.

Ett annat av förprojektets syften var att ta fram adekvata fakta över hur behovet och efterfrågan på alternativa sysselsättningslösningar verkligen ser ut. För detta har förprojektet arbetat fram den behovskartläggning som ligger till grund för projektgruppens rekommendation till ett genomförandeprojekt. I samverkansdialogen fördes samtal om behovet av nya sysselsättningsalternativ utifrån individens funktions- och arbetsförmågenedsättning, där målgruppernas behov av sysselsättning ställts mot arbetsmarknadens ökade kvar på funktionsduglighet och leverans.
Kartläggningen visar att antalet arbetssökande med funktionsnedsättningar har ökat de senaste åren och att arbetsmarknaden är mer restriktiv till att ta emot dessa för anställning. Detta medför exempelvis att unga med funktionsnedsättningar riskerar att fastna i långa tider av arbetslöshet och utanförskap. Många av dessa både unga och äldre vuxna saknar dessutom sociala kontaktnät att använda i sitt jobbsökande. Förutom att de saknar erfarenheter från arbetslivet, är det vanligt att man dessutom saknar både fullgjord grundskole- som gymnasieutbildning. Dessa personers vaga kunskaper om hur olika utbildningar och yrken relaterar till varandra, liksom bristande kunskaper om det aktuella läget på arbetsmarknaden, gör det svårt för dem att finna vägar ut i arbetslivet.

Från de djupintervjuer som förprojektet företagit med personer ur de målgrupper för vilka förprojektets definition syftar på, framträder likaså den avsaknad av alternativa sysselsättningslösningar som projektaktörerna vittnar om. De enskilda intervjupersonerna bekräftar bilden av en icke-tillgänglig reguljär arbetsmarknad, där alternativet är ett kommunalt sysselsättningsalternativ, som till sin form och verksamhet inte attraherar målgrupperna, trots rätten till stöd och insats från lagstiftningarna.
Syftet med förstudien var också att förstå individernas situation och vilja till arbete/sysselsättning. Bland svaren från djupintervjuerna med enskilda personer framträder en synonym uppfattning, att tillgång till ett adekvat arbete eller sysselsättning inte finns. Detta är också något som man inte alltid upplever sig bli tillgodosedd med inom den kommunala sysselsättningsomsorgen.
Vidare i behovskartläggningen åskådliggjorde även samverkansaktörerna tydligt bilden av det förändrade behov av olika sysselsättningsformer som finns för målgrupperna.

Förprojektet föreslår att en ny alternativ sysselsättningsverksamhet ska ha formen av en så kallad förberedande insats. Insatsen ska ha vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär. Syftet är att ge den enskilde sådana färdigheter som krävs för att fungera på en arbetsplats eller för att exempelvis kunna tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa förberedande insatser kan bestå av träning i att behärska den typ av allmänna färdigheter som oftast krävs på en arbetsplats, exempelvis att förstå och adekvat följa basala sociala koder och liknande. De kan också gälla aktiviteter som tränar individen i att hitta en fungerande vardagsstruktur, passa tider, hantera kollektivtrafik och att lära sig att prioritera arbete framför fritid. Förprojektet föreslog även att den enskildes behov bör styra längden på insatsen.

Således, ur förprojektets behovs- och kartläggningsanalys har flertalet resultatpunkter tecknats ner. Samtliga samverkansaktörer inom partnerskapet är överens om att behovet är stort vad gäller att utveckla en funktion där fler människor kan bryta passivitet och hemmavarande för arbete, sysselsättning och studier. Även en bättre samordning av samhällets insatser som därigenom kan skapa helt nya möjligheter för den identifierade målgruppen, är ytterligare en resultatpunkt som analysen påvisade.
I ett tidigt skede i förprojektet beslutades även att bilda en gemensam samrådsgrupp för att driva processen om en ny sysselsättningsinsats vidare. Här föreslogs även att verksamheten ska kunna möta behov hos målgruppen med riktade insatser såsom kvalificerad vägledning, coachning, inspiration, arbetspraktik och arbetsförmågebedömningar.
Verksamheten ska även kunna fungera som en plattform för samarbete mellan kommun, myndigheter och näringsliv för målgruppen i gränslandet mellan Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagens (SoL) sysselsättningsinsatser och den reguljära arbetsmarknaden.
Hur denna plattform sedan skulle organiseras blev föremål för långtgående diskussioner mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, den kommunala sysselsättningsomsorgen, Länspsykiatrin, samt Socialtjänsten.

Syfte

Det övergripande syftet är att fler personer med långtidssjukskrivning och olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar ska ges stöd och möjlighet att återinträda och etablera sig på arbetsmarknaden.

Unga människor har generellt alltid haft svårt att orientera sig in på den svenska arbetsmarknaden, med eller utan adekvata utbildningar. Unga med dokumenterade intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska- och psykosociala funktionsnedsättningar har och har haft ännu mycket svårare att finna sin plats på arbetsmarknaden, med eller utan samhällets initiala stöd. Att sedan kunna bibehålla en för arbetsgivare visad arbetsförmåga när utveckling och snabba förändringar är synonymt med dagens arbetsmarknad, blir då svårt eller näst intill omöjligt för den beskrivna målgruppen.
Ett synbart exempel på detta är när unga människor med avslutade gymnasiala sär- eller individuella (IV) utbildningar skrivs in som arbetssökande på arbetsförmedlingen och som efter ett antal praktikperioder inte bedöms ha den arbetsförmåga som arbetsmarknaden fordrar. Alternativet kan då vara en kommunal sysselsättningsomsorg inom ramen för Socialtjänstlagens eller LSS-lagstiftningens sysselsättningsinsatser, något man som enskild kan ha mycket svårt att acceptera.
Äldre vuxna personer som riskerar avaktualisering från Arbetsförmedlingen har likaledes svårt med att identifiera sig med en rekommendation om kommunal sysselsättningsomsorg, vilket istället starkt bidrar till ofrivilligt hemmavarande, sysslolöshet och utanförskap.
Andra grupper som har svårt att acceptera förslag om traditionell kommunal omsorgssysselsättning är människor med olika grad av psykisk eller psykosocial ohälsa. Personer som tidigare uppburit löneanställningar på den reguljära arbetsmarknaden och som insjuknat i psykisk sjukdom, tackar ofta nej till erbjudanden om omsorgssysselsättning efter temporär eller slutlig färdigbehandling. Förprojektets studie visade att denna motvilja till att acceptera samhällets förslag på alternativ sysselsättning, ofta resulterar i sysslolöshet och passivitet eller till ett utagerande beteende, trots behov och vilja till arbete och sysselsättning. Påföljden kan bli i det närmaste förödande för dessa personer med negativa sociala och psykiska effekter, som drastiskt ger en förhöjd risk för en återgång till vårdkedjan.
Problemet känns igen över hela landet då människor som avaktualiserats från arbetsförmedlingen samt personer med olika typer av psykisk ohälsa tackar nej till erbjudande om kommunal dag/daglig verksamhet. Hos delar av målgruppen, främst hos de med liten eller ingen diagnostiserad funktions- eller arbetsförmågenedsättning, finns en starkare obenägenhet att acceptera erbjudanden om kommunal sysselsättning. Detta beror oftast på att man ogärna vill identifiera sig med någon form av begränsning av den egna förmågan.

Projektgruppen vill tydliggöra syftet med ett genomförandeprojekt utifrån problemställningen att allt fler personer med funktions- och arbetsförmågenedsättningar förhindras att beträda den reguljära arbetsmarknaden. Inte heller ges målgruppen behovsdrivna och initiala sysselsättningsalternativ inom ramen för den kommunala verksamheten till att beträda arbetsmarknaden. Ett genomförandeprojekt ska därför ges möjlighet till att kartlägga och samtidigt verkställa en arbetsmodell som ska fungera som en sluss till arbete, sysselsättning eller studier för målgruppen. Projektgruppens avsiktsförklaring är att inom ramen för partnerskapet åstadkomma en plattform för samverkan och utveckling mellan de myndigheter och organisationer som arbetar med stöd, utbildning och vägledning till målgruppen. Ett genomförandeprojekt ska även konkretisera förstudiens syfte genom att ytterligare fokusera på ett förebyggande, rehabiliterande och individualiserat stöd till målgruppen. Syftet är att utveckla metoder och åtgärder som ger mer tydlighet vad gäller de insatser som bör åstadkommas för målgruppen, syftande på just arbete, sysselsättning eller studier.
Projektgruppen avser att under ett treårigt Strukturfondsfinansierat genomförandeprojekt, utveckla ett nytt sysselsättnings- och verksamhetscentra som ska fungera som en sluss för de beskrivna målgrupperna. Verksamheten som kommer att benämnas Arbetslivscenter, kommer likaså att fungera som en samverkansplattform för partnerskapet mellan de olika inblandade myndigheterna och på ett effektivare, mer samordnat sätt ta till vara på de samhälleliga resurser och åtgärder som bör tillges den enskilde. Genom ett förverkligande av ett Arbetslivscenter vill projektgruppen att de nyskapade samordningseffekterna ska bidra till att målgruppen erbjuds ett mer behovs- och individanpassat stöd vad gäller sysselsättning, arbete och studier. Detta medverkar även till att de olika myndigheternas insatser till individen kan effektiviseras och innehålla mer riktade åtgärder utifrån personens verkliga förutsättningar och primära behov. Projektgruppen vill att ett Arbetslivscenter ska vara en särskilt organiserad verksamhet under en egen projektstyrgrupp samt vara geografiskt placerad utan anknytning till annan verksamhet. Ett Arbetslivscenter ska av målgruppen upplevas som ett nytt och fristående samhälleligt stöd som verkar för att på individuell basis bryta utanförskap och sysslolöshet.

Det visas alltså tydligt i förprojektet att det finns en växande obenägenhet hos flertalet målgrupper att inte ansöka och acceptera de kommunala sysselsättningserbjudanden som idag finns att tillgå. Projektgruppen bedömer att de sysselsättningsformer som idag finns, inte alltid tillmötesgår och är anpassade för de beskrivna målgrupperna.
Projekt Arbetslivscenter syftar till att tillsammans med de berörda aktörerna på området, utveckla och säkerställa en verksamhet som både ger ökad kvalité för målgrupperna och som utvinner samordningsfördelar för både myndigheter och enskilda. Verksamheten ska utgå från varje individs förutsättningar och nuvarande livssituation, där flertalet yrkeskategorier från partnerskapet kommer att beröras i de enskilda ärendena. Ett Arbetslivscenter kommer att ha det samordnande och övergripande utrednings- och kartläggningsansvaret som genomförs tillsammans med de specialistkompetenser och funktioner som finns att tillgå inom partnerskapet. Dessa kan vara arbetspsykologer, socialkonsulenter, kuratorer, arbetsterapeuter, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger, boendestödjare, behandlare etc.

Både gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har idag en allt viktigare roll när det gäller att förbereda ungdomar med olika former av funktions- och arbetsförmågenedsättningar på vad dagens arbetsmarknad kommer att kräva av dem. Det kan gälla en ökad förståelse och vetskap om vilka värden som arbetsgivare idag eftersöker eller en hjälp till ökad förståelse och insikt om det egna tillkortakommandet. För unga människor i gränslandet mellan studier och arbete tenderar vägen ut på arbetsmarknaden vara svår. Att efter en avaktualisering som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen på grund av arbetsoförmåga, erbjudas en plats på en daglig verksamhet, kan misslyckandet kännas uppenbart. Att då erbjudas en alternativ verksamhet med möjligheter till arbetspraktik, varvad med specialpedagogisk vägledning om vad dagens arbetsmarknad består av, kan den enskildes insikt och handikappmedvetande stärkas. Projektgruppens samlade bedömning är att betydligt fler unga skulle kunna delta på arbetsmarknaden med lämpliga förberedande insatser och riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Ett avslutande och övergripande syfte är också att ett Arbetslivscenter ska verka nyskapande i de arbetsmodeller och strukturer som idag finns på sysselsättningsområdet för målgrupperna. Syftet är således att söka implementera projektets resultat och idéer i de medverkande myndigheternas ordinarie verksamheter.

Målsättning

Projektets övergripande målsättning är att skapa en plattform för de olika aktörer som idag är verksamma kring personer med olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar och som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Aktörerna är Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Jämtlands läns landsting. Projektet ska dessutom ges förutsättningar att undersöka och eventuellt åstadkomma samverkan med ytterligare kommuner inom länet på sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet.
Arenan ska vara en gemensam resurs som möjliggör att fler ur målgruppen kan återkomma till arbetslivet och etablera sig där.
Målsättningen blir sålunda att skapa ett partnerskap för samverkan mellan aktörerna och en fysisk arena i kommunen som utvecklar metoder och samverkansmodeller till gagn för målgruppen.

Fler människor i behov av samordnad hab-/rehabiliteringsinsats ska ges förutsättningar och möjlighet att beträda den reguljära arbetsmarknaden eller erbjudas återgång till arbete. Därutöver ska människor med olika former av funktions- och arbetsförmågenedsättningar ges möjlighet till samverkande och individanpassade alternativa lösningar inom den kommunala sysselsättningsomsorgen.

Genomförandeprojekts röda tråd är att skapa förutsättningar så att fler människor kan erbjudas lönearbete eller sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden trots en funktions- eller arbetsförmågenedsättning. Detta ska alltså ske genom att utveckla en samverkansägd fysisk arena och plattform, där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länspsykiatri, Socialtjänst, kommunens omsorgssysselsättning och kommunal vuxenutbildning bildar det partnerskap som tillger de definierade målgrupperna dess behov. Genomförandeprojektet ska även ha som målsättning att undersöka primärvårdens behov av sysselsättning för de individer som de psykosociala enheterna kommer i kontakt med.
På denna samverkansplattform ska en samlad behovsbild av individen kunna skapas via gemensamma arbetsstrukturer utifrån ett helhetsperspektiv. Plattformen ska ge ett effektivare resursutnyttjande med en snabbare, enklare och en mer individualiserad hantering av de olika individärendena.
Projektet ska även medverka till att personer som varit långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa och som riskerar fortsatt sysslolöshet på grund av sin förmågenedsättning, kan återgå i arbete, sysselsättning eller studier.
Arenan ska ge möjlighet till kartläggning och utredning, vilket uppfattas vara nödvändigt för att ge en bättre förståelse för den enskildes livssituation och förmågor. Individuella bedömnings- och nivåkartläggningar med rådgivning kommer att vara verksamhetens kärna, vilket syftar till att skapa en mer konkret bild av vilka möjligheter som kan finnas vad gäller arbete, sysselsättning eller studier för personen. Verksamheten ska också kunna tillge den enskilde kvalificerad vägledning om huruvida det är mest lämpligt att ansöka om kommunal sysselsättningsomsorg, om inskrivning hos Arbetsförmedlingen bör ske eller om studier kan vara det mest lämpliga.
Genom utvecklandet av individuella åtgärdslösningar såsom arbetsträning och praktik, särskild coachning och olika väglednings- och inspirationsinsatser, ges fler möjligheter till personliga processer och självreflexion hos målgruppen. Övriga aktörer inom partnerskapet kommer att genom avrop från ordinarie verksamhet, avsätta de personalresurser som annars är knutna till verksamhetsområdet och de olika målgrupperna.

Operativa mål:

Projektet ska genom skapandet av en fysisk gemensam arena kunna ge bättre stöd och service till målgrupperna. Genom en myndighetssamordning ska individen ges en djupare insikt om de egna nuvarande begränsningarna och samtidigt få en nyanserad bild av sina förmågor. Målet är att bryta den motvilja som kan finnas hos individen till att acceptera alternativa och initiala former av sysselsättning. Individen ska ges möjlighet att via kvalificerad vägledning skapa nya målbilder, som bättre stämmer överens med de färdigheter och förutsättningar personen har. Med nya samverkansformer myndigheter emellan, vill projektgruppen också åstadkomma en icke-konkurrensutsatt och behovsinriktad arbetspraktik som förläggs till den reguljära arbetsmarknaden. Härigenom ges möjlighet att pröva individens arbetsförmåga genom arbetsterapeutinsatser och arbetsförmågekartläggningar i reell miljö. Även arbetsträningsplatser ska kunna tillhandahållas.
Detta kommer att åskådliggöra de behov av insatser som individen har, vilket även förbättrar de samverkande myndigheternas chans till mer direkta och samlade åtgärder. Vi räknar med att ett 20-tal personer per år kommer att vara aktuell för Arbetslivscenter under projekttiden.

Ett Arbetslivscenter ska särskiljas geografiskt och verksamhetsmässigt från nuvarande sysselsättningsåtgärder och förläggas tillgängligt för målgrupperna, både fysiskt och emotionellt. Verksamheten ska vara en icke-permanent sysselsättningsverksamhet för den enskilde och ha formen av en lots där en maximal aktualiseringstid tillämpas. Ett fast personellt mottagningsteam fungerar som samordnare och en första kontakt för individen. Teamet upprättar personliga handlingsplaner, avropar specialistkompetens från de samlade yrkesgrupperna inom partnerskapet samt ansvarar och upprättar arbetsplatsförlagda praktikplatser. Arbetslivscenters personal sammanställer även arbetsförmågebedömningar utifrån det samlade utredningsmaterial som presenteras kring individen.
Ett Arbetslivscentrum kommer att fungera som ett initialt sysselsättningsalternativ som således blir utredande- och kartläggande för individen. Centret kommer att arbeta arbetslivsinriktat och ha en arbetslivsförberedande form, exempelvis innan en inskrivning på Arbetsförmedlingen sker.
Under aktualiseringstiden hos Arbetslivscenter behåller individen sin nuvarande försörjning, antingen det handlar om sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan eller aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen, detta under förutsättning att den enskilde är berättigad sådan ersättning. Projektgruppen ser även möjligheter att villkora ett försörjningsstöd från Socialtjänsten med remittering och en inskrivning hos Arbetslivscenter. Den enskilde ska således ges möjlighet att bibehålla sina ekonomiska villkor under en aktualisering till Arbetslivscenter.
Genom myndighetssamverkan sker remittering och aktualisering, där målet är att motverka utanförskap och generera färre misslyckanden för den enskilde, något som ofta drastiskt dämpar initiativförmågan och förmörkar bilden om den egna personen.
Arbetslivscenter ska även ha som operativt mål att stimulera målgrupperna till att fullfölja sin grundutbildning eller tillgodogöra sig fortsatta studier. Här kommer samverkan att ske med den kommunala vuxenutbildningen där specialpedagogisk insats ska påbjudas.

Genomförandeprojektet ska utifrån ovanstående rigga den arbetsmodell som ska utveckla och säkra samverkansformerna mellan de berörda myndigheterna inom partnerskapet. Projektgruppen har under förprojekteringen varit extra tydig på att undersöka det engagemang och vilja till förändrade arbetsmodeller som avses. Projektets nyskapade modeller och strukturer ska utformas så att uppföljning och utvärdering av såväl samverkansformer, såsom den enskildes ökade stödinsatser kan följas upp kontinuerligt på organisationsnivå. Genom kvalitativa bedömningar av både insatser och åtgärdslösningar, ges möjlighet till snabba korrigeringar och förbättringar av arbetsmodellen.

Avslutningsvis ingår i projektgruppens avsiktsförklaring, att skapa en uthållig och varaktig samverkansmodell, där både finansiering och projektresultat ska kunna inkorporeras i myndigheternas ordinarie verksamheter.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Projekt Arbetslivscenter är till sin karaktär utformat för personer med olika typer av funktions- och arbetsförmågenedsättningar. Hela projektidén är sedan förstudien skapad för att belysa och klargöra de förändrade behov av arbete och sysselsättning som finns för personer med funktionshinder. Behovet av utökat stöd till målgruppen har påvisats tydligt i förprojektets kartläggning. Denna beskriver även att många har deltagit i arbetsmarknadspolitiska program men sällan kommit vidare till arbete, med eller utan subvention. Härmed behövs en ny verksamhet som med förändrade verktyg och nya arbetsstukturer kan tillgängliggöra den reguljära arbetsmarknaden för målgruppen.
Projektgruppen vill även utifrån tillgänglighetsperspektivet belysa de olika betydelser och dimensioner som finns kring begreppet arbetsförmåga för gruppen funktions- och arbetsförmågenedsatta.
Arbetsförmåga kan sägas omfatta åtminstone tre dimensioner: en fysisk, en psykisk och en social. Den fysiska kan handla om att lyfta och påverka föremål. Den psykiska dimensionen handlar om de psykiska kapaciteterna vilka kan vara logiskt tänkande och minnesfunktionen. Slutligen, den sociala dimensionen som beskriver det faktum att arbete många gånger har sociala förutsättningar. Det kan gälla att passa tider, kunna samarbeta och anpassa sitt beteende i olika situationer. Ytterligare definitioner av arbetsförmåga kan sägas vara samspelet mellan individ och miljö där personens kapaciteter och omgivningens förutsättningar ofta samspelar. Projektet vill härigenom medverka till samsyn kring arbetsförmågebegreppet och vad detta betyder för tillgänglighet av arbetsmarknaden för målgruppen.

I förprojektet klargjordes att det under flertalet av år visat sig att benägenheten att söka och bibehålla de traditionella sysselsättningsformerna har minskat hos målgruppen. Det ökade antalet hemmavarande utan sysselsättning förklaras av att personer i en allt snabbare takt avaktualiserats som arbetssökande samt att arbetsmarknadsklimatet har hårdnat. Ökade krav på flexibilitet och förändringsbenägenhet skapar mindre tillgänglighet till sysselsättning för dessa målgrupper och som kan leda till utanförskap och social utslagning.
Förstudien påvisade detta behov och projektgruppen vill nu i detta samverkansprojekt tillgängliggöra alternativa åtgärder.

Projektgruppen bör sägas ha stor och bred kunskap om de tillkortakommanden som personer med olika funktionsnedsättningar har. I projektuppstarten kommer dessutom mer kunskap och kompetens inhämtas om hur man skapar ytterligare tillgänglighet i det fysiska och sociala rummet för personer med förmågenedsättningar. Detta kommer bland annat att göras via kommunens tillgänglighetssamordnare samt genom det processtöd som kan tillhandahållas via ESF.

Projektgruppen avser också att ge allmän information om projektet i tydligt utformade tryckta läs- och lättlästa samt talade och visuella versioner. Här ska även Arbetslivscenters syfte och mål på ett informativt sätt kunna delges. Information ska även ges digitalt via egen webbplats samt vid behov även kunna presenteras i punktskrift.

Projektet avser naturligtvis även att beakta de nya handikappolitiska målen som bland annat handlar om att förbättra tillgängligheten till lokaler och information. Även bemötandefrågor och diskriminering är ämnen som kommer att uppmärksammas i det fortlöpande projektarbetet.

Jämställdhetsintegrering

Sveriges kommuner och landsting har utarbetat metoder för jämställdhetsintegrering som projekt Arbetslivscenter kommer att följa. Dessa innebär bl a
Att varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv.
Att olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras.
Att konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras.
Utifrån ovanstående metoder ska projektet utarbeta en jämställdhetspolicy för projektområdet.

Generellt gäller att Arbetslivcenter vid all rekrytering av personal kommer att sträva efter en jämn könsfördelning. Vad gäller det operativa arbetet gentemot målgrupperna kommer alla coachning, inspirations- och vägledningssamtal att sträva efter att bredda individens målbild och försöka skapa nya tankar. Det kan handla om att aktivt samtala om otraditionella yrkes- och studieval eller att arbeta med värderingsövningar kring könsroller i introduktionsprogram m.m.
Det bör ses som en utmaning för projektet att försöka bryta det traditionella könsrollstänkandet när det gäller arbete och sysselsättning för de beskriva målgrupperna, inte minst för att skapa fler möjligheter till att beträda den reguljära arbetsmarknaden.
Processtöd för jämställdhetsintegrering kommer aktivt att nyttjas under projekttiden.

Transnationellt samarbete

Ej aktuellt.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • Försäkringskassan Jämtland
  • Ungdomspsykiatrisk mottagning
  • ÖSTERSUNDS KOMMUN

Samarbetspartners

  • FINSAM Östersund
  • SAMORDNINGSFÖRBUNDET FÖR PSYKI

Kommun

  • Östersund