Logotyp på utskrifter

Arbetslivscenter

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareFörvaltningsövergripande område
KontaktpersonMarcus Olofsson
E-postmarcus.olofsson@ostersund.se
Telefonnummer063-14 39 23
Beviljat ESF-stöd241 500 kr
Total projektbudget322 000 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-06-30
RegionMellersta Norrland
In English

Sammanfattning

Projektet ska genomföra en förstudie kring att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden för personer med olika typer av lindrig funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Projektet ska undersöka förutsättningar för etablering av en ny verksamhet med sluss mot arbete och utbildning för målgruppen.

Bakgrund

Projektet avser att genomföra en förstudie-förprojektering av problemen med att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden för personer med olika typer av lindrig funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, samt att matcha samhällets stödåtgärder mot deras behov av att finna en plats på arbetsmarknaden.
Projektet avser även att undersöka förutsättningar för etablering av en ny verksamhet med sluss mot sysselsättning, arbete och utbildning för dessa målgrupper, vid sidan av de traditionella insatserna utifrån socialtjänstlagen samt LSS-lagstiftningen.
Insatsen daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har sedan tillkomsten i mitten av 1990-talet erbjudit människor med olika nivåer av utvecklingsstörning, meningsfulla och adekvata sysselsättningar. Inom den kommunala omsorgen skapas möjligheter att få ta del av en verksamhet som efterliknar ett arbetsliv. Tider och arbetsuppgifter anpassas utefter den enskildes behov och förutsättningar. Individen ges möjlighet till delaktighet och aktivitet.
Personer med förvärvade hjärnskador ingår också i lagstiftningen och erbjuds därmed sysselsättning enligt samma modell. Sammantaget är det flertalet målgrupper som erbjuds sysselsättningsverksamhet inom ramen för LSS. I många kommuner erbjuds även personer med psykisk ohälsa en organiserad sysselsättning, dagverksamhet enligt socialtjänstlagen kap. 4§1. Detta sker ofta i direkt anslutning eller integrerat i den dagliga verksamheten.

I Östersunds kommun är det sedan många år sysselsättningsenheten MICA som tillhandahåller daglig verksamhet enligt LSS-lagstiftningen för personer med funktionsnedsättningar, samt dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen för personer med psykiskt ohälsa. Inom ramen för denna sysselsättningsverksamhet framträder nya och förändrade behov av ytterligare möjligheter för personer med främst mindre intellektuella funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska störningar samt personer med psykisk ohälsa. Att trots ovilja att ansöka om dag/dagligverksamhet ändå kunna erbjudas en sysselsättning som är skild från de traditionella formerna, bör även dessa målgruppers behov av meningsfull sysselsättning tillgodoses.


Förändringens vindar drar sedan en tid tillbaka över den svenska arbetsmarknaden. Allt fler arbetstillfällen anmäls till landets arbetsförmedlingar. Regering och riksdag fattar gynnsamma beslut om olika åtgärdspaket syftande till att tillväxtskapa möjligheter för arbetsgivare att lättare kunna anställa. Nya och större möjligheter generas för långtidssjukskrivna och för människor som länge varit borta från den ordinarie arbetsmarknaden. På den enskilde ställs högre krav på att flytta till orter där arbetstillfällen skapas genom att arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkringarnas regelverk skärps.
Genom alla tider har det funnits målgrupper av människor som på ett eller annat sätt stått utanför den ordinarie arbetsmarknaden med inga eller mycket små möjligheter att erbjudas traditionellt arbete. Människor med olika typer av fysiska och/eller psykiska dokumenterade funktionsnedsättningar har sedvanligt haft små eller inga möjligheter till arbete och anställning på den ordinarie arbetsmarknaden.
Personer med exempelvis lindrig intellektuell funktionsnedsättning kunde tidigare dessutom få stöd under längre perioder av arbetsförmedling och andra statliga sysselsättningsenheter, något som upplevs som allt svårare idag. I takt med att arbetsmarknadsklimatet mer vänder sig till personer med full arbetsförmåga, kvalas dessa grupper allt oftare ur den ordinarie arbetsmarknaden, om man överhuvud taget kommer in i den.
Ungdomar har traditionellt alltid haft svårt att orientera sig in på den svenska arbetsmarknaden trots adekvata utbildningar. Ungdomar med dokumenterade intellektuella -och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har och har haft ännu mycket svårare att finna arbetstillfällen, med eller utan samhällets initiala stöd. Att sedan kunna bibehålla en för arbetsgivare visad arbetsförmåga när utveckling och snabba förändringar är synonymt med dagens arbetsmarknad, blir då mycket svårt. Ett synbart exempel på detta är när unga människor som slutat gymnasiesärskolan skrivs in på arbetsförmedlingen och som efter ett antal praktikperioder inte bedöms ha någon arbetsförmåga. Alternativet blir då en kommunal daglig verksamhet, något man har mycket svårt att acceptera.
Effekten av denna utveckling är en allt snabbare avaktualisering från arbetsförmedlingarna för dessa grupper. Att inte ha den arbetsförmåga som eftersträvas, resulterar i att individen inte kan anses kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.
Andra grupper som har mycket svårt att identifiera sig med erbjudande om traditionell omsorgssysselsättning är människor med psykisk ohälsa. Personer som tidigare uppburit fasta anställningar och som insjuknat i psykiska sjukdomar, tackar nej till dessa erbjudanden. Även yngre personer med t ex bipolära sjukdomar har mycket svårt att identifiera sig med individer med grava utvecklingsstörningar och personer med Downs syndrom.
Detta resulterar i sysslolöshet och hemmavarande, trots behov och vilja till sysselsättning, något som är i det närmaste förödnande för dessa individer med negativa sociala och psykologiska effekter som följd.
Efter samverkanssamtal med Arbetsförmedling, länspsykiatri samt gymnasiesärskola ter det sig nödvändligt att hitta alternativa lösningar på detta eskalerande problem. Problemet känns igen över hela landet där individer som avaktualiserats från arbetsförmedlingen och personer med psykisk ohälsa tackar nej till erbjudande om traditionell dag/daglig verksamhet.

Syfte

Syftet med förprojektet är att kartlägga och arbeta fram en modell över hur målgruppen ska kunna erbjudas en sysselsättning som bättre passar deras behov. Modellen ska efter genomförande fungera som en sluss till arbete och utbildning för målgruppen. Den blir också en plattform för samverkan och utveckling mellan de myndigheter och organisationer som arbetar med stöd, utbildning och vägledning till målgruppen.
Hos en del av målgruppen, främst de med liten eller ingen diagnostiserad funktionsnedsättning finns idag en obenägenhet att ansöka om traditionell dag/daglig verksamhet då man ogärna vill identifiera sig med någon form av funktionshinder. Förprojektet avser att speciellt fokusera på denna problematik och hur arbetsförmedlingen, Kommunen, länspsykiatrin m fl tillsammans kan utveckla metoder och åtgärder som ger stöd och utveckling till denna grupp så att de kan komma in på arbetsmarknaden.

Syftet är sålunda att i förprojektet arbeta fram ett förslag på ett nytt sysselsättnings- och verksamhetscentra som är en sluss för målgruppen ut i arbetslivet och som också blir en ny samverkansplattform för nya nätverk mellan de inblandade myndigheterna. På så sätt kan den enskildes behov och förutsättningar bättre tas till vara genom en stark samverkan myndigheterna emellan.
Förprojektet skall också undersöka möjligheter till en särskilt organiserad och geografiskt placerad verksamhet som av målgruppen upplevs som ett nytt och fristående stöd för att bryta utanförskap och komma in på arbetsmarknaden.
Till denna verksamhet knyts kompetenser och referensgrupp från det samarbetsnätverk som är knutna till projeket dvs Kommunen, Länspsykiatrin, Arbetsförmedlingen, gymnasiesärskolan, Lärcentrum, Försäkringskassan samt de anhörig- och intresseorganisationer som följer med de olika målgrupperna.
Förprojektet ska kartlägga och arbeta fram en modell över hur dessa målgrupper ska kunna erbjudas en sysselsättning som bättre passar de behov och förutsättningar som finns för målgrupperna. Skälen till dessa gruppers obenägenhet till att ansöka om traditionell dag/daglig verksamhet skall analyseras och resultera i en bättre uppfattning om vad som efterfrågas. Det är därför angeläget att i detta förprojekt arbeta fram ett förslag på ett nytt sysselsättnings- och verksamhetscentra för dessa mågrupper. I förprojeket ska även förslag på en ny samverkansplattform arbetas fram, där nya nätverk skapas mellan de inblandade myndigheterna. På så sätt kan den enskildes behov och förutsättningar bättre tas till vara genom en stark samverkan myndigheterna emellan. Förprojektet skall därför konkretisera fram förslag på en ny sysselsättningsverksamhet som erbjuder en geografiskt avskild och centralt placerad verksamhet, där anknytning till den traditionella dag/dagliga verksamheten inte finns. Till denna verksamhet knyts kompetenser och referensgrupp från det samarbetsnätverk som är knytna till projeket, Länspsykiatrin, Arbetsförmedlingen, kommunala habilteringsteamet, gymnasiesärskolan, Lärcentrum, Försäkringskassan samt de anhörig- och intresseorganisationer som följer med de olika målgrupperna.
Förprojektet ska konkretisera kompentensområdena vägledning, coching, social- och psykologterapeutiska samt pedagoiska inriktingar.

Gymnasieskolan och i synnerhet gymnasiesärskolan har idag en allt viktigare roll när det gäller att förbereda ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar på vad dagens arbetsmarknad kommer att kräva av dem. Det kan gälla en ökad förståelse och vetskap om vilka värden som arbetsgivare idag eftersöker. Det kan även innebära en hjälp till ökad förståelse och insikt om det egna tillkortakommandet på en arbetsmarknad, detta utifrån funktionsnedsättningen. Att erbjuda och stärka dessa målgrupper i deras strävan att få ett meningsfullt arbete, är inte bara en insats för den enskilde, utan är även en samhällsöverskridande investering på längre sikt.
För unga människor i gränslandet mellan studier och arbete tenderas vägen ut på arbetsmarknaden vara svår. Att efter en avaktualisering som arbetssökande hos arbetsförmedlingen endast bli erbjuden en daglig verksamhetsplats, känns misslyckandet inte långt borta. Att då kunna erbjudas en alternativ sysselsättningsverksamhet i form av en egen enhet som tillhandahåller möjligheter till arbetslivsförankrad praktik, varvad med konkretiserad pedagogisk utbildning som syftar till ett aktivt inträde på arbetsmarknaden kan bli en positiv vändpunkt för den enskilde.

Förprojektet ska kartlägga vilket behov av insatser som bör finnas i en ny sysselssättningsenhet, något som en genomförandeprojektansökan sedan ska konkretisera och analysera vidare. Ett utarbetande av en individuell bedömnings/nivåkartläggning med rådgivning om vad som kan erbjudas efter inskrivningstiden ska även ingå i den senare genomförandeprojekteringen. Dock bör denna nya enhet betraktas som en icke-permanent verksamhet för den enskilde, utan ska ha formen av en sluss där en maximal inskrivningstid tillämpas.
Förprojketet ska även kartlägga, inom ramen för samverkan, vad som bör kunna erbjudas den enskilde efter genomgången inskrivningstid med uppnådda mål. Detta syftar till, att i en behovsbedömning via vägledning ge förslag på om huruvida det är mest lämpligt för den enskilde att ansöka om traditionell daglig verksamhet, om inskrivning hos Arbetsförmedling bör ske eller om studier kan vara det mest lämpliga. Behovet av uppföljning och personalstöd under inskrivningstiden ska även konkretiseras under förprojekteringstiden.

I ett senare genomförandeprojekt kan det vara av vikt och värde att vidga samarbetsnätverket till att gälla även övriga länskommuner. Det kan även handla om ett projektutbyte med Västernorrlands län. Både länspsykiatri och Arbetsförmedling samt även Jämtlands gymnasieförbund har länet som arbetsfält, något som genomförandeprojektet ska undersöka förutsättningarna för. Via omvärldsanalyser kommer detta att undersökas ytterligare, främst med kommunförbundet som samverkanspartner.

Målsättning

Det övergripande målet för denna förprojektstudie är att skapa förutsättningar till att fler människor kan erbjudas sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden trots en diagnostiserad funktions- eller arbetsförmågenedsättning. Målet är att detta ska motverka utanförskap och generera färre misslyckande för den enskilde, något som ofta drastiskt dämpar initiativförmåga och förmörkar bilden om den egna personen.
Förprojektets mål ska vara, att klarlägga behoven och initiera ett genomförandeprojekt till ett Arbetslivscenter med sluss till sysselsättning, arbete och utbildning för målgruppen. Detta ska också vara en plattform för samverksamhet mellan skola, Arbetsförmedling, Landstingets psykiatriverksamhet, Lärcentra samt Kommunen.
Förprojektet ska ge en konkretiserad bild av den obenägenhet som finns hos de mågrupper projeket vänder sig till. Att genom samverkansprojektering och intervjuer med individer ur de olika målgrupperna, särskåda möjligheterna till bildandet av en ny sysselsättningsverksamhet som erbjuder fler chanser för det egna bekräftandet hos den enskilde. Projektet ska utveckla nya arbetsmodeller och metoder på individnivå som ger ett ökat stöd till att konkretisera den enskildes mål, samt medverka till insikt och vetskap om de nuvarande begränsningarna.
Med dessa nya samverkansformer vill förprojeketet även söka och initiera metoder som ger målgrupperna möjlighet till vägledningssamtal, praktik samt lärande om arbetsmarknaden och dess vilkor. Med utgångspunkt från den enskildes intressen och behov, ska projektet även arbeta fram möjligheter till en arbetspraktik, skild från traditionell sysselsättningsomsorg.
Projektet ska också göra en plan för implementeringen av projektresultatet i den ordinarie verksamheten hos de samarbetande aktörerna/myndigheterna.

Effekterna av projeket är att skapa gynnsamma förutsättningar till bildandet av en ny syssesättningsverksamhet där nya innovativa samverkansmetoder tas i bruk. Denna verksamhet med tillhörande myndighetssamverkan kommer att ge fler människor med funktionsnedsättningar möjligheter till ett optimerat inträde på arbetsmarknaden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Förprojeketet är till sin karaktär särskilt inriktat mot personer med funktions- och arbetsförmågenedsättningar. Projektidéen är utformad för att belysa och klargöra de förändrade behov av arbete och sysselsättning som finns för personer med lindrig utvecklingsstörning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt för personer med psykisk ohälsa.
Det har under flertalet av år visat sig att benägenheten att söka och bibehålla de traditionella sysselsättningsformerna, minskat hos dessa grupper. Ökningen av hemmavarande utan sysselsättning kan till viss del förklaras av att antalet personer i en allt snabbare takt avaktualiseras som arbetssökande samt att arbetsmarknadsklimatet hårdnat. Ökade krav på flexibilitet och förändringsbenägenhet råder på arbetsmarknaden, något som dessa målgrupper har svårt att klara av.
Det är därför nödvändigt att hitta nya och mer attraktiva former av sysselsättningsåtgärder för att därigenom motverka utanförskap och social utslagning med destruktiva beteenden som följd.
Förprojektet ska kartlägga och utveckla arbetssätt som ger respektive ärendemyndighet möjlighet, att i en aktualiseringsprocess initiera ett inskrivning/behovssamtal för den enskilde, som sedan kan resultera i en överföringsprocess. Lämnande ärendemyndighet överför adekvata informationer och handlingsplaner som finns kring personen. På så sätt tas en bättre myndighetssamverkan i anspråk, där processen för den enskilde går snabbare utifrån de förutsättningar och behov som individen har.

Medfinansiärer

  • MICA

Samarbetspartners

  • Arbetsförmedlingen Östersund
  • MICA
  • SAMORDNINGSFÖRBUNDET FÖR PSYKI
  • Ungdomspsykiatrisk mottagning

Kommun

  • Östersund