Logotyp på utskrifter

KIVO

Programområde
2.3 Öka övergångarna till arbete
Region
Mellersta Norrland
Utlysning
2016/00019
Projektägare
Östersunds kommun
Projektnummer
2016/00190
Planerat antal deltagare
200
Projektperiod
2016-09-01-2018-12-31
Total projektbudget
25 528 778 kr
Beviljat ESF-stöd
11 999 541 kr
Kontaktperson
Lars Liljedahl
E-post
lars.liljedahl@ostersund.se

Sammanfattning

Andelen arbetslösa utrikesfödda män och kvinnor är för hög i Mellersta Norrland. Så mycket som 33% står utan arbete. Samtidigt råder det stor brist på personal inom vård- och omsorgssektorn och behovet av att få in fler män är stort. I Mellersta Norrland har behovsanalysen bland arbetsgivarna inom vård- och omsorg visat på ett rekryteringsbehov av totalt 2 011 anställda t.o.m. 2020 och ytterligare fler under perioden 2020-2024. Dessa utgör enbart pensionsavgångarna och behovet kommer därför att vara mycket större. I beräkningen har hänsyn inte tagits till normal yrkesväxling och i tider av en starkt växande HVB-verksamhet blir yrkesväxlingen ännu större. Befolkningen äldre ökar och därmed också personalbehovet. Enligt SKL är rekryteringsbehovet 150 000 i landet 2022 och fr.o.m. 2027 stiger behovet enormt. De unga täcker dock endast 70% av pensionsavgångarna och intresset bland unga är även lågt till vård- och omsorgsutbildningen.

Man vill därför matcha de arbetslösa utrikesfödda med behovet av personal inom vård och omsorg och särskilt arbeta för att öka andelen män. Idag är det dock endast 20% av de utlandsfödda som fullföljer Arbetsförmedlingens upphandlade undersköterskeutbildning som får ett arbete efteråt. Detta är alldeles för lite. Projekt KIVO - Kvalitetssäkrad Inkludering inom Vård och Omsorg syftar därför till att öka andelen utlandsfödda som efter fullföljd undersköterskeutbildning får arbete till mer än 60%. Detta vill man göra genom ett redan pågående strukturerat samarbete mellan arbetsgivarna inom vård och omsorg, Arbetsförmedling och Kommunal kring de faktorer som har identifierats som hinder för utrikesfödda att få arbete efter genomförd arbetsmarknadsutbildning.

De identifierade orsakerna till att så få utlandsfödda får arbete efter fullföljd utbildning är:

ONE. För dåliga språkkunskaper i svenska, vilket gör det svårt för arbetsgivarna att anställa då det skapar säkerhetsrisker på arbetsplatsen när risken för missförstånd ökar. Insatser för metodutveckling kommer därför att ske av Arbetsförmedlingens utbildningar så att undervisningen bättre svarar mot målgruppens förutsättningar. De utlandsfödda som tar del av KIVOs insatser ska därför erhålla tillräckliga språkkunskaper för att bli anställningsbara och därmed självförsörjande.

TWO. De utlandsfödda saknar ibland intresse eller lämplighet för att arbeta inom yrket. Språkpraktik/yrkespraktik innan deltagande i insatsen samt en ökad delaktighet från arbetsgivarna vid antagning av elever till Arbetsförmedlingens upphandlade vård- och omsorgsutbildningar liksom delaktighet i kvalitetsuppföljningen av den levererade utbildningen kommer därför att ske inom ramen för KIVOs insatser. En gemensam urvalsmodell för antagning och anvisning av elever till vård- och omsorgsutbildning kommer att utvecklas i samarbete mellan Arbetsförmedling, arbetsgivare och utbildare.

THREE. Det har även visat sig vara svårt för de utlandsfödda att söka arbete i hela landet efter fullföljd undersköterskeutbildning eftersom det inte finns något enhetligt definierat branschkrav. Arbetsgivarna i Jämtland och Västernorrland kommer därför i samarbete med Gävleborg och via Vård- och omsorgscollege att ta fram ett enhetligt definierat branschkrav för vård- och omsorgsutbildningar som sedan förankras även på nationell nivå. En prioriterad fråga att verka för på nationell nivå är behovet av att identifiera en möjlig branschorganisation för vård- och omsorgsbranschen. Med en branschorganisation skulle Arbetsförmedlingens nationella upphandlingar på ett bättre sätt motsvara branschens kompetensbehov och fler få arbete.

4. Mottagandet av utlandsfödda män och kvinnor på arbetsplatserna före (språkpraktik/yrkespraktik), under (arbetsplatsförlagd utbildning) och efter genomgången utbildning behöver förbättras. Medvetenheten kring språk och inkludering behöver öka hos handledarna så att rätt stöd, miljö och frågor formas på arbetsplatsen för individen och underlättar trivsel, förståelse och inlärning. Detta kan handla om ordval, kontrollfrågor, tydlighet, språktempo och inte minst förhållningssätt. Arbetsgivarna kommer därför att utarbeta och sprida en enhetlig påbyggnadsutbildning för språk-och inkluderingshandledare med fokus på integrationsnycklar som optimerar praktikperioderna för utlandsfödda så att deras möjlighet att bli anställningsbara ökar. Fokus kommer också att ligga på att identifiera och utreda eventuella funktionsnedsättningar hos deltagarna och via Arbetsförmedlingen erbjuda anpassningar och stöd. Östersund och Bräcke kommuner provar om hemspråkshandledare kan utgöra en framgångsfaktor för en snabbare väg till jobb inom vård och omsorg.

För att öka utrikesföddas möjlighet att få arbete efter fullföljd undersköterskeutbildning behöver Arbetsförmedlingen också utveckla sina rutiner för kvalitetssäkring av den upphandlade vård- och omsorgsutbildningen. En modell för hur Arbetsförmedlingen och kommunala arbetsgivare gemensamt kan följa upp kvalitén i upphandlad utbildning och kommunal samt inom vård- och omsorg ska utarbetas. Samarbete kommer att ske mellan arbetsgivare, Arbetsförmedling och utbildare i kvalitetsuppföljningen och kostnadsfördelningen i olika gränssnitt i processen.

5. Ovanstående problemområden beror mycket på att samordningen, kunskapen och förståelsen mellan Arbetsförmedling, arbetsgivare och övriga berörda parter i de medverkande kommunerna har varit för låg när det gäller matchningen mellan arbetsgivarnas strategier för kompetensförsörjning och Arbetsförmedlingens strategier för att underlätta för att fler utrikesfödda ska få arbete efter fullföljd undersköterskeutbildning. Som en följd av detta har KIVOs inkluderingsmodell successivt utarbetats i samverkan mellan Arbetsförmedling och de offentliga arbetsgivarna i Jämtland, Västernorrland och Gävleborgs län.

Metoden innebär att under projektets gång arbeta med ovanstående 5 områden. Metoden tillämpas, prövas och successivt vidareutvecklas, samtidigt som metoden implementeras i alla länets deltagande kommuner. Ambitionen är även att den successivt ska kunna spridas på nationell nivå.