Logotyp på utskrifter

Socialfonden som riskkapital

7 mars 2011

Alla projekt som företaget Basta har startat med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden lever kvar i den ordinarie verksamheten. Kanske beror det på att ledningen redan från början bestämde sig för att inte se projektpengarna som bidrag.

Socialfonden som riskkapitalEntréskylt, Basta

Alla projekt som företaget Basta har startat med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden lever kvar i den ordinarie verksamheten. Kanske beror det på att ledningen redan från början bestämde sig för att inte se projektpengarna som bidrag.

 

Första gången Basta fick medel från Socialfonden var i slutet av 90-talet, till en datorutbildning. Den har sedan följts av en gymnasieutbildning, filialen Basta väst i Borås, och ett samarbete med socionomutbildningen vid Lunds universitet.

Här är alla lika mycket värda

Fyra kilometer söder om Nykvarn svänger Bastas chaufför av landsvägen. Han parkerar framför en sluttande gårdsplan med några gula byggnader.

 

Vi stiger ur bilen och Kristina Blixt, Bastas EU-koordinator, öppnar dörren till en jugendvilla. Till höger ligger en datasal och rakt fram finns två stora samlingsrum. Väggarna är målade i jordnära varma toner och utanför de stora spröjsade fönstren syns sjön Ygen.

 

I en soffgrupp sitter några elever som för en livlig diskussion på bruten svenska. Alla hälsar glatt när vi kommer in i rummet. De kom till Sverige från Irak för några månader sedan och läser svenska på Bastas Yes-utbildning.

 

Jaber Elias tycker att Basta är lugnare och trevligare än Komvux i Södertälje där han studerade förut.

Jaber Elias, språkelev på Basta

– Här har lärarna mer tid, säger han.

 

Yes-utbildningen är en ettårig yrkes- och entreprenörskapsutbildning. Den startade som ett experiment med ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden 2002. Projektet hette Egenmakt för framtiden.

 

Namu Nambiar är Bastas ordförande. Hennes kontorsrum saknar dörrar, liksom resten av byggnaden. Yes är en öppen utbildning där alla ska känna att de är lika mycket värda, lärare som elever. Och alla har lika stort ansvar för att undervisningen ska fungera.

 

 

– Vi tog fram utbildningen för att testa om det skulle fungera med utbildningar för människor med basta-bakgrund. De som kommer till Basta har ofta dåliga erfarenheter med sig från skoltiden, säger Namu Nambiar.

 

Snart fick Basta förfrågningar från gymnasieskolan och privatpersoner som undrade om Basta kunde ta emot elever utifrån. Utbildningen utvecklades och Basta började ta emot ungdomar som inte passar i den vanliga gymnasieskolan. Hösten 2007 startades också ett yrkes- och valideringsprogram för nyanlända flyktingar från Mellanöstern.Namu Nambiar, ordforande Basta

Basta är inte ett behandlingshem

Basta är ett socialt företag som drivs av före detta missbrukare, för personer som vill lämna ett missbruk bakom sig. De flesta som kommer till Basta är män i 40-årsåldern med i genomsnitt 20 år av narkotikamissbruk och tolv år av fängelsevistelser bakom sig. Här bedrivs rehabilitering i företagsstruktur, utan metoder, pedagoger och experter. Och alla som kommer hit gör det av fri vilja.

Basta säljer en ettårig rehabiliteringstjänst till socialtjänsten eller kriminalvården och utbildningsplatser på Yes-utbildningen till kommuner. År 2008 omsattes 50 miljoner kr. Till företaget hör ett hundpensionat, ett snickeri, en klottersaneringsfirma och ett stall. Det är inom dessa verksamheter rehabiliteringen sker.

Företagen inom Bastas koncern drivs på kommersiella villkor, helt utan bidrag och i konkurrens med andra vårdgivare men utan avkastningskrav.

Inom den vanliga narkomanvården skickas människor tillbaka ut i samhället efter ett år, när rehabiliteringen är över. Men efter 20 år av missbruk tar det längre tid att bygga upp sitt liv, och det är grejen med Basta.

– Vi ger människor tid, säger Kristina Blixt. 

 Alla som vill ska kunna stanna kvar efter sin rehabilitering. Idag är cirka 100 personer permanent boende. Det betyder att verksamheten hela tiden måste utvecklas.

Socialfonden som riskkapital

Lars Svedin är en av Bastas grundare och dess ekonomichef. Några dagar senare, över en kaffe i Södertälje centrum, ber jag honom förklara varför just Bastas verksamheter står på egna ben sedan projekten avvecklats och finansieringen från Socialfonden upphört.

– Basta har alltid tackat nej till bidrag. Vi vill gå in i samarbeten som en jämlik part. Det handlar om egenmakt. Men vi driver ett företag, och som entreprenör behöver man kapital. Ingen bank skulle bevilja lån till ett företag där styrelsen består av före detta kriminella och missbrukare.

– Pengarna från ESF skulle användas till att starta, utveckla och etablera skolan. Vi valde att se pengarna som riskkapital, men vi sa det aldrig högt, eftersom det inte var populärt från myndighetens sida. Skolpengen skulle täcka Yes-utbildningens löpande kostnader.

Lars Svedin tror att en orsak till framgången är att man redan i inledningsskedet hade en idé om hur verksamheten skulle fungera när projekttiden löpt ut.

– Vi ville se praktiska resultat av vårt arbete. Vi försäkrade oss om att utbildningen skulle bära sig ekonomiskt när finansieringen från Socialfonden upphört.

Att starta Yes som friskola var inte möjligt. I första klassen gick fyra elever, i den andra sju. För att starta friskola hade man behövt ha en klass med 20 elever från start.

Utvecklar lyckad pedagogik

Blommor på skolans verandaNärmare 80 procent av dem som gick de första årens Yes-utbildning fick arbete inom eller utom Basta. Bland dem som inte fullföljer utbildningen finns några som återfallit i missbruk.

Cecilia Heule vid Socialhögskolan i Lund har utvärderat Yes-utbildningen. Hon konstaterar att en orsak till att eleverna fullföljer sina studier, är att undervisningen anpassas till elevernas situation.

Pengarna från Socialfonden gjorde det möjligt för oss att utveckla en pedagogik som fungerar för ”bastianer”, säger Namu Nambiar.

– Vi ser resurser i människor. Om en person kommer till oss som inte kan läsa, säger vi: Nähe, då får vi lösa det. Lärandet går alltid att anpassa. Självklart har vi strukturer, men de är töjbara.

Förebilder ger förändrad attityd

De som kommer till Basta har ofta förlorat tron på sig själva. När de ser att andra som har varit i samma situation klarar utbildningen och går vidare i arbete, fungerar de som förebilder och inspiration.

– Tidigare sa folk ofta att ”Jag har knarkat så länge, min hjärna fungerar inte längre.” Tack vare Yes har det blivit en attitydförändring, säger Namu Nambiar.

Mirko Domonji är objektansvarig, för Basta bygg. Objektansvarig är Bastas motsvarighet till vd. Han kom till Basta hösten 2006 och började på Yes med inriktning på träarbete 2007.

– När jag blev drogfri framstod utbildningen som en möjlighet att få betyg. Jag har påbörjat flera utbildningar, men aldrig slutfört studierna tidigare. Drogerna har alltid tagit över.

I juni 2010 fick Mirko Domonji sitt yrkesbevis.

– Vilket lyft! Nu vet jag att jag är attraktiv på arbetsmarkanden.

Yes driver Bastas utveckling

Framgången med Yes-utbildningen gav blodad tand. Basta sökte och fick socialfondsmedel för att prova om det gick att starta en Yes-utbildning i Södertälje 2005. Det var viktigt att testa om utbildningen skulle fungera utanför Basta, förklarar Lars Svedin.

– I princip ska all vår verksamhet vara multiplicerbar. Det ska gå att starta en Yes-utbildning eller ett Basta var som helst. Det är vårt sätt att ge tillbaka till samhället.

Det visade sig att så var fallet, metoden fungerade. Från att ha 30 elever läsåret 2006-2007 växte antalet till 180 elever läsåret 2008-2009. Det ledde i sin tur till att Basta startade utbildningar för nyanlända flyktingar i den gula jugendvillan. Idag är eleverna med missbruksbakgrund i minoritet på utbildningen.

Utbildning sammanför brukare och akademiker

Vartefter utbildningsnivån hos bastianerna steg, växte en önskan att också komma in på högskolan. Det fanns en vilja att skapa större förståelse mellan brukare och brukarorganisationer och socialarbetare. Resultatet blev ett samarbetsprojekt mellan Basta och Socialhögskolan i Lund som inleddes 2007, också det finansierat av ESF.

Samarbetet har lett till försök med brukarmedverkan på socionomprogrammet. I kursen finns brukarna med som likvärdiga studenter. Namu Nambiar har gått kursen och föreläser ibland själv vid socionomutbildningen.

Namu Nambiar, ordforande Basta och språkeleven Imad Ismael– När studenterna som har läst utbildningen med brukarmedverkan kommer ut i verkligheten och träffar människor som är risiga och beter sig konstigt, förstår de att det bakom fasaden finns en normal människa och att beteenden kan handla om försvar. Den trevliga klasskompisen de har på universitetet kan ha varit lika risig, säger Namu Nambiar.

Att föra in brukare i universitetsmiljö har inte varit okomplicerat. När Namu Nambiar är ute och föreläser möter hon ofta personer som tycker att brukarmedverkan är oakademiskt.

– Plötsligt kommer det personer som saknar grundläggande behörighet. De kanske inte ens har avslutat grundskolan, ändå får de fem poäng på universitetet.

Namu Nambiar tycker att attityden på Lunds universitet har förändrats sedan utbildningen startade, och att det verkar som att erfarenheterna sipprat ut till flera universitet. Hon tycker också att både experter och institutioner lyssnar till de brukarstyrda organisationerna och tar dem på större allvar nu än tidigare.

Men visst är det svårt att mäta om kurserna med brukarmedverkan i praktiken förändrar socionomstudenternas sätt att förhålla sig till brukarna när de väl kommer ut i arbetslivet. Eller i hur hög grad det har varit egenmaktsstärkande för brukarstudenterna att studera vid universitetet, menar Kristina Blixt.

Effekterna kommer med tiden

– Det är först nu, flera år senare, som vi kan se de verkliga effekterna av Yes. Att det finns ett stort intresse för utbildningen är uppenbart. Kanske får samarbetet med högskolan en liknande utveckling, säger Kristina Blixt.

Basta tar ofta emot studiebesök från kommuner som är intresserade av att starta liknande utbildningar. Karlstads kommun bestämde sig för att starta en replika av Yes efter ett besök. De rekryterade till och med en person från Basta för att få hjälp att starta upp verksamheten.

– Man kan ju tycka vad man vill om oss och vår pedagogik. Men faktum är att vår verksamhet levererar goda resultat, säger Lars Svedin.

Text och foto: Anna-Karin Florén