Logotyp på utskrifter

Tala är guld

Inom vård och omsorg är förmågan att förstå och göra sig förstådd ett måste, inte minst i relationen till äldre vårdtagare. I dag har mer än hälften av all personal i Stockholms läns äldreomsorg annat modersmål än svenska, vilket gör det nödvändigt att utveckla arbetsplatserna till språkfrämjande miljöer.


Två kvinnor från SpråkSam. Foto: Rikard Westman.

Tala är guld

Inom vård och omsorg är förmågan att förstå och göra sig förstådd ett måste, inte minst i relationen till äldre vårdtagare. I dag har mer än hälften av all personal i Stockholms läns äldreomsorg annat modersmål än svenska, vilket gör det nödvändigt att utveckla arbetsplatserna till språkfrämjande miljöer.

 

– Omsorgen om äldre och funktionsnedsatta i Stockholm saknade under 90-talet arbetskraft. Flera praktikanter fick fast anställning mer eller mindre oavsett språkkunskap. Nu när kraven ökar på att tala och skriva svenska riskerar många kompetenta medarbetare att slås ut. Alltså måste vi ge dem verktygen att utveckla sin svenska till en för yrket tillräcklig nivå, säger Kerstin Sjösvärd vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

 

I två år projektleder hon SpråkSam, en satsning på att skapa språkfrämjande miljöer vid omsorgsarbetsplatser i Stockholms län – en strävan i linje med rönen om hur mycket chefers och kollegors engagemang betyder för språkutveckling.

 

– Ett stöttande och tillåtande klimat är oerhört viktigt, och vi vet att svensk personal ser invandrade kollegor som en tillgång. Att en viss frustration trots allt kan uppstå kring just språkliga begränsningar bidrar snarare till att SpråkSam möts positivt.

 

I projektet deltar 21 arbetsplatser och 300 anställda med annat modersmål än svenska. Kring dessa samverkar chefer, coacher, handledare, SFI-lärare, forskare och 1 200 kollegor i syfte att utveckla nya metoder att leda mångkulturella, språkutvecklande miljöer.

 

– Mixen av perspektiv och kompetens har gett stora mervinster. Inslaget av språk- och vårdpedagoger på arbetsplatserna betyder mycket, och just nu testar vi nya uppslag i allt från att lära sig skriva mötesprotokoll till att våga fråga en extra gång när man inte förstår, fortsätter Kerstin Sjösvärd.

 

SpråkSams metoder väcker redan uppmärksamhet utanför de egna korridorerna. Vid mässor och konferenser lockar projektet stora skaror. I Göteborg och Malmö finns tankar på liknande verksamhet, och kanske ser vi här en del av lösningen på de stora behov av omsorgspersonal som väntas vid 2010-talets slut.

Helt naturligt

ESF:s krav på att inkludera jämställdhet har inneburit att den aspekten fått en naturlig plats i SpråkSam, vilket i sin tur bidragit till flera viktiga iakttagelser, som att en kvinnodominerad kultur kan bli utestängande gentemot unga och män.

Språkombud

En framgångsfaktor i SpråkSam är de två språkombud som på varje arbetsplats utses av enhetschefen. De genomgår en sex dagar lång utbildning och utgör, tillsammans med enhetschefen, en drivande kraft för språkutvecklingen på respektive arbetsplats.

Utbildning & arbete

Det påstås ofta att arbete är vägen till integration och mångfald. Vi hävdar att det krävs både arbete och utbildning. För att individerna ska kunna utvecklas och ta till sig ett nytt språk är det nödvändigt att båda dessa världar samverkar bättre, menar Kerstin Sjösvärd.