Logotyp på utskrifter

Trapphuset

En grupp kvinnor som har bott i Sverige i över 15 år, men knappt rört sig utanför Rosengård. Många av dem har stått utanför det svenska samhället ända sedan de kom hit. Projektet Trapphuset Rosengård skapar en mötesplats och en väg ut ur isoleringen för dessa människor.

 Taghrid El Ali, Fatma El Zein, Nawal Assad och Zeina Doulani är några av de tidigare deltagarna i Trapphuset Rosengård. Foto: Trapphuset Rosengård

 Taghrid El Ali, Fatma El Zein, Nawal Assad och Zeina Doulani är några av de tidigare deltagarna i Trapphuset Rosengård. Foto: Trapphuset Rosengård

 

– Det här var en grupp som samhället i princip hade givit upp. En grupp som tidigare varit på banan mot ett arbetsliv, men misslyckats och inte kommit tillbaka igen, säger projektansvariga Christina Merker-Seisjö.

 

Stadsdelen Rosengård utanför Malmö har en hög andel invånare med utländsk bakgrund. Många av dem har stått utanför det svenska samhället ända sen de kom hit, utanför arbetsmarknaden likaså. De främsta anledningarna till detta är bristande språkkunskaper samt ingen eller kort tidigare utbildning. Ett kriterium för att få delta i projektet är att kunna läsa och skriva.

 

– Många kan inte ens det. Deltagarna behöver kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser under längre sammanhängande perioder, utan det har de väldigt små chanser att någonsin ta sig in på arbetsmarknaden, säger hon.

 

Utöver kompetensfrågan, identifierade projektet Trapphuset Rosengård ett behov av en mötesplats för denna grupp, som främst består av kvinnor.

Förkortar vägen till arbete

För dessa människor är vägen till arbete lång. Projektet syftar till att förkorta den, bland annat genom generella utbildningar i ämnen som svenska, samhälle, friskvård, demokrati och jämställdhet. Utöver det utbildas deltagarna inom café och catering, ateljé eller städ. Teorin kombineras med praktik, antingen i den egna ideella föreningen Yallatrappan eller på externa arbetsplatser.

 

Christina Merker-Seisjö tror att just kombinationen av de två är en del av framgångsreceptet, likaså den täta dialogen med deltagarna.

 

– Tre dagar i veckan har vi teori och två praktik. Med den strukturen kan vi utvärdera vad som fungerat och vad som inte gått lika bra och sedan lägga upp teorin efter det. En annan viktig del i metodiken är att varje dag synliggöra individen genom att lyfta de framsteg personen gör, säger hon. 

Trapphuset blev Yallatrappan

Totalt har ungefär 60 deltagare gått igenom projektet. Ett mål är att samtliga deltagare ska känna att de står närmare arbetsmarknaden och enligt Christina Merker-Seisjö är det målet uppnått.

 

Genom den ideella föreningen Yallatrappan har nu verksamheten blivit permanent. I föreningens lokaler har den mötesplats som tidigare saknades skapats och även blivit en viktig plattform för att sprida samhällsinformation.

 

Yallatrappan drivs som ett arbetskooperativ av tolv tidigare projektdeltagare och tillhandahåller lika många praktikplatser för de nuvarande deltagarna.

 

– Här har vi studiecirklar i arabisk konversation, svenska och matlagning. Yallatrappan har blivit en viktig mötesplats för Rosengårds kvinnor och män, unga som gamla, men även för människor som tidigare inte varit i Rosengård, säger Christina Merker-Seisjö.

Läs mer

Projektbanken: http://www.esf.se/sv/Resultat/Projektbanken//Behallare-for-projekt/Sydsverige/Trapphuset-Rosengard-Malmo/