Logotyp på utskrifter

GRo

Ansvariga för frågor kring funktionshinder och måltidsverksamheter inom Göteborgs kommunalförbund, uppmärksammade i utvecklingsarbete att de anställdas kompetens inte togs tillvara på bästa sätt. Samtidigt visade det sig att anställdas utbildningsnivåer varierade mycket. Projektet GRo vill skapa attraktiva arbetsplatser genom strukturerat lärande.

 

 Ale industrigruppens dagverksamhet

Bildtext: GRo satsar på kompetensutveckling inom funktionshindersområdet

 

– När vi såg ansökningsomgången var det som att läsa slutresultatet av vårt tidigare ESF-projekt, säger Theresa Larsen, projektledare för GRo, Organisatoriskt lärande i Göteborgsregionen och tidigare utvärderare av projektet Samlat GRepp.

 

– I det projektet kunde vi dra slutsatsen att en kurs för de anställda inte räcker för att utveckla en verksamhet. Vi ville titta mer på informellt lärande och lokala aktiviteter, för att ta tillvara kunskaper på ett bättre sätt, säger hon.

 

Göteborgsregionens kommunalförbund är som ett nav för de 13 medlemskommunerna. I projektet GRo ingår fem kommuner med fokus på funktionshinder en som arbetar med måltidsservice.

 

– Detta är områden där det inte satsas särskilt mycket pengar i jämförelse med till exempel äldreomsorgen. Redan före ansökningsomgången hade verksamhetscheferna uttryckt att de hade ett behov av att öka kompetensen hos sina medarbetare, säger Theresa Larsen.

Förankringen en del av framgången

Hon menar att just den goda förankringen är en del av framgångsreceptet. Hon arbetar själv på kommunalförbundet GR, med en fot i forskarvärlden. På GR finns också en person som ansvarar för EU-frågor. Det finns även ett nätverk inom området funktionshinder liksom ett personalchefsnätverk som för in tankar och önskemål i såväl förbundet som projektet.

 

– En grundtanke med de aktiviteter vi satsar på är att de ska leda till hållbara strukturer för lärande, till exempel att lära ut metoder där man kan använda sig av redan befintlig kunskap och hur man ska ta tillvara den, säger Theresa Larsen och berättar att en viktig del i implementeringen av metoden är något hon kallar ”smarta mål”.

 

– För att deltagarna ska kunna anmäla sig till en aktivitet krävs det att de tillsammans med sin chef har satt upp mål som förbinder dem att ta tillvara kunskapen och omsätta den i praktiken. Om man får en studiecirkelledarutbildning kan ett ”smart mål” vara att starta en studiecirkel om hur man ska bemöta personer med neuropsykiatriska funktionshinder, fortsätter hon.

Viktigt att utbilda nätverksledare

– Många i vår målgrupp jobbar ensamma eller i mindre arbetsgrupper, då är det viktigt att skapa och hålla igång nätverk där personalen kan prata om angelägna frågor både i sin egen kommun, men även över kommungränserna, säger Theresa Larsen.

 

GRo omfattar tusen personer och meningen är att alla ska få ta del av projektet, vissa genom utbildningar och andra genom de studiecirklar och nätverk som skapas. Många deltagare är också involverade i att ta fram utbildningsmaterial i form av webbutbildningar och studiecirkelhandledningar.

 

– Genom de ”smarta målen” kan vi följa upp hur målen omsätts i praktiken, hur många studiecirklar och nätverk som skapas. Vi vill skapa stabila strukturer för lärande i våra verksamheter, säger hon.

Läs mer

Projektbanken på esf.se