Logotyp på utskrifter

ArbetSam

Den äldre befolkningen ökar i antal samtidigt som det ställs allt högre krav på äldreomsorgen. Det rimmar illa med att många yrken inom äldre- och handikappomsorgen dras med en lågstatusstämpel och att branschen har svårt attrahera och behålla arbetskraft.

Dessutom har en relativt stor andel av personalen låga formella utbildningsnivåer och många har ett annat modersmål än svenska. För att lösa ekvationen har sju Stockholmskommuner och fem privata omsorgsföretag satsat på att stärka sin personal inom vård och omsorg.

 

– Tidigare utförde man uppgifter som att ge den äldre mat och ta på kläder, idag ska vi möta brukarnas individuella behov, brukare som på grund av bättre vård också blir allt äldre – då behöver personalen få förut-sättningar för att klara det, menar Kerstin Sjösvärd, projektledare för det tvååriga samverkansprojektet ArbetSam.

 

Projektägare för ArbetSam är Lidingö Stad och arbetet drivs tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum tillsammans med Kommunal och Stockholms universitet. I projektet har man utvecklat olika stödmodeller för att stimulera till lärande och språkmedvetenhet på arbetsplatsen. Syftet är att skapa förutsättningar till lärande i vardagen och att stärka kompetensen hos de deltagare som annars riskerar att ramla ut från arbetslivet.

Utbildningsinsatser i det vardagliga arbetslivet

I ArbetSam får de anställda utbildning som anpassats efter arbetsplatsens och individens behov. Språklärare och vårdlärare står gemensamt för utbildningen av den enkla anledningen att när undervisningen är kopplad till de anställdas vardag tar kunskaperna fart och resultatet blir mer varaktigt. Dessutom påverkas hela arbetsplatsen och inspireras till ett ständigt lärande.

 

75 arbetsplatser och cirka 3 000 anställda har berörts av projektet. På varje arbetsplats har man utbildat språkombud och reflektionsledare som ska föra den lärande kulturen vidare även efter projekttiden. Språkombuden stöttar personal med bristfälliga kunskaper i det svenska språket, till exempel när något ska dokumenteras eller inför ett samtal med en anhörig. Tillsammans med reflektionsledarna får de anställda möjlighet att reflektera över sin yrkesroll och chans att diskutera sin arbetsvardag.

 

– Arbetsplatser inom vård- och omsorgssektorn har dessvärre ingen tradition av att uppmuntra till eller avsätta tid för kompetensutveckling, anser Kerstin. Dels är det en akutstyrd verksamhet som har svårt att planera, dels är bemanningssituationen inte den bästa på många ställen. Men branschen behöver också få upp ögonen för hur viktigt det är att vi vidareutvecklar vår personal och hittar sätt att möjliggöra det.

 

– För att nå resultat krävs långsiktighet, menar Kerstin. ArbetsSam är ett så kallat pärlbandsprojekt vilket betyder att det föregicks av ett annat ESF-finansierat projekt. Det förra hette SpråkSam och syftade till att stärka kompetensen hos personal med annat modersmål än svenska. 

Språk lär man sig i ett socialt sammanhang

Språket är en viktig del även i ArbetSam, att personal och brukare förstår varandra är en grundförutsättning när vården blir allt mer individualiserad. Grundsynen inom ArbetSam är att språk lär man sig bäst i ett socialt sammanhang, som till exempel i arbetslivet. – Det är ett bra synsätt, menar Kerstin. Med en kollektiv lärandeprocess på arbetsplatsen blir det allas ansvar och man kommer ifrån syndabockstankar som annars är lätta att ta till, det vill säga att de som inte har tillräckliga kunskaper får skylla sig själva.

Motivation att lära mer

En av dem som deltagit i ArbetSam är Rahwa Tewelde. Hon arbetar som personlig assistent och upplever att projektet har gett henne massor av nya kunskaper. – Jag tycker om att hjälpa människor, men förut visste jag inte så mycket om sjukdomar, symptom och vård. Sedan jag var med i ArbetSam har jag börjat läsa mer och nu vill jag utbilda mig till undersköterska.

 

Kerstin hävdar att de hittat lösningar på problem som branschen knappt ville tala om tidigare, nämligen att det går att jobba med kompetensutveckling även för individer med kort utbildning.

 

– Väldigt många deltagare berättar att de fått en riktig kick av att delta i projektet. Människor som saknat motivation och tidigare bara fått bekräftat att de var misslyckade får äntligen känna sig sedda och behövda. Och när de anställda får en bättre självkänsla resulterar det också i bättre vård till brukarna.

ArbetSams metoder exporteras

ArbetSams metoder har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. När projektet avslutas lever projektet vidare i Europa. Med pengar från EU:s Leonardo da Vinci-program ska ArbetSams pedagogiska metoder spridas till andra europeiska länder. En av de första arbetsuppgifterna blir att översätta en stor del av det material som växt fram ur projekt ArbetSam, bland annat en handbok för lärare och en anpassning av Europarådets språkskala till arbete inom omsorgen.

Reflektionsledare

Arbetsplatserna har även berikats med utbildade reflektionsledare. Genom att i grupp diskutera yrkesrollen och reflektera kring saker som händer på arbetsplatsen skapas förutsättningar för kompetenshöjningar och att personalen mår bra.

Språkombud

På varje arbetsplats som deltagit i projektet finns ett språkombud som genomgått en sexdagars utbildning. Språkombuden finns till hands när de anställda behöver skriva eller dokumentera något eller inför samtal med anhöriga. De ger hjälp till självhjälp. I språkombudens ansvar ligger också att se till att den lärande kulturen lever vidare på arbetsplatsen. Förstår alla vad som sägs på avdelningsmötena? Är det några rutiner som behöver förändras?