Logotyp på utskrifter

Rom-san – Är du rom?

Projektet Rom-san – är du rom? är romernas egna berättelser och syftar till att förändra attityder i samhället och visa en annan bild av folkgruppen än den stereotypa.

 

Romerna har flyttat in på Göteborgs stadsmuseum. Utställningen ”Vi är romer” har gett folkgruppen en plats i det offentliga rummet. Inte bara på utställningsväggarna, utan även i styrelserummen och på arbetsmarknaden.

 

Mellan 70 och 90 procent av alla vuxna romer befaras vara arbetslösa och de fördomar och attityder som folkgruppen möts av leder till utanförskap och förtryck. En av anledningarna till detta tros vara att romerna har en bristfällig skriven historia. En grupp med enbart muntliga traditioner har svårare att sprida information om sin situation och fördomar får stå oemotsagda.

 

Idén till projektet uppstod hösten 2010 när fotograf Maja Kristin Nylander och journalisterna Sofia Hultqvist och Cecilia Köljing kom i kontakt med två romer under arbetet med ett reportage om romers situation i Göteborg. Deras upplevelse var att läget var ohållbart och de bestämde sig för att göra något åt situationen. Efter en mindre fotoutställning inom projektet ”I vårt folk ryms hela världen” började man planera ett större projekt och ESF-ansökan tillsammans med Göteborgs stadsmuseum.

 

I februari 2012 drog ESF-projektet Rom-san – är du rom? i gång vilket bland annat innefattar en stor utställning på Göteborgs stadsmuseum, en foto- och intervjubok, seminarier samt halvdagsutbildningar för cirka 1 000 yrkesverksamma i det offentliga och privata.

På lika villkor

I och med att romer själva varit initiativtagare och även deltagit i arbets- och beslutsprocessen har de också fått ta del av nätverk i samhället som de vanligtvis är utestängda från. – Romer har varit med i hela processen och på samma villkor som vi andra, berättar projektledare Maria Forneheim.

 

Det här är romernas berättelser, och den har de fått berätta på sina villkor. De romska representanterna har haft vetorätt, och vi andra har fått lära oss att lyssna mer än prata och att lägga eventuell prestige åt sidan. En av initiativtagarna, Bagir Kwiek har dessutom fått anställning på museet under projekttiden. ”Tänk Maria, en egen kontorsplats och en egen dator, det trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva” utbrast han på sin första arbetsdag, minns Maria.

Uppsökande och nätverkande

Ett projekt som syftar till att förändra attityder i samhället behöver nå ut till vanliga samhällsmedborgare. – Om vi vill hjälpa romer att komma in på arbetsmarknaden räcker det inte med insatser riktade mot romerna, vi behöver få bukt med fördomarna som råder så att vi i majoritetssamhället öppnar dörrarna för den här folkgruppen, menar Maria.

 

Utställningen har haft totalt cirka 30 000 besökare på sex månader. Utbildningarna som erbjudits till yrkesverksamma i regionen har nått många av dem som annars kanske inte skulle valt att besöka museet. Att romerna känner sig hemma här är inte svårt att förstå. De kommer till museet och slår sig ner i sofforna på ett sätt som de inte gjort tidigare.

 

Många kursdeltagare och besökare vittnar om att de fått nya kunskaper och en större förståelse för den romska kulturen. Så har det även varit för museipersonalen. – Arbetet med utställningen har varit en nyttig rannsakan för mig själv och för hela museet, berättar Maria. Vi har fått ifrågasätta våra egna mönster och beteenden och upptäckt att vi är ovana att tänka inkluderande. Vad är det som säger att majoritetssamhällets regler är rätt, det kanske inte är så farligt att ha ett möte på kvällstid eller på en helg om det är vad som behövs för att andra ska kunna närvara.

 

Nu är förhoppningen att projektet kan fortgå i någon form, och att utställningen kan vandra vidare till andra delar av Sverige och det finns även ett internationellt intresse.

Inkluderande

Under arbetet med projektet Rom-san – är du rom? har romer deltagit i hela beslutsprocessen; i arbetsgrupper, projektgrupp och styrgrupp. De har också haft vetorätt. Att romerna skulle få delta på lika villkor var viktigt för ett projekt med ett inkluderande syfte

Samverkan

Samverkan mellan olika kommuner, myndigheter och organisationer hörs ofta som en framgångsfaktor för sociala projekt. Så även här. Projektet har bland annat samarbetat med kommuner i Västsverige, romska rådet, systerprojektet Newo för romer som vill starta eget samt med offentliga och privata aktörer.