Logotyp på utskrifter

Sahil

Projekt Sahil tog tag i något som är svårt att lösa. Man ville ge människor som står långt från arbetsmarknaden – ofta med utländsk bakgrund – möjlighet att utvecklas och komma i arbete, eller åtminstone närma sig arbetsmarknaden. Ytterligare ett syfte var att utveckla och stärka samarbetet mellan de många aktörer som redan arbetar med målgruppen.

 

– Jag har bättre självförtroende nu, jag försörjer mig själv och mina barn, säger Maria Omar Ali från Eskilstuna. Det hade inte gått utan Sahil-projektet.

 

Projekt Sahil tog tag i något som är svårt att lösa. Man ville ge människor som står långt från arbetsmarknaden – ofta med utländsk bakgrund – möjlighet att utvecklas och komma i arbete, eller åtminstone närma sig arbetsmarknaden. Man ville också vidga möjligheterna för dem att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Ytterligare ett syfte var att utveckla och stärka samarbetet mellan de många aktörer som redan arbetar med målgruppen.

 

Eskilstuna är en mångkulturell kommun. En grupp som har haft det särskilt svårt att få arbete är människor från Somalia. Många har levt utan kontakt med svenskar och därmed haft små möjligheter att lära sig svenska och förstå det svenska samhället.

 

Sahil betyder ledstjärna och projektet var tänkt att bli en länk in i det svenska samhället. Målsättningen var att minst hälften av deltagarna skulle finna vägar ut i arbetslivet, till en anställning, en praktikplats, ett eget företag eller till studier. Utgångspunkten var att använda arbetsplatsen för lärande, att man lär sig mer i verkligheten än i skolsalar.

 

För somliga behövdes först en grundläggande yrkesutbildning. Sedan handlade det om att finna ett arbete och därmed en plats att förbättra sin svenska och lära sig hur Sverige fungerar. Stor vikt lades vid individens delaktighet. Var och en fick göra en arbetsplan och beskriva den arbetsplats man ville ha i framtiden. Så stimulerades deltagarnas engagemang och ansvar.

 

– Vi fick ligga i för att hitta arbetsplatser som passade varje enskild person, säger AnneMarie Andersson som tillsammans med Kerstin Söhr lett hela projektet. Dessutom måste man vara flexibel, några var analfabeter andra hade universitetsutbildning. Det tar tid och kan vara svårt att hitta en arbetsgivare som vill vara med. Men det fixar sig alltid om man får hålla på. Totalt blev det 52 arbetsgivare i Eskilstuna som ställde upp när Sahil–projektet behövde hjälp.

Yrkesutbildning

I projektet har cirka 150 personer från utom-europeiska länder deltagit. Eftersom det tar tid att hitta ett jobb, måste dagarna vara meningsfulla under tiden man söker. Projektet har varit noga med att ge ett användbart innehåll. En del har varit de yrkesutbildningar som anordnades inom storkök, städning och logistik. Utöver det har fokus legat på att förbättra sin svenska och lära sig hur samhället fungerar, vilka koder som gäller.

 

Eftersom många deltagare mått dåligt har friskvård också fått stort utrymme. Samarbetet har varit brett med Arbetsförmedlingen, studieförbund, fackliga organisationer, Korpen och företagen. En nyckel har varit delaktigheten, deltagarnas eget bidrag.

 

– Vi har försökt att öppna dörrar och rusta deltagarna. Sedan har de fått ta sig fram själva, fortsätter AnneMarie. Viktig input har vi fått från deltagarna själva. Somalierna är aktiva och har många egna föreningar, motivationen att vara aktiv och en del i samhället är god.

 

Svårigheter – och bra resultat

– Visst har det varit svårigheter. Hela tiden. Kulturkrockar, ekonomiska bekymmer, sjukdomar och oro för barn som är kvar i Somalia är några exempel. Många kvinnor plågades av värk och trötthet, det visade sig vara D-vitaminbrist.

 

Resultaten har ändå varit goda. Av deltagarna har 46 fått arbete – flera har fasta anställningar, 31 påbörjat studier och en, Maria Omar Ali, har startat eget företag. Hon gick utbildningen All världens mat och startade sedan sitt eget företag inom lokalvård och hushållsnära tjänster.

 

– Idag är jag en entreprenör. Jag försörjer mig själv och mina barn – och det är tack vare Sahil, säger Maria stolt och fortsätter. Det finns så många fördomar om somalier, folk säger att ”Ni är analfabeter och lever på socialbidrag”. Jag vill ändra på den bilden. Jag är en somalisk arbetsgivare och jag anställer bara somalier. Det ska bli fler som kan försörja sig själva.

 

I utvärderingen som gjorts av revisionsfirman Ernst & Young framhålls att en av Sahils styrkor har varit förmågan att lära av erfarenheterna som uppkom under projekttiden. Projekt bör ha en tydlig plan och tydliga mål säger de, men framgången ligger ofta i förmågan att kunna ändra planen.

 

– Nu när projektet avslutats blir det upp till arbetsmarknads- och familjenämnden att förvalta arvet. Kommunen har inrättat trainee-jobb och det finns upparbetade kontakter i den somaliska gruppen. Så förutsättningar finns, avslutar AnneMarie och Kerstin.

 

Projekt bör ha en tydlig plan och tydliga mål men framgången ligger ofta i förmågan att kunna ändra planen.