Logotyp på utskrifter

Föräldralediga med planering för framtiden

Utlandsfödda kvinnor är den grupp som har allra svårast att få jobb. Dessutom riskerar föräldraledigheten att föra dem ännu längre från arbetsmarknaden. ”Föräldralediga med planering för framtiden” är projektet som gör just vad det låter som– det ger kvinnorna en plan för framtiden.

 

 Sahar Sarnegar och hennes dotter.

I ett Malmöprojekt får föräldralediga utlandsfödda kvinnor förbereda sig för framtida sysselsättning

 

Du är kvinna och kommer från Syrien till Sverige. Du hinner gå en första SFI-kurs, sedan blir du med barn. Du är föräldraledig. Men när ledigheten är slut har du förlorat en stor del av din kompetens, din svenska och ditt kontaktnät. Du står längre ifrån det svenska samhället och arbetsmarknaden än vad du någonsin gjort.

 

Detta är verkligheten för många kvinnor som kommer till Sverige. Mellan 2005 och 2009, då kommunen fortfarande hade ansvaret för att introducera nyanlända, gjorde Stadskontoret i Malmö en undersökning. Den visade att 448 personer, varav 14 män, avbröt sin introduktionsutbildning på grund av föräldraledighet. Endast en femtedel gick tillbaka till utbildningen. Detta blev startskottet för projektet ”Föräldralediga med planering för framtiden”, som bedrivs i stadsdelarna Rosengård och Lindängen utanför Malmö.

Stärka– inte förhindra

– Vi såg att kvinnorna föll utanför systemet när de blev kvar hemma efter sin föräldraledighet. De missade sin chans att komma ut på banan, säger projektledaren Sara Belin som har varit med sedan förprojekteringen 2009.

 

Men det handlar inte bara om att kvinnorna missar sin chans. De förlorar sin kompetens, svenska språket och sitt kontaktnät – avståndet till arbetsmarknaden växer ju längre de blir hemma.

 

– Tillsammans med kommunen och Arbets- och utvecklingscentrum, spånade vi fram en insats som skulle göra att de kunde behålla kontakten med arbetslivet under tiden de var föräldralediga.

 

Gemensamt för deltagarna i projektet är att de står utanför systemet på olika sätt, de har ett litet kontaktnät och dålig kunskap om vad det svenska samhället har att erbjuda dem i form av barnsomsorg, öppna förskolan och sjukvård.

 

– Sådana saker som är självklara för oss, som att man måste tacka ja till en dagisplats, har många av dessa kvinnor inte en aning om. Men huvudfokus i projektet är att stärka deltagaren under föräldraledigheten och gemensamt ta fram en plan för vad hon ska göra efter ledigheten, säger Sara Belin. 

Allt kopplat till arbetsmarknaden

Många av kvinnorna har jobbat i sitt hemland, de vill ha jobb och är motiverade. Svårigheten för dem är att veta hur de ska ta sig ut på arbetsmarknaden. Projektet hjälper dem med framtidsplanering, hur de konkret kan jobba för att ta sig till sitt mål. De erbjuds svenskundervisning, validering av sina kunskaper eller närmare kontakt med arbetsmarknaden genom exempelvis studiebesök.

 

– Vi knyter allt vi gör till arbetsmarknaden. Det kan exempelvis vara att deltagarna beskriver sin kompetens och kopplar den till en framtid i Sverige. Även om många av våra deltagare inte har fulländad svenska så vill vi lägga huvudfokus på personernas kompetens och lägga upp en plan för hur de kan använda den här i Sverige. 

 

För att underlätta processen finns olika kompetenser för att stödja deltagarna på olika sätt; jobbcoach, yrkesvägledare, svensklärare, barnskötare och branschcoacher – exempelvis en sjuksköterska.

Pappan kan också hämta på dagis

Kvinnor har ofta det större ansvaret för hemmet och barnen, den principen gäller i både svenska och icke-svenska familjer. Jämställdhetsfrågan är därför viktig i projektet.

 

– Vi arbetar med föräldrastärkande insatser som hur man kan kombinera arbete och familj, hur barnomsorgen fungerar, att pappan också kan hämta på dagis. Det är så enkla saker som kan göra skillnad.

 

Sara Belin beskriver också många situationer där mannen i familjen sköter hela den ekonomiska biten, vilket fråntar kvinnan en stor del av sitt självbestämmande. Genom ett samarbete med Swedbank får deltagarna lära sig hur de öppnar bankkonto och betalar räkningar.

Aktiviteterna bygger på frivillighet. Deltagarna kommer när de vill, men har sin individuella plan som de förankrar med sin handläggare i kommunen.

 

– Den ska bygga på det som deltagaren gjort i projektet. Om en person har arbetat mot att få ett jobb inom sjukvården, ska deltagaren veta vad som krävs och hur de ska ta sig dit, när de möter sin handläggare. 

Utmaning att hitta deltagare

Neslihan Köse, Emerenini Onyesonwu Jo och Hana AzoukaDen största utmaningen under projektet har varit att hitta deltagare. Rekryteringen sker via handläggare i kommunen, genom den öppna förskolan, familjevårdcentralen och genom andra deltagare.

 

– När de väl kommer hit vill de allra flesta börja. Vår stora utmaning har varit att hitta nya vägar för rekrytering, de rör sig inte på samma ställen som andra föräldralediga, säger Sara Belin.

 

För deltagarna är det ett stort steg att få komma hemifrån, träffa andra och att ingå i ett socialt sammanhang.

 

Under 2012 var 181 personer inskrivna i projektet, av dem har 62 nått alla mål och vet precis vad de ska göra sin första dag efter föräldraledigheten, och 23 personer har gått till jobb eller studier. De långsiktiga resultaten är svåra att mäta i siffror, men då projektet hör sig för med handläggare i kommunen beskriver de att deltagarna är väl rustade för framtiden.

 

– De ser att språkutvecklingen har gått framåt och att de kan gå vidare med yrkesutvecklingen direkt. Men, att resultaten är svåra att mäta på lång sikt är ett av våra största problem nu i sluttampen.

 

Föräldralediga med planering för framtiden har fått förlängd projekttid till sista december i år och kommunen har beslutat om att skapa en verksamhet som bygger på projektets lärdomar.

 

– Så det blir implementerat på något sätt, även om formerna ännu är osäkra. Det skulle betyda mycket för verksamheten, nu bygger den på personliga relationer och eldsjälar, vilket gör den väldigt skör.