Logotyp på utskrifter

Ett framgångsrikt recept för god svenska

Socialfondsprojektet YFI

 

Finhacka. Kärna ur. Hetta upp pannan. Tillsätt. Låt puttra. Smaka av. Smält och vispa. Toppa, varva och späd. Ett antal typiska ord i ett svenskt recept. För eleverna på kockutbildning med integrerad språkutbildning för invandrare är orden avgörande. Missförstår de något kan det bli fel och resultatet underkänt. Sudarat, Faez och Fadiya tar vägen till svenska språket via skärbrädan och spisen.

 

Vi tar tunnelbanan till det lätt futuristiska Globen-området. Krånglar oss förbi vägarbetena och kliver in på Arenavägen 60 för att besöka Stockholms hotell- och restaurangskola. Vi möter ett typiskt restaurangkök. Höga röster, mycket slammer och intensiva dofter. Vi sätter oss i en undervisningssal tillsammans med Kristina Solheim, lärare i svenska som andraspråk.

 

Det blir en hel del improvisation, kan jag säga. Vi har inga böcker. Vi jobbar mycket med att skala bort och förenkla språket i recepten i ett ständigt samarbete med kockarna. Mycket av språkundervisningen sker vid spisen, i stunden. Vi är inte färdiga med att utveckla undervisningen utan utvärderar varje onsdag för att slipa på vår modell. Men fördelen är att det är lättare för eleverna att komma ihåg ett ord när de kan koppla det till något visuellt, något praktiskt de faktiskt gör. Orden får en mening.

 

Kristina berättar hur hon och kockarna hela tiden jobbar med att optimera tiden i köket. De har pedagogiska luncher tillsammans. Under dessa pratar de om mycket annat än bara mat. Om livet och Sverige.

 

– Under jobbet vid spisen avbryter vi om något är oklart. Ska vi filea en fisk, då pratar vi om vad de olika delarna heter. Vi filmar hela tiden när Lars-Ove (kockläraren) jobbar så att alla kan titta hemma på hur han gör.

”Det är så tråkigt med SFI”

Vi är jättejobbiga, säger Fadiya Alkahallof från Syrien innan vi har hunnit sätta på den lilla digitala diktafonen. Vi förstår ju inte alltid. Då frågar vi om och om igen, vad något ord betyder i receptet eller klagar på att vi inte får till bechamel-såsen.

 

Fadiya har alltid gillat att laga mat och tycker det är jättebra att kombinera matlagning och språkundervisning. Det är underbart att svenskaläraren är med i köket. Fadiya utbrister:

 

– Det var så tråkigt med SFI. Språket, språket, språket. Men när jag kom hit blev det jätteroligt. Svenskan kom med på ett naturligt sätt. Vi pratar svenska 7-8 timmar varje dag. Eller, ja, några pratar arabiska fast de inte får.

 

Kravet här för att kunna bli kock är man kan läsa och skriva. Man behöver inte ha gått SFI innan, men många har gjort det. När vi frågar vad Fadiya har för planer när hon har fått sitt betyg gnistrar det till i ögonen.

 

– Jag vill jobba, prata flytande med svenskar, ha svenska vänner, jobba på olika krogar och sedan öppna en egen restaurang. Ja, det drömmer jag om.

 

Fadiyans restaurang ska ligga i naturen, tyst och skönt. Det ska inte vara för mycket ljud som stör matupplevelsen. Det svåraste kanske blir att få ner ljudnivån i restaurangköket tänker vi när dörren öppnas och larmet från plåtar och kastruller väller in i rummet.

”Vad heter takeaway på svenska?”

Sudarat Nontavongs barn är kvar i Thailand. Hon har bara tillfälligt uppehållstillstånd och behöver få ett permanent för att sonen ska få komma till Sverige. Det är svårt många gånger, de skypar ibland men det är svårt med tidsskillnaden och att man inte kan kramas.

 

– Jag kom till Sverige för två år sedan. Gick på SFI och sökte sedan jobb, men kunde inte tillräckligt bra svenska. Via Arbetsförmedlingen fick jag praktik på bageri, fick hjälp att skriva CV och fortsatte söka jobb. Det var svårt.

 

Sedan hittade hon YFI och sökte direkt och trivs nu bra.

 

– Jag lär mig mycket. Jag vill söka jobb efter utbildningen, börja jobba och få erfarenhet och starta eget på sikt. Nu ska vi ut på praktik och det ska bli spännande. Jag ska vara på restaurang S i Solna. Det är en lunchkrog som också har catering och takeway. Vad heter takeaway på svenska?

Faez vill öppna krog på T-Centralen

Faez Suliman kom till Sverige från Syrien 2014 och fick uppehållstillstånd efter sex månader. I början jobbade han på restaurang i T-Centralen och pluggade på SFI samtidigt. Nu ska han praktisera på Berns Asiatiska som ligger vid Berzeli Park i centrala Stockholm.

 

– Det ska verkligen bli jättekul. Berns är ju ett riktigt inneställe med nattklubb och allt.

 

Han berättar att han först vill jobba som kock i några år. Sedan vill han bli restaurangchef och efter några år kanske öppna eget. Men han vill inte alls som Faydyan starta en restaurang ute i naturen där det är lugnt och tyst. Han vill tillbaka till där han började sin karriär. Till T-Centralen. Där alla tunnelbanor, fjärrtåg, pendeltåg, bussar och tiotusenstals människor ser till att det aldrig är tyst.

Lars-Ove och Kristina har förenklat språket tillsammans

Lars-Ove Ingemansson har jobbat 22 år i restaurangbranschen med erfarenhet från bland andra de kända Stockholmsrestaurangerna Hasselbacken, Carlton, Anglais och Bäckahästen. Sedan 1992 har han arbetat som kocklärare.

 

Lars-Ove får frågan om hur han tycker att verksamheten fungerar.

 

– Nu funkar det. I höstas hade vi svårt att få ihop det. Vi hade stor brist på material. Kristina har gjort ett stort jobb och förenklat språket ännu mer. Nu skriver vi inte i recepten att man ska ”dofta mjöl” utan använder det enklare ”strö”. Inte lika poetiskt kanske, men vi får inte vara för fina av oss. Och så ställer vi alltid upp recepten i kronologisk ordning.

 

Under tiden som verksamheten har varit igång har Lars-Ove och Kristina tillsammans byggt upp en receptbank. Lars-Ove tycker att eleverna fungerar bra även om de ligger långt under Komvux-nivån som kräver SAS-grund (Svenska Som Andraspråk). Några ligger på knapp B-nivå, andra på D.

 

– Jag tror att man bör ligga på C för att fungera i ett svenskt restaurangkök. Men restauranger är ofta mångkulturella så kan du lite svenska, lite engelska, några ord spanska så klarar du dig ganska bra.

 

Lars-Ove tror att det kommer att gå bra för de allra flesta och att de kommer att få jobb. Ett stort kontaktnät uppbyggt under en lång karriär och den stora bristen på utbildade kockar är några framgångsfaktorer.

 

När vi frågar om den omvittnade tuffa atmosfären i Stockholms restaurangkök så menar Lars-Ove att det är väldigt olika.

 

– Tuffast är det ju på inneställena. Där är det hårt tryck och tempo, tufft klimat och superstressigt. Krogarna runt Stureplan tar ju in så många gäster som möjligt och bryr sig inte så mycket om hur de mår inne i köket.

 

Det är inte utan stolthet Lars-Ove berättar om en riktig stjärnelev. Han heter Georg och är utbildad ekonom och jobbade som det i hemlandet. Kock var inget yrke att hålla på med, tyckte familjen. Men när han kom till Sverige tog han chansen.

 

– Han har gjort praktik på Oaxen som i flera år har varit med på listan The Worlds 50 Best Restaurants och redan fått erbjudande om sommarjobb på restaurang Skeppsholmen, konstaterar Lars-Ove och myser.

Vad hände sedan?

YFI har varit igång under kort tid men redan visat goda resultat i form av hög närvaro och få avhopp. Och en enligt kockläraren Lars-Ove så har de flesta av eleverna goda chanser att få jobb när de är färdigutbildade.

YFI

YFI är ett samarbete mellan vuxenutbildningen, SFI och ett antal yrkesgymnasier i Stockholms stad. Syftet är att utveckla en integrerad språk- och yrkesutbildning riktad mot utrikes födda. Projektets arbetssätt ska halvera tiden det tar att gå från SFI till hållbar anställning.


Bild i högerkolumnSudarat Nontavong, Faez Suliman och Fadiya Alkahallof tycker att svenskan kommer in på naturligt sätt i restaurangköket.

YFI

YFI är ett samarbete mellan vuxenutbildningen, SFI och ett antal yrkesgymnasier i Stockholms stad. Syftet är att utveckla en integrerad språk- och yrkesutbildning riktad mot utrikes födda. Projektets arbetssätt ska halvera tiden det tar att gå från SFI till hållbar anställning.