2018/00083 - Språka

Name:
Språka
Region:
Östra Mellansverige
Projektägare:
Vård- och omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun, Ordinärt boende
Projektnummer:
2018/00083
Planerat antal deltagare:
600
Projektperiod:
2018-09-01 - 2021-03-31
Total projektbudget:
6 117 660
Beviljat ESF-stöd:
4 581 746
Kontaktperson:
Helena Lundin
E-post:
helena.lundin@eskilstuna.se
Specifikt mål:
1

För att stärka utrikesfödda vårdbiträdens och undersköterskors positioner på arbetsmarknaden planerar Eskilstuna och Nyköpings kommuner att tillsammans genomföra pilotprojektet SPRÅKA. Pilotprojektet ska utveckla och testa en modell för arbetsplatslärande med fokus på språkutveckling med sikte på att implementera den i hela omsorgsverksamheten. Modellen ska främja språk och kompetensutveckling bland utrikesfödda vårdbiträden och undersköterskor så att de ska kunna utföra fler av de arbetsmoment som yrkesrollen kräver.

Det råder stor brist på utbildad vårdpersonal i form av vårdbiträden och undersköterskor på arbetsmarknaden i Sörmland. Bristen på utbildad arbetskraft inom området har lett till att Eskilstuna och Nyköping har varit tvungna att rekrytera personal utan undersköterskeutbildning. En kartläggning från 2018 visar att omkring 26% är utrikesfödda (utom norden) i Eskilstuna och Nyköpings kommuner. Det är är en stor utmaning för arbetsgivarna och ofta saknas stödstrukturer på arbetsplatserna för kompetensutveckling i allmänhet och språkutveckling i synnerhet. Inom vård- och omsorg i Sverige är idag 90% av medarbetarna kvinnor (2017:21). Men arbetsmarknaden är inte bara väldigt könssegregerad. Den är inte heller jämlik. Utrikesfödda undersköterskor och vårdbiträden tenderar i högre grad ha timanställningar och vikariat istället för tillsvidareanställningar. Detta på grund av bristande kompetenser och/eller utbildning som gör att de inte kan utföra alla arbetsmoment. Att de inte kan utföra alla arbetsmoment innebär det att de inte kan ta alla uppdrag, jämfört med någon med fullgod kompetens. Vilket således påverkar hur anställningsbara dessa individer är.
Kompetenskraven inom vård och omsorg har ökat och yrkesrollen för undersköterskor har blivit mer komplex. Kraven ökar på skriftlig och muntlig kommunikation inom vård- och omsorg.

Många utrikesfödda undersköterskor och vårdbiträden inom vård och omsorg i Eskilstunas och Nyköpings kommuner kan inte utföra alla arbetsuppgifter som ingår i yrkesrollen. Det innebär således att de har svaga positioner på arbetsmarknaden. De arbetsuppgifter, moment och områden som innebär problem för många utrikesfödda hos oss är dokumentation, muntlig kommunikation med brukare, kollegor och anhöriga, att man inte blir godkänd för delegering samt förflyttningen mellan brukare.

Eskilstuna och Nyköpings kommuner vill genomföra ett pilotprojekt som går ut på att utveckla och testa en hållbar modell för arbetsplatslärande. Modellen innehåller målgruppsanpassade stödstrukturer som främjar kompetensutveckling inom språk för utrikesfödda vårdbiträden och undersköterskor.

50 tillsvidareanställda utrikesfödda män och kvinnor ska i projektet genomgå ett kompetensutvecklingsprogram med språk i fokus som ska stärka deras position på arbetsmarknaden. 540 övriga tillsvidareanställda medarbetare ska genomgå en utbildning i kultur- och normförståelse. Dessutom ska 30 kvinnor från bemanningsenheten (vikarie, timvikarier) i Eskilstuna delta i vissa delar. 16 medarbetare ska utbildas till språkombud och kommer att ha en viktig roll som personal i projektet.
I programmet ingår språkträning i grupp, yrkessvenska och dokumentationskompetens. För de med behov kommer även cykling att ingå. Programmet bygger på en arbetsplatslärandemodell där språket tränas och kompetens utvecklas med nära koppling till verksamheten. Det kommer att finnas språkombud på varje arbetsplats som tränar och stöttar deltagarna. Deltagarna i programmet får stöd och möjlighet att träna och utveckla det svenska språket med tonvikt mot yrkessvenska. Exempel, material, innehåll och uppgifter är hämtade från verksamheten. Under hela programmet träffar deltagarna sina språkombud regelbundet i en trygg miljö. Språkombuden har god kunskap i vård- och omsorgsarbete och verksamheten. Utbildningarna varvas med träffar med språkombuden.

I projektets målgrupp tillsvidareanställda vårdbiträden och undersköterskor inom ordinärt boende i Eskilstuna finns 501 kvinnor och 43 män. I Nyköpings kommun finns inom hemtjänsten 198 kvinnor och 27 män. Kvinnor är alltså starkt överrepresenterade i projektets målgrupp, i Eskilstuna ligger fördelningen ligger på 92 procent kvinnor och 8 procent män och i Nyköping på 88 procent kvinnor och 12 procent män. Kvinnor är i något högre grad utbildade undersköterskor. I Eskilstuna kommer även utrikes födda kvinnor inom bemanningsenheten (timvikarier, vikarier) att vara en del av målgruppen. Projektets insatser kommer primärt att vända sig till utrikesfödda vårdbiträden och undersköterskor och vänder sig både till de som har och inte har grundutbildning.

Projektets förväntade resultat är:

• Minst 75% av kvinnorna och 75% av männen i programmet ska vid projektets slut ha erhållit sådan språkkompetens att de klarar testet för delegering.
• Minst 75% av kvinnorna och 75% av männen i programmet ska vid projektets slut ha förbättrat sin yrkessvenska så att de i en validering får bättre resultat än när de startade.
• Minst 75% av kvinnorna och 75% av männen i programmet ska vid projektets slut ha erhållit sådan kompetens att de har blivit godkända i dokumentationskunskap av en examinator.
• Vid projektets slut ska modellen för arbetsplatslärande vara dokumenterad som projektets slutprodukt och klar för spridning.
• Minst 90% av kvinnorna och 90% av männen i programmet ska vid projektets slut ha blivit godkänd inom minst ett kompetensområde (delegering, yrkessvenska, dokumentation, cykling).
• 50% av deltagarna ska ha lärt sig cykla efter avslutad kurs och efter och minst hälften ska efter egen träning lära sig så att 75%kan cykla vid projektets slut.
• 100% av deltagarna ska uppge att de har kunnat delta i projektet utan hinder utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.
• Andelen anställda som uppger att de har utsatts för kränkande särbehandling ska minska.

Framgångsfaktorerna i detta projekt är att projektet och modellen är anpassad för målgruppen. Att mycket av materialet i utbildningen har direkta kopplingar till deltagarnas verklighet i arbetet. Att modellen är ekonomiskt anpassad för vår typ av verksamhet. Genom att utbilda en bred grupp i kultur- och normförståelse lägger vi en god grund för att förändra arbetssätt. Genom att deltagarna i det självständiga arbetet tillämpar sin nya kunskap i konkreta exempel från den egna verkligheten, skapas förutsättningar för att den kan omsättas till handling och horisontella perspektiv kan spridas.

Den nya modellen för arbetsplatslärande som främjar språk och kompetensutveckling för utrikesfödda kommer att bli en dokumenterad slutprodukt som kan spridas till fler verksamheter och andra kommuner. Även andra branscher med liknande utmaningar kan ha nytta och lära av resultatet.