2017/00558 - Mind the Gap

Projektnummer:
2017/00558
Projektägare:
Landstinget Blekinge, Blekinge kompetenscentrum
Namn:
Mind the Gap
Region:
Sydsverige
Planerat antal deltagare:
600
Projektperiod:
2018-05-01 - 2020-04-30
Total projektbudget:
31 331 252
Beviljat ESF-stöd:
21 157 116
Kontaktperson:
Kristian Molander-Söderholm
E-post:
kristian.molander_soderholm@ltblekinge.se
Stödmottagare postnr:
37181
Stödmottagarens address:
Programområde:
2
Specifikt mål:
2.1
Unionens medfinansieringsgrad:
50%
Interventionstyp:
102

Högkonjunkturen i vår omvärld har i kombination med de insatser Blekinges aktörer gjort i kraftsamling mot ungdomsarbetslösheten inneburit att många unga kvinnor och män i Blekinge kommit i arbete eller utbildning. För unga kvinnor och män i utsatta grupper kvarstår dock hinder som håller dem utanför arbetsmarknaden. Grupper av unga med exempelvis funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och utrikes födda växer dessutom.
Att de utsatta grupperna växer trots att Blekinges arbetsgivare upplever en historisk hög arbetskraftsbrist är en tydlig signal att samhället misslyckats ge unga det stöd de behöver.

Den psykiska ohälsan ökar bland unga i Blekinge, vilket delvis är en effekt av en lång period av hög ungdomsarbetslöshet. Arbetslöshet i unga år lägger grunden för psykisk ohälsa både i unga år och senare i livet. Även andra faktorer som påverkar unga under skoltiden ser ut att späda på ungas utveckling av ohälsa. Ohälsofaktorer och ojämlika studieresultat blir ett hinder på unga kvinnors och mäns väg till arbetsmarknaden.

Blekinges kommuner, Landstinget Blekinge, Arbetsförmedlingen i Blekinge, Försäkringskassan och FINSAM går i projektet “Mind the Gap" samman för att utveckla sin förmåga att med hjälp av personcentrerade metoder, och utifrån varje enskild individs behov, stödja unga utsatta i deras väg mot arbetsmarknaden.

Personcentrerade metoder grundar sig i ett etiskt förhållningssätt, där varje människa möts med respekt, medkänsla och värdighet. Värdegrunden är vägledande bl.a. genom personalens förhållningssätt till deltagare och närstående, men också i förhållningssättet till varandra. I Mind the Gap strävar vi efter att synliggöra hela personen med dess sociala relationer och livsmål.

Personcentrerade metoder bygger på ett jämbördigt partnerskap mellan personen i fråga, dess närstående och professionerna i teamet, med respekt för och tillit till varandras kunskap, resurser och förmågor.

Det innebär i praktiken att vi lyssnar på individens egen berättelse och unika livssituation och tillsammans formulerar en personlig hälsoplan med mål för insats för att stärka de egna förmågorna och öka självständigheten i vardagslivet. Målet är att tydliggöra och frigöra de mänskliga resurser som bidrar till en bättre hälsa, med tillit till och effektivare insats. Mind the gap avser att med hjälp av personcentrerade metoder skapa förutsättningar för ett holistiskt perspektiv på hälsa då varje individ får möjligheten att arbeta parallellt med sin fysiska, mentala och sociala hälsa, samtidigt som insatsen anpassas till varje individs behov, styrkor och hinder. Den är med andra ord holistisk och personcentrerad och därför jämlik.

Deltagarens debut i projektet blir att tillsammans med ett professionellt multikompetent team från projektets samverkansaktörer göra en individuell insatsplan. En helhetslösning byggd på kunskap skapas i samverkan mellan den unga och det multikompetenta teamet. Genom att arbeta med personcentrerade metoder slipper den unge själv försöka skapa en helhet i och hålla samman samhällets stöd. Ungdomen slipper även att vid upprepade tillfällen berätta om sina svåra utmaningar i fragmenterade sammanhang där kunskapen kring den unge är låg och möjligheterna till att rätt åtgärder sätts in är mer utlämnade åt slumpen än som blir fallet när den unge omges av ett multikompetent team. Mind the Gap kommer dra nytta av den omvärld där projektets samverkansaktörer och intressenter utvecklat insatser och verksamhet för målgruppen. De Navigatorcentrum som finns i samtliga Blekingekommuner utgör en väg in för unga och har utvecklats till ett icke myndighetslikt nav med bemötandet av unga som central styrka. Personal i kommunerna har genom ESF-projektet SKAPA KOMP utbildats i den coachande 7TJUGO-metoden, och Landstinget Blekinge har utbildat välbefinnandecoacher - vilket gör att Blekinge nu står bättre rustat att arbeta med målgruppen. Arbetsförmedlingen står för viktig kompetens i form av specialister och SIUS-konsulenter och har ett ansvar vad gäller att upparbeta arbetsgivarkontakter. I Mind the Gap lägger vi ihop den coachingkapacitet som Blekinges aktörer utvecklat gemensamt och var för sig och kopplar samman med länets hälsoexpertis och strukturer för att stödja ungas övergångar till arbete.

Projektets arbete med att samverka i multikompetenta team kring unga individer innebär en milstolpe i Blekinges regionala samverkan för unga. “Multikompetenta team" är den sista punkten på den lista av högst prioriterade insatser som Blekinges kommuner och Arbetsförmedlingen gemensamt tog fram i de länsgemensamma överenskommelserna som regeringen genom Delegationen för unga till arbete (DUA) initierade 2015. Övriga prioriteringar har resulterat i en gemensam målgruppsanalys, en förstudie i breddad arbetsmarknad för unga med sociala förtecken som pågår under 2017 och tydliga signaler om behovet av tidiga insatser för att stödja ungas hälsa, jämlika skolresultat och övergångar till arbete genom exempelvis arbetsmarknadskunskap i skolan.
Förutsättningarna för projektet har sedan 2015 stärkts genom den strategi som FINSAM Blekinge lagt grunden för inför framtiden som tar utgångspunkt i att handläggare, expertis och coacher i multi-kompetenta team hållbart och långsiktigt ska ges möjlighet att samverka kring individen.

Styrgruppsarbetet kommer vara en viktig komponent och styrka som stärker projektets möjligheter att ha stor effektpåverkan. Styrgruppen består av strategibärande aktörer som har både kapacitet att driva och påverka aktörernas samverkansutveckling. I samverkansarbetet kommer strukturella hinder för samverkansutvecklingen och arbetet med personcentrerade metoder, som exempelvis krockar i regelverk, att kunna identifieras överlämnas till styrgruppen för lösning.

Den nya nivå av myndighetssamverkan som samverkansaktörerna i det här projektet vill prova bedömer vi särskilt intressant att utvärdera effekterna av - dels för att säkerställa att vi i det korta perspektivet gör rätt och snabbt kunna anpassa - dels för att skapa en skalbarhet där projektets upplägg går att sprida eller växla upp. Uppföljning kommer ske på både deltagarnivå och organisationsnivå med mätningar både före och efter den tid deltagare och aktörer varit i projektet.