Välbesökt inspirationsträff för potentiella projektägare

21 januari 2020

I Nässjö genomfördes den 14 januari en välbesökt inspirationsträff för potentiella projektägare. Deltagarna fick praktisk information om aktuell utlysning och hur man kan arbeta med socialfondsmedel i projekt. 

Stor uppslutning vid inspirationsträffen i Nässjö

Flera olika projekt fanns på plats för att berätta om sin verksamhet och därigenom visa på praktiska exempel från verkligheten som illustrerar hur man kan arbeta med socialfondsmedel. Ambitionen var dessutom att få till erfarenhetsutbyte mellan aktörerna i Region Småland och Öarna.  Deltagarna kom från Småland och Öarnas tre olika län, där ibland från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Rädda barnen, Region Jönköpings län, Folkuniversitetet, Coompanion och Kommunförbundet.  

Projektpresentationerna visade vad man kan använda socialfondsmedel för och hur projektet blev till. Deltagarna fick även värdefulla tips på hur man ska planera och tänka då projektet ska designas. De inbjudna projekten ryms inom samma programområde och delmål som den aktuella utlysningen det vill säga programområde 2 och delmål 3.

Projekten presenterade sig

  • Bas Kalmar, projektledare Anna Åhman

Projektet syftar till att utveckla och testa en ny individanpassad arbetsmodell, där teori och praktik varvas på ett sätt som underlättar språkinlärning, stärker jämställdhet mellan kvinnor och män och ger en snabbare arbetsmarknadsetablering.

Målgruppen är personer med kort utbildningsbakgrund som befinner sig i den första delen av etableringsperioden. Med projektet Bas KALMAR vill Kalmar kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen, SFI och flera andra samverkanspartners bidra till att effektivisera dagens etableringsprocess.

Samtliga inblandade organisationer ser ett behov av att ta fram bättre insatser som förbereder nyanlända med kort utbildning inför kommande SFI-studier.

  • Trappstegsmodellen, projektledare José Roberto Hernandez

Projektet ska bidra till minskad stress och psykisk ohälsa och istället främja gemenskap och livsglädje för varje brukare.

Sysselsättningen ska vara grundpelare och trygghet för den psykiska hälsan, vilket i sin tur bidrar till att minska övriga kommunala- och regionala insatser. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, näringslivet och ideella organisationer ska Tranemo kommun skapa de bästa fysiska, sociala och psykologiska förutsättningarna för att brukarna ska nå ett lönearbete.

Den andra fasen i arbetet är att möjliggöra för arbetsgivarna att ta ett socialt ansvar.

  • Jobbresan – ett helhetsgrepp, projektledare Pierre Thorell

Projektets mål är att jobba fram en metod som erbjuder de utrikesfödda kvinnliga deltagarna en process som är ett helhetsgrepp i hur de ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden och få ett arbete.

Projektet ska utveckla en tydlig struktur för hur en kommun kan arbeta med en metod/program, där en utrikesfödd kvinna kan kompetensutveckla sig och genom ett aktivt deltagande övertid kan bli anställningsbar och slutligen anställd hos en kommun. Projektägare är Vetlanda kommun.

Bred diskussion i gruppsamtalen

I gruppsamtalen fokuserade man på två frågor:

  • Vilka utmaningar har den aktuella målgruppen?
  • Vilka insatser behövs för att hjälpa målgruppen att komma i arbete, närmare arbetsmarknaden eller i utbildning?

Diskussionerna i grupperna handlade väldigt mycket om hur projektet ska riggas och planeras för att på ett framgångsrikt sätt arbeta med målgruppen. Många ansåg att det var synd att socialfondsprojekt inte kan stötta individerna efter att de har fått ett jobb genom Supported employment. En del diskuterade deltagarersättningen och hur den bör redovisas för att göra ett projekt mindre sårbart.

En grupp tog upp kartläggningen av individer som upplevs som bristfällig idag och att alla myndigheter gör sin egen kartläggning, vilket är resurskrävande och besvärligt för individer att behöva återupprepa sig.

Förslaget var att göra en kartläggning som ska följa individen, som individen själv äger och där individen kan välja att dela den med relevanta myndigheter och arbetsgivare för att veta vilka kompetensen individen besitter.

För detta krävs såklart strukturella förändringar och frågan är om ett socialfondsprojekt kan driva en sådan frågan vid sidan av en verksamhet som fokuserar på individen.