2018/00511 - IMprove

En av de viktigaste faktorerna för ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Det finns ett tydligt samband - ju kortare utbildning en person har desto svårare är etableringen på arbetsmarknaden. Granskningar visar att den kraftiga ökningen av nyanlända elever som inträder sent i det svenska skolsystemet bland annat bidragit till att förstärka tidigare brister i hur utbildningen planeras, organiseras, genomförs och följs upp, och att detta får konsekvenser för denna grupp. Ambitionerna – centralt och lokalt – är ofta höga och resurser finns och skapas genom många olika vägar.
Språkintroduktionsprogrammet är ett av de största programmen men har också den minsta andelen som går över i ett nationellt program.
Bland unga som inte fortsätter med gymnasiestudier efter språkintroduktion är det nästan en av tre som varken studerar eller arbetar. Nyanlända kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning än män, och de är överrepresenterade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar som är över 20 år, samtidigt som det finns en överrepresentation av unga män bland de nyanlända eleverna på språkintroduktionen. Kartläggningar visar att bland ensamkommande unga mellan 20 och 30 år har få fullföljt en treårig gymnasieutbildning.
Resultaten indikerar på ett stort behov av åtgärder för att stödja fler nyanlända unga att fullfölja studierna, samt utveckla olika typer av kompletterande utbildning.
Den direkta målgruppen i detta projekt är nyanlända i ålder 15-24 år som kommit till Sverige på senare år.
Den indirekta målgruppen är kommuner/skolor som bedriver utbildning/insatser till den direkta målgruppen.
Det övergripande syftet är att ta fram och kvalitetssäkra arbetsmodeller särskilt anpassad för mindre/medelstora kommuner för att unga nyanlända ska komma över i gymnasiestudier och etablering i arbetslivet.
Arbetet med de horisontella målen tillgänglighet och icke-diskriminering kommer att genomsyra all verksamhet inom projektet. Detta genom att varje verksamhet kan beskriva hur valet av metod och arbetssätt bidra till en ökad kvalitet och träffsäkerhet i insatser och urval
En intersektionell analys visar troligen på stora skillnader i förutsättningar även bland deltagarna och mellan kön. Vi vill bidra till att lyfta fram icke-diskrimineringsfrågorna genom ett inta ett holistiskt och intersektionellt perspektiv.
Utifrån de erfarenheter vi gjort från bland annat Plugin är det tydligt att det krävs insatser på flera olika nivåer för att skapa framgångsrika strategier. Projektarkitekturen med tre olika nivåer- nationell nivå (SKL), regionala delprojekt (Regionala aktörer) och lokala (kommuner/Skolor) bidrar till att uppnå mål som många gånger annars är svåra att åstadkomma för utvecklingssatsningar. Flerstegsstrategin möjliggör att information, spridning och utvärdering har anpassats för varje nivå. I syfte att fortsätta leverera resultat på samtliga nivåer och uppnå målsättningarna kommer vi att bygga vidare på denna projektarkitektur.
Målet är att skaffa tillräckligt mycket kunskap för att kunna utveckla effektiva metoder i anslutning till språkintroduktionen för nyanlända
Totalt beräknas 300 direkta deltagare från 4 regioner: Skaraborg, Värmland, Sörmland och Skåne. Projektdeltagarna väljs främst bland mindre och medelstora kommuner I genomförandefasen kartläggs också erfarenheterna från liknande pågående och avslutade projekt för den aktuella målgruppen. I direkta projekt, som också innehåller individuella stödinsatser, testas och kvalitetssäkras olika modeller. Allt samlas i en kunskapsbank/plattform som redan under genomförandeperioden är i full funktion. Ett annat av projektets mål är att de framtagna modellerna efter projektets slut ska kunna användas utan externt stöd.