2016/00114 - Hela Familjen 2.0

Bakgrund Barn till försörjningsstödstagare och lågutbildade föräldrar löper ökad risk för hälsoproblem, att hamna i långvarig inaktivitet och social utsatthet med låga betyg i grundskolan, lägre sannolikhet att klara gymnasiet och högre sannolikhet att sakna både sysselsättning och inkomst vid 22 års ålder. Den största risken för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem finns hos unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, kvinnor och utrikes födda samt personer med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Rådande snedfördelning av arbetslösheten är en utmaning och tillgänglighet, jämställdhet och inkludering är viktigt inte bara för hållbar tillväxt utan även ur ett demokratiskt perspektiv. Långvarigt utanförskap går ofta i arv från föräldrar till barn och detta är en problematik som måste brytas. För en hållbar utveckling måste alla ges förutsättning till att forma sitt eget liv utan att begränsas av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap.
Metod Projektet Hela familjen riktade sig ursprungligen mot barnfamiljer i Malmös utsatta områden som under en längre tid varit föremål för olika arbetsmarknadsinsatser utan att ha blivit självförsörjande. Metoden bygger på att socialsekreterare från individ- och familjeomsorgen arbetar intensivt med familjen och dess individer i tät samverkan med andra betydande aktörer såsom Jobb Malmö, skola, Arbetsförmedling, Medborgarservice, Försäkringskassa och primärvården. Genom att man i metoden för Hela familjen arbetar med varje enskild individ i en familj identifieras både flickors/pojkars och kvinnors/mäns behov på flera livsområden. Detta gör att personer som tidigare hamnat i skymundan synliggörs, deras behov identifieras och matchas med lämpliga insatser. Hela familjen 2.0 är en uppskalning av befintlig metod både volymmässigt avseende antal familjer/deltagare, och geografiskt till att omfatta hela Malmö stad. Målgrupp för Hela familjen 2.0 är familjer i Malmö där föräldrarna är kvinnor och män som uppburit försörjningsstöd under minst 24 månader.
Mål, syfte och förväntat resultat Syftet med projektet är att främja sysselsättning och motverka framtida arbetsmarknadsrelaterad problematik och utanförskap. Minskad inaktivitet bland kvinnor, män och andra unga i målgruppen • Ökat deltagande i varaktig utbildning eller sysselsättning inom målgruppen • Ökade möjligheter till varaktig integration på arbetsmarknaden • Förbättrat skolresultat för barn och unga i deltagande familjer Effekter En utvärdering av tidigare projekt visar att metoden bidrar till att fler individer får sysselsättning, fler familjer uppnår självförsörjning och att barnen i familjerna når bättre skolresultat än vid traditionell handläggning. Satsningen förbättrar livsvillkoren för såväl de vuxna som för samtliga barn och unga i de deltagande familjerna. Med en stabilare situation i hemmet stärks möjligheterna till en lyckad skolgång, något som i sin tur skapar bättre möjligheter senare i livet i form av fortsatta studier och arbete. Risken att hamna i kriminalitet och/eller missbruk minskar, och sannolikheten att de unga själva blir försörjningsstödstagare i vuxen ålder blir lägre.