Logotyp på utskrifter

NTG Företagande och entreprenörskap

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareTillväxtverket,Nationella program
KontaktpersonEva Johansson
E-posteva.johansson@tillvaxtverket.se
Telefonnummer08-6819661
Beviljat ESF-stöd14 773 924 kr
Total projektbudget19 698 566 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2012-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Temagrupp Företagande och entreprenörskap kommer att samla in och analysera projektresultat samt sprida kunskap och erfarenhet när det gäller hur entreprenörskap och socialt företagande kan bidra till att minska utanförskap i arbetslivet i syfte att påverka policy och praktik på området.

Bakgrund

Underlaget i denna ansökan är framtaget i enlighet med modellenLogistiskt ramverk, LR(utifrån planeringsmetoden LFA, Logical Framework Approach), vilket innebär bred förankring och brett deltagande från för temat relevanta aktörer.
Bakgrundsbeskrivningen har tagits fram i två steg: dels via LR-workshop, dels via kompletterande information och erfarenheter från andra håll, etx analyser och utvärderingar av tidigare ESF-program och via de NUTEK-erfarenheter kring företagande och entreprenörskap som finns samlade under lång tid. Den samlade inputen har därefter använts för att skapa en anpassad LR-matris, där syfte, mål och ramaktiviteter presenteras. Med anpassad menas att de kriterier för temagruppen som angetts i utlysningen, bla gällande syfte, övergripande mål mm, delvis har styrt hur situations- och målträdhar formulerats.
PROCESSEN
a) Workshop mha Logiskt ramverk:
Ett 20-tal representanter från sociala ekonomin och sociala företagandet, NUTEK och SKL samt universitetsvärlden deltog. Workshopen samt ansökningsförfarandet har genomförts med hjälp av konsultföretaget European Minds. En sammanfattning av de synpunkter som deltagarna lämnade angående temats nuläge och erfarenheterna från tidigare programperioder följer följande huvudpunkter:

TEMATS ROLL ÖVERHUVUDTAGET: Frågorna kring företagandets, entreprenörskapets och den sociala ekonomins roll för att förebygga utslagning från och stärka återinträde till arbetslivet är tyvärr inte lika vanliga som mer generella eller tillväxtorienterade frågor inom närings- och regionalpolitiken. Det finns stora skillnader bland myndigheterna i samstämmighet och inställning till temats roll och hantering.

ERFARENHETERNA FRÅN EQUAL: VAR FINNS DE EGENTLIGEN? Temat är inte lika representerat i denna programperiod som i den förra. Kunskapsöverföringen ut i verksamheterna är betydligt mindre eller har mer eller mindre avstannat helt.

UTANFÖRSKAP I FÖRHÅLLANDE TILL FÖRETAGANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP: Inget enhetligt angreppssätt, stor skillnad mellan grupper. Det som förenklar för vissa kan försvåra för andra. Här spelar också synen från myndigheter och samhälle in, tex kring vad som är accepterat företagande och hur olika företagsformer kan hanteras tex vid upphandlingsförfarande.

DET FINNS BRA RESULTAT, MEN INGEN VIDARE BRA STRUKTURPÅVERKAN HAR SKETT: Vad är det som triggar långsiktighet, var finns de riktigt goda exemplen, modellerna, som visar hur man kan bygga in goda resultat i ordinarie verksamhet?

DET SOCIALA FÖRETAGANDET: I mycket fortfarande berodende av politiskt och samhälleligt stöd. Men det finns en enorm kompetens över landet, även om det också finns stsora lokala skillnader i förankring och verksamhet. Å andra sidan behöver också aktörerna höja sin egen kompetens kring företagandets villkor och möjligheter. Som arbetsmarknaden utvecklas idag kan satsningar på sociala företag och koperativ vara ett bra alternativ vid strukturomvandlingar etc. Dock behövs en gemensam organisation för att stärka samarbete, affärsutveckling, marknadsaktiviteter mm.

ARBETSLIVETS FÖRÄNDRING: Större krav på individen idag. De tidigare reträttplatserna och jobben som gav möjlighet att jobba utifrån sin förmåga är borta. Även problem med ersättningssystemen och dess flexibilitet, med möjligheterna att få jobb.

ARBETSLIVETS FÖRÄNDRING: Större krav på individen idag. De tidigare reträttplatserna och jobben som gav möjlighet att jobba utifrån sin förmåga är borta. Även problem med ersättningssystemen och dess flexibilitet, med möjligheterna att få jobb.

PROJEKTFIXERING OCH AVKNOPPNINGSPROBLEMATIKEN: Det finns en tendens, hos både temats olika aktörer och hos kommuner, att vilja behålla verksamheter, modeller och metoder som skulle kunna avknoppas till (sociala) företag. Skälen till detta kan stå att finna i en kombination av relationen mellan begreppen värdegrund, ekonomi, maktstrukturer. Man handlar i god tro, med konssekvensen att strukturer inte utmanas, inte utvecklas. Här finns ett spännande underlag till nya projket!

GRÄSROTSPERSPEKTIVET, PÅVERKAN OCH EMPOWERMENT: Man måste komma ihåg at det krävs en speciell kompetens för att söka och driva dessa projekt. Dett skapar en elit av projketmakare och med det en maktstruktur som kan innebära att samhället går miste om goda idéer, nya företag och fler sysselsatta pga att grupper exkluderas från medverkan och reellt inflytande och makt över projekten.

b)övriga källor:
Företagande och entreprenörskap har funnits med som insatsområden i tidigare programperioders ESF-program. Såväl inom Växtkraft- som Equalprogrammen har temat utgjort en pelare för att uppnå Lissabonstrategins målsättningar.
Även andra satsningar har gjorts, i form av insatser riktade mot utsedda målgrupper, i form av stödsystem som starta eget-bidrag eller i form av affärsrådgivare, recurscentra el likn.
Det finns skäl att inom utvecklingsområdet kritiskt granska, analysera och utveckla stödsystemens effektivitet och träffsäkerhet vad gäller nyföretagande men också att utveckla instrument för kompetensanalyser och kompetensutveckling av företagare och rådgivande aktörer. Sysselsättningseffekterna av stöd till nyföretagande för de aktuella grupperna bör granskas och ge underlag till bedömningar av hur framtida arbetsmarknadspolitiska och näringsploitiska interventioner skall utformas.

I de utvärderingar som är gjorda av ESF-programmen ovan är det svårt att utläsa vilka de konkreta resultaten av insatserna riktade mot entreprenörskap och företagande egentligen är. Det är därför svårt att ha en uppfattning om i vilken omfattning programmen har bidragit till ökat generellt företagande och entreprenörskap i ett brett perspektiv. Å andra sidan har Equal uppmärksammat det sociala företagandet, inte minst via inrätandet av den temagrupp kallad NTG Socialt företagande som en väg in på arbetmarknaden. Det är därför angeläget att temat nu återigen prioriteras genom beslutet att inrätta en nationell temagrupp kring Företagande och Entreprenörskap, där erfareeeeenheter från tidigare program kombinerat från lärande, erfarnehter och slutsatser från det innevarande kan tillåtas påverka strukturer och system.

SLUTSATSER: Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare insatser gett resultat både i form av nystartade traditionella företag och i form av sociala företag och nätverk. Ur ett nulägesperspektiv, med begynnande lågkojunktur, fortsatt branschomdaning, globaliseringskonsekvenser etc finn utan tvivel en risk för ökad arbetslöshet och större utslagning. Å andra sidan innebär dagens globalisering och samhällsförändringar också stora möjligheter till företagande och entreprenörskap. Visserligen kan starta-eget-bidragets försvinnande ses som ett stort hinder för nyetableringar, men med hjälp av både nya och gamla innovativa företagsformer, och nya stödstrukturer osm utggår från målgruppers och individers behov är en satsning på temat viktigt, både för att uppfylla nationella strategier, regionala och likala behov samt individers rätt till etablering, både på arbetsmarknaden och i samhället.
Flera lagförändringar som genomförs eller är på väg innebär dessutom ökade möjlighteratt starta och driva företag på tjänstemarknader. Det handlar dels om hushålsnära tjänster men också vård- och omsorg där olika valfrihetssystem nu genomförs som underlättar etablering. Inom dessa område öppnas nu möjligheter för otraditionella företagargrupper. Vad detta betyder för tillväxt och sysselsättning är ännu inte tydligt men kan likväl utgöra ett intressant område för temagruppen att följa.

Syfte

Syftet med temagruppen är att åstadkomma strategisk påverkan, dvs (att genomföra) aktiviteter som syftar till att säkerställa genomslag för framkomna resultat genom att sprida och överföra dessa till policynivån och (eller) till de aktörer som resultaten är avsedda för (enligt utlysningen).

Målsättning

Utifrån den LR-process som föregått ansökansarbetet har följande målnivåer upprättats: ÖVERGRIPANDE PROJEKTMÅL: Att en nationell temagrupp kring företagande, entreprenörskap och social ekonomi i relation till att förebygga utslagning från arbetslivet samt att stärka inträdet/återinträdet till arbetslivet, baserad på relevanta partners, funktioner och metoder är upprättad, förankrad och fullt operativt verksam. Temagruppen ska under projekttiden leverera kunskap om temat som kommer både primära och sekundära målgrupper till godo. Temagruppen ska, för att uppnå sitt mål, innehålla aktiviteter som att: - Identifiera tillräckligt många projekt för att uppnå en kritisk massa av projekterfarenheter inom ett antal strategiska ämnesområden. - Dokumentera och sprida projekterfarenheter och resultat genom olika metoder och medier. - Identifiera och etablera långsiktig relation med relevanta målgrupper för temagruppen, som t.ex. praktiker, intressenter och beslutsfattare. - Genom kontakter och andra kanaler nå relevanta aktörer för att säkerställa genomslag av goda exempel. - Följa upp sitt eget arbete, dokumentera och lära av de erfarenheter som görs för att kunna dela med sig till andra. En målsättning är också att temagruppen under projektets genomförande aktivt ska medverka i motsvarande temagrupp på europeisk nivå. För att svara mot de synpunkter som kom fram under LR-processen (workshopen), de kompletterande erfarenhetsstudierna och de uppsatta målsättningarna och kriterierna i utlysningstexten har nedanstående delmål eller resultat tagits fram. Delmålen samverkar på ett konkret sätt till att nå den övergripande målsättningen ovan, så att syftet, de önskade långsiktiga effekterna också kan uppnås. Målet med målsättningsarbetet har varit att skapa en röd tråd, en sammanhållande kedja av insatser som kan utgöra en realistisk, tydlig färdriktning och ambitions nivå för samtliga målgrupper, intressenter och aktörer. Det är vår starka övertygelse att den beskrivna planen, dess mål, aktiviteter och aktörer, i allt väsentligt kommer att bidra till strategisk påverkan och lärande på alla nivåer. DELMÅL (RESULTAT) 1. Utveckling av insatser och verksamheter enligt skall-krav i utlysningen 2. Kunskapsinhämtning och förankring utifrån prioriterade perspektiv 3. Kompletterande teoretisk problematisering 4. Reflektion och analys 5. Spridning och implementering av lärdomar för strategisk påverkan 6. Uppföljning och lärande inom temagruppen

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

De aktiviteter som genomförs i form av workshops, seminarium och utbildning kommer vara fysiskt tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Det betyder att lokaler ska innehålla hörselslingor, ramper och i övrigt handikappanpassade funktioner som toaletter, samt vara tillgängliga för personer med allergiska besvär. Vidare kommer information, i vilken form det än kan gälla, att utformas så att den nåbar och förståelig för alla, Texter i informations- och kampanjmaterial liksom webbfunktioner kommer att vara anpassade för människor med både fysiska och kommunikativa funktionshinder. såsom syn-, hörsel-, förstånds- och neurologiska handikapp. Exempelvis kommer tekniken för webbinnehåll och design att utformas för att öka tillgängligheten. Analysera och bedöma förslag till strukturförändring ur ett tillgänglighetsperspektiv där tillgänglighet i första hand avser möjligheten att ensam eller tillsammans med andra utveckla och driva ett företag oavsett funktionshinder. Temagruppen kommer att samarbeta genom hela projekttiden med expertis inom HSO och det ESF-finansierade processtöd för tillgänglighet, Tillgängligt Projekt, som HSO nu startat upp.

Jämställdhetsintegrering

Konsekvenserna av den problem- och behovsanalys som presenterats tidigare i ansökan har lagt grunden till en strategi för hur jämställdhetsintegreringen ska hanteras under genomförandefasen. Strategin omfattar: - en övergripande jämställdhetsanalys (swot) görs under projektets första sex månader med aktörer med särskild kunskap och insikt i frågan (styrgrupp, referensgrupp) - inom ramen för genomförandet av planerade workshops kommer jämställdhets- och mångfaldsaspekten att finnas med som ett transversalt tema - inom ramen för övrigt inventerings- och analysarbete kommer jämställdhetsaspekten att särskilt kartläggas i form av goda exempel (inklusive verktyg, modeller etc) på jämställdhetsintegrering - jämställdhetsaspekten kommer att utgöra ett genomgående tema i den teoretiska problematiseringen avseende temats (företagande och entreprenörskaps) förutsättningar att förebygga utslagning från och stärka återinträde till arbetslivet.

Transnationellt samarbete

a) Upprättande av kontakter och deltagande i nätverk inom ramen för ESF på Europeisk nivå, bland annat i Social economy network For better Future of social enterprises. projeket är en vidareutveckling av det tidigare ETG Social economy. Polen är tilltänkt projektägare och inledningsvis deltar följande stater i arbetet: Flandern, Tjeckien, Italien/Lombardiet, Finland, Storbritannien och Sverige. Ansökan lämnas till Kommissionen 31 oktober. Teman för kunskapsinhämtning, analys och spridning är:att mäta socialt mervärde, att inkludera socialt mervärde i offentlig upphandling, statsstöd och social inklusion, finansiella instruments bristande effektivitet, social franchising och andra metoder för att överföra affärsidéer inom den sociala ekonomin. b) under projektet första 6 månader kommer en eventuell anslutning till det transnationella arbetet i COPIE utredas. COPIE arbetar med metoder och verktyg för att främja ett inkluderande företagarklimat och riktar sig till såväl myndigheter som aktörer och företag. Förträdesvis ur ett regionalt perspektiv. c) Utveckling av kontakter och nätverk med ILO, FN/UNDP och OECD på temagruppens frågor som på olika sätt berörs av dessa aktörer.

Kommun

  • Ale
  • Alingsås
  • Alvesta
  • Aneby
  • Arboga
  • Arjeplog
  • Arvidsjaur
  • Arvika
  • Askersund
  • Avesta
  • Bengtsfors
  • Bergs
  • Bjurholm
  • Bjuv
  • Boden
  • Bollebygd
  • Bollnäs
  • Borgholm
  • Borlänge
  • Borås
  • Botkyrka
  • Boxholm
  • Bromölla
  • Bräcke
  • Burlöv
  • Båstad
  • Dals-Ed
  • Danderyd
  • Degerfors
  • Dorotea
  • Eda
  • Ekerö
  • Eksjö
  • Emmaboda
  • Enköping
  • Eskilstuna
  • Eslöv
  • Essunga
  • Fagersta
  • Falkenberg
  • Falköping
  • Falun
  • Filipstad
  • Finspång
  • Flen
  • Forshaga
  • Färgelanda
  • Gagnef
  • Gislaved
  • Gnesta
  • Gnosjö
  • Gotland
  • Grums
  • Grästorp
  • Gullspång
  • Gällivare
  • Gävle
  • Göteborg
  • Götene
  • Habo
  • Hagfors
  • Hallsberg
  • Hallstahammar
  • Halmstad
  • Hammarö
  • Haninge
  • Haparanda
  • Heby
  • Hedemora
  • Helsingborg
  • Herrljunga
  • Hjo
  • Hofors
  • Huddinge
  • Hudiksvall
  • Hultsfred
  • Hylte
  • Håbo
  • Hällefors
  • Härjedalen
  • Härnösand
  • Härryda
  • Hässleholm
  • Höganäs
  • Högsby
  • Hörby
  • Höör
  • Jokkmokk
  • Järfälla
  • Jönköping
  • Kalix
  • Kalmar
  • Karlsborg
  • Karlshamn
  • Karlskoga
  • Karlskrona
  • Karlstad
  • Katrineholm
  • Kil
  • Kinda
  • Kiruna
  • Klippan
  • Knivsta
  • Kramfors
  • Kristianstad
  • Kristinehamn
  • Krokom
  • Kumla
  • Kungsbacka
  • Kungsör
  • Kungälv
  • Kävlinge
  • Köping
  • Laholm
  • Landskrona
  • Laxå
  • Lekeberg
  • Leksand
  • Lerum
  • Lessebo
  • Lidingö
  • Lidköping
  • Lilla-Edet
  • Lindesberg
  • Linköping
  • Ljungby
  • Ljusdal
  • Ljusnarsberg
  • Lomma
  • Ludvika
  • Luleå
  • Lund
  • Lycksele
  • Lysekil
  • Malmö
  • Malung
  • Malå
  • Mariestad
  • Markaryd
  • Marks
  • Mellerud
  • Mjölby
  • Mora
  • Motala
  • Mullsjö
  • Munkedal
  • Munkfors
  • Mölndal
  • Mönsterås
  • Mörbylånga
  • Nacka
  • Nora
  • Norberg
  • Nordanstig
  • Nordmaling
  • Norrköping
  • Norrtälje
  • Norsjö
  • Nybro
  • Nykvarn
  • Nyköping
  • Nynäshamn
  • Nässjö
  • Ockelbo
  • Olofström
  • Orsa
  • Orust
  • Osby
  • Oskarshamn
  • Ovanåker
  • Oxelösund
  • Pajala
  • Partille
  • Perstorp
  • Piteå
  • Ragunda
  • Robertsfors
  • Ronneby
  • Rättvik
  • Sala
  • Salem
  • Sandviken
  • Sigtuna
  • Simrishamn
  • Sjöbo
  • Skara
  • Skellefteå
  • Skinnskatteberg
  • Skurup
  • Skövde
  • Smedjebacken
  • Sollefteå
  • Sollentuna
  • Solna
  • Sorsele
  • Sotenäs
  • Staffanstorp
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Storfors
  • Storuman
  • Strängnäs
  • Strömstad
  • Strömsund
  • Sundbyberg
  • Sundsvall
  • Sunne
  • Surahammar
  • Svalöv
  • Svedala
  • Svenljunga
  • Säffle
  • Säter
  • Sävsjö
  • Söderhamn
  • Söderköping
  • Södertälje
  • Sölvesborg
  • Tanum
  • Tibro
  • Tidaholm
  • Tierp
  • Timrå
  • Tingsryd
  • Tjörn
  • Tomelilla
  • Torsby
  • Torsås
  • Tranemo
  • Tranås
  • Trelleborg
  • Trollhättan
  • Trosa
  • Tyresö
  • Täby
  • Töreboda
  • Uddevalla
  • Ulricehamn
  • Umeå
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Uppsala
  • Uppvidinge
  • Vadstena
  • Vaggeryd
  • Valdemarsvik
  • Vallentuna
  • Vansbro
  • Vara
  • Varberg
  • Vaxholm
  • Vellinge
  • Vetlanda
  • Vilhelmina
  • Vimmerby
  • Vindeln
  • Vingåker
  • Vårgårda
  • Vänersborg
  • Vännäs
  • Värmdö
  • Värnamo
  • Västervik
  • Västerås
  • Växjö
  • Ydre
  • Ystad
  • Åmål
  • Ånge
  • Åre
  • Årjäng
  • Åsele
  • Åstorp
  • Åtvidaberg
  • Älmhult
  • Älvdalen
  • Älvkarleby
  • Älvsbyn
  • Ängelholm
  • Öckerö
  • Ödeshög
  • Örebro
  • Örkelljunga
  • Örnsköldsvik
  • Östersund
  • Österåker
  • Östhammar
  • Östra Göinge
  • Överkalix
  • Övertorneå