Logotyp på utskrifter

LIVSVAL

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasGenomförande
ProjektägareKompetenstorget
KontaktpersonMagnus Gustafsson
E-postmagnus.gustafsson@kompetenstorget.se
Telefonnummer08-4575745
Beviljat ESF-stöd210 865 kr
Total projektbudget277 569 kr
Projektperiod2009-01-01 till 2009-02-09
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet ska skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden. Projektet avser att hitta samverkansmodeller som kombinerar det bästa från offentlig sektor med det bästa från organisationer inom den sociala ekonomin. De övergripande individmålen är att deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom få kontinuitet i vardagen, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktig i samhället.

Livsval är ett samverkansprojekt mellan brukarorganisationer, myndigheter och kommuner som syftar till att utveckla nya arbetsformer som kombinerar det bästa från offentlig sektor – stadga och professionalitet – med det bästa från brukarsektorn – personligt engagemang och egen erfarenhet – i arbetet med män och kvinnor i Stockholmsregionen som på grund av missbruk, kriminalitet och psykiska funktionshinder befinner sig långt från arbetsmarknaden. Den som befinner sig på anstalt, på gatan eller inom psykiatrin fångas upp av lotsar inom brukarorganisationer som följer med som ett personligt stöd under hela processen till egen försörjning. Försäkringskassan och Socialtjänsten ansvarar för urvalet av deltagare samt sörja för ersättningen under projekttiden. Folkbildningsorganisationer tillhandahåller individuellt anpassad utbildning.

Vi vill pröva ett nytt koncept med fyra olika typer av målgrupper. Livsval riktar sig till politiker. Ambitionen är att överskrida stuprörsproblematiken mellan myndigheter och kulturkrocken mellan offentlig förvaltning och brukarorganisationer, och genom praktiken påverka strategiskt beslutsfattande.

Livsval riktar sig till brukarorganisationerna. Genom projektet kan brukarorganisationerna rekrytera lotsar, ge utbildning och andra former av processtöd. Därigenom utvecklas organisationerna och dess medlemmar.

Livsval riktar sig till offentlig förvaltning. Genom projektet ökar myndigheternas samlade effektivitet, med avseende på antal klienter som når egen försörjning och höjd livskvalitet. Tjänstemännens kompetens i brukarfrågor förbättras.

Livsval riktar sig till deltagarna: män och kvinnor i Stockholmsregionen som på grund av missbruk, kriminalitet och psykiska funktionshinder befinner sig långt från arbetsmarknaden men vill förändra sin situation. Genom projektet ökar deras livskvalitet och de ges realistiska möjligheter till egen försörjning.

Bakgrund

Livsval startade genom att 15 brukarorganisationer som är verksamma på många arenor, fängelser, häkten, sjukvård, psykvård, härbärgen etc, möttes och såg flera gemensamma problem hos sina medlemmar, låg utbildningsnivå, fattigdom och stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Brukarorganisationerna ansåg att de hade mycket att bidra med för att deras medlemmar skulle kunna närma sig arbetsmarknaden men att detta krävde ökad samverkan med myndigheter samt resurser för genomförande. Under förprojekteringstiden, som startade i april 2008, har det synliggjorts brister och utvecklingsbehov då det gäller samverkan mellan offentliga myndigheter och brukarorganisationer kopplat till kommande program för social företagande (NUTEK) och förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området (Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Socialdepartementet).
PROBLEMBILDER
Förprojekteringens mål var att belysa möjligheter och hinder från dels brukarorganisationernas perspektiv och dels myndigheternas vad gäller målgruppens väg till sysselsättning.
Brukarorganisationernas problembild är att målgruppen kännetecknas av en kombination av missbruk, psykisk ohälsa och hemlöshet. Därutöver tillkommer stigmatisering och inlärd hjälplöshet. Många menar att ett stort problem är svårigheten att samarbeta med olika myndigheter. Medlemmarna känner sig ofta kränkta och upplever att regelverket är svårt att förstå och att man slussas mellan olika myndigheter och handläggare. Tilliten att få hjälp och stöd av myndigheterna är liten varför man ofta vänder sig till brukarorganisationerna som har små resurser att hjälpa individen med myndighetskontakterna.
Myndigheternas problembild
Under förprojekteringstiden inom LIVSVAL har Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen analyserat de hinder och möjligheter som de ser för målgruppen.Ett hinder har varit att lagstiftningen för sjukförsäkringen förändrades 1 juli 2008. I och med att den tidsbegränsade sjukersättningen försvinner kan det betyda att möjligheterna att komma igång igen i rehabilitering eller arbeta kan minska för just den målgrupp som brukarorganisationerna kommer i kontakt med. Den rapport som tagits fram kring Försäkringskassans regelverk och rutiner för återgång i arbete (bilaga) visar tydligt problematiken kring målgruppen. Handläggarna anger att det finns stort behov av arbetsförberedande träning för personer som står längst från arbetsmarknaden. Handläggarna efterfrågar också enförbättrad och utökad samverkan mellan de olika myndigheterna. Man uppger att det finns en brist på helhetstänkande i rehabiliteringskedjan där olika lagstiftningar och ekonomiska konsekvenser kan bli kontraproduktiva både för individen och för samhället. Slutsatsen i rapporten är att många behöver en längre tids arbetsförberedande träning för att så småningom kunna gå in i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Möjlighet till detta saknas i stort sett idag. Det är svårt att dra en gräns för vad som ska bedömas som sysselsättning och vad som ska bedömas som arbetslivsinriktad rehabilitering och/eller en viss arbetsförmåga. Även inom psykiatrin upplever man att samverkan mellan det offentligas insatser saknas, vilket försvårar möjligheten till rehabilitering av personer med psykiska funktionshinder. Erfarenheter från utredningar och tidigare projekt som har syftat till att rehabilitera dessa personer, visar att de behöver lång tid och en kombination av samordnade insatser för att komma ur sitt utanförskap. Antalet människor som är långtidssjukskrivna eller som står utanför arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa ökar. Myndigheternas insatser måste koordineras bättre och befintliga resurser måste användas på ett effektivare sätt. LIVSVAL vill förbättra metoder för rehabiliteringskedjan för dessa personer genom att använda det bästa av offentlig sektor och sociala ekonomin. Genom att slå ihop de båda samverkanspartnerskapen till att omfatta hela målgruppen dvs män och kvinnor med någon form av funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden kan deltagaren få tillgång till personligt stöd, socialt nätverk, arbetspraktik, studier i kombination med det offentligas förstärkta insatser.
I Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder (SOU 2006:100) påtalas bristerna i nuvarande insatser för personer med psykiska funktionshinder:
Bristande samordning och samverkan
Befintliga arbetsmarknadsåtgärder för personer med funktionshinder når inte dem med psykisk ohälsa
Bristande helhetslösningar
Rehabiliteringen är inte anpassad för personer med psykisk ohälsa

Forskning har belagt tre skyddsaspekter som är viktiga för den psykiska hälsan:
Det sociala nätverket
Arbete/sysselsättning
Sammanhang och mening

Det sociala nätverket definieras som den närmiljö, både formell och informell, som en individ befinner sig i. Närmiljön har en buffrande verkan framför allt på personer som drabbas av sjukdomar eller andra funktionsnedsättningar.

Arbete ger de flesta inte bara ekonomiska förutsättningar utan också mental stimulans och självkänsla. Arbete har vidare en viktig social funktion, relationer till omvärlden utvecklas och arbetet ger struktur åt vardagen.

Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas
Den som efter 450 ersättningsdagar inom jobb- och utvecklingsgarantin inte har fått ett jobb kommer att övergå till en tredje fas av garantin. Deltagaren ska sysselsättas utifrån hela sin arbetsförmåga samtidigt som hon eller han ska få fortsatt stöd av en coach. En sysselsättningsperiod ska pågå en längre tid, dock högst två år. I samband med beslut om en ny sysselsättningsperiod fastställs deltagarens arbetsutbud på nytt. Den som anordnar sysselsättning inom ramen för tredje fasen ska kunna få anordnarstöd.
Arbetsförmedlingen har ansvaret även för denna fas och ska sysselsätta deltagarna hos anordnare som kan vara offentliga eller privata arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. Arbetsförmedlingen ska också, med Svenska ESF-rådet som en viktig aktör, bilda en anordnargrupp med olika intressenter: kommuner, landsting, sociala företag och statliga myndigheter. Gruppens uppgift ska vara att bidra till att säkerställa sysselsättningstillfällen för deltagarna i den tredje fasen. De första deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin beräknas nå fas tre under våren 2009.
Program för socialt företagande
(Programförslag för fler och växande sociala företag, NUTEK 2008. Dnr 012-2007-4248)
Den 22 november 2007 fattade regeringen beslut om att ge Verket för Näringslivsutveckling, Nutek i uppdrag att isamråd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen utarbeta ett tvärsektoriellt program med förslag på insatser som stimulerar till att fler sociala företag startar och växer. I maj 2008 presenterades programmet som bl.a. tagit upp frågan om att hitta vägar att bryta de inlåsningseffekter som finns i socialförsäkringssystemet så att fler kan våga ta steget bort från bidragsberoende.
Det övergripande syftet med programmet är att genom sociala företag skapa nya arbetstillfällen och öka integrationen på arbetsmarknaden för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed bidra till ett minskat utanförskap och en hållbar samhällsekonomisk tillväxt.
Det man lyfter upp i förslaget är 1) behovet av samverkan mellan olika sektorer, 2) programinsatser riktade till potentiella och etablerade sociala företag och 3) lärande, statistikutveckling och initiering av behovsmotiverad forskning. Den samhällsnytta man förutspår är: En ökning på 50 % (2 250) av personer som är anställda eller i rehabilitering i sociala företag innebär en samhällsekonomisk vinst mellan 281 250 000 (125 000 pp/år) och 2 250 000 000 (1 000 000 pp/år) per år.
Antalet människor som är långtidssjukskrivna eller som står utanför arbetsmarknaden på grund av psykisk ohälsa ökar. Myndigheternas insatser måste

Syfte

Projektet syftar till att skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden. Projektet syftar till att hitta samverkansmodeller som kombinerar det bästa från offentlig sektor med det bästa från organisationer inom den sociala ekonomin. De övergripande individmålen är att deltagaren ska finna, få och behålla ett arbete/utbildning och därigenom få kontinuitet i vardagen, samt att ta ansvar över sina val och bli delaktig i samhället.

Målsättning

Tillgänglighetsmål
Jämn könsfördelning bland deltagarna
Hinder för tillgängligheten identifieras och avvecklas
Verksamhetsmål
Vid projekttidens utgång ska verksamheten ha uppnått, respektive bibehållas på, följande nivå inom de fyra delprojekten.

Delprojekt 1: Inslussning via sociala ekonomin/landningsbanor
Mål med delprojektet: Brukarorganisationerna som har landningsbanor i projektet har arbetat upp rutiner och metoder för att ta emot personer som står långt från arbetsmarknaden och kan bidra till att deras medlemmar erhåller någon form av sysselsättning.

Organisationer inom den sociala ekonomin används som resurs av offentliga myndigheter för att personer med någon form av arbetshinder ska närma sig arbetsmarknaden.

Indikatorer:
En lotsutbildning är framtagen under första året
Minst 30 deltagare ska löpande vara inskrivna på någon landningsbana
Minst ett OCN-program ska vara implementerat under första året
Könsuppdelad statistik finns

Efter 12 månader i projektet har
Minst 80 % av deltagarna ska uppleva att de fått relevant stöd från sina lotsar
Minst 80 % av samverkande offentliga myndigheter ska uppleva att landningsbanorna bidrar till individens utveckling
Minst 80 % av samverkande offentliga myndigheter ska uppleva att organisationerna inom den sociala ekonomin kompletterar deras ordinarie insatser.

Delprojekt 2: Individuell plan/Samordningsvinster
Mål med delprojektet: Medverkande myndigheter godkänner den individuella planen inom sitt regelsystem. Det finns en samsyn att endast en plan är nödvändig för individens utveckling.
Indikatorer:
Samtliga deltagare som genomgått den konsekvenspedagogiska utbildningen har individuella planer
Deltagande myndigheter har genomgått utbildning kring individuella planer enligt norska modellen
Ett nätverk är bildat under första året med representanter från samverkande myndigheter för att utveckla modellen med individuella planer


Delprojekt 3: Förstärkt koppling rehabilitering och utbildning/arbete
Mål med delprojektet: Metoder och rutiner finns för att använda
Målområde egen försörjning
Efter 12 månader i projektet har
30 % erhållit ett arbete, en del i de socialt arbetskooperativen
5-7 % gått vidare till studier
upplever 70 % en ökad arbetsförmåga

Delprojekt 4: Etablering av sociala arbetskooperativ och stödjande konsortie
Mål med delprojektet: Ett konsortie är etablerat som stödstruktur för att starta och driva sociala arbetskooperativ i Stockholms län.

Indikatorer:
Minst fem sociala arbetskooperativ har startat, var av minst ett socialt arbetskooperativ endast för kvinnor.
Samtliga sociala arbetskooperativ inom projektet är knutna till konsortiet
En entreprenörsutbildning för att starta sociala arbetskooperativ ska vara framtagen under första året

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

En föreläsning genomfördes under förprojekteringen för att samtliga samverkanspartner skulle ha grundläggande kunskaper kring tillgänglighet. Projektet kommer att använda vägledningsmaterial från Handisam för att förbättra kunskapen ytterligare.
Tillgänglighetsfrågor som projektet kommer att arbeta med är:
Fysisk tillgänglighet
Lokalerna för deltagarna ska vara tillänglig för personer med fysiska funktionshinder i form av entréer i gatunivå eller ramp, hiss, breda dörrar m.m. En inventering har gjorts bland brukarorganisationerna kring tillgängligheten. Samtliga kan inte ta emot rullstolsburna personer men ambitionen är att kontinuerligt uppdatera detta under projekttiden.

Tillgänglig information och kommunikation
Projektet vänder sig till deltagare som har någon form av arbetshinder, det behöver inte enbart vara fysiska hinder utan kan bestå i att man har brister i svenska språket. Den psykiska miljön kan även den brista i tillgänglighet. Informationen och kommunikationen i projektet kommer att arbetas fram och förankras i samarbete med projektdeltagarna, vilket borde leda till att målgruppen nås på sina villkor.

Tillgänglig verksamhet
Målet med verksamheten är att alla kan delta jämlikt, oavsett funktionsförmåga. Vissa av aktiviteterna kan behöva anpassas för att nå detta mål. Aktiviteterna i projektet ska kunna utföras efter intresse, inte efter fysisk möjlighet. Verksamheterna ska också erkänna människors olika behov av att arbeta i grupp eller mer enskilt och några gånger kan det vara nödvändigt att dela upp grupperna t ex könstillhörighet.

Koordinatorn och delprojektledarna har huvudansvaret, tillsammans med brukarorganisationerna, att följa upp behoven av tillgänglighet och där det är möjligt anpassa lokalen, informationen eller verksamheten efter dessa.

Jämställdhetsintegrering

Social redovisning med jämställdhetsintegrering
Under förprojekteringen har vi frågat brukarorganisationerna hur man arbetar med jämställdhetsfrågorna. Många svarar att man tänker på att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män i verksamheten. Några har fler män än kvinnor i sin verksamhet och några riktar sig enbart till kvinnor. SWOT-analysen som redovisas ovan ger också en bild av stor variation bland samverkansparterna.

För att dels komma djupare in på jämställdhetsfrågorna dels för att långsiktigt jobba med frågan kommer LIVSVAL att använda metoden Social redovisning för att förbättra jämställdhetsintegreringen i organisationerna och inom projektet. Social redovisning är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i en organisation. Den utgår från de sociala målen för organisationen och redovisar hur väl organisationen har uppfyllt dem. Social redovisning sker i en process tillsammans med de viktigaste intressenterna. Den hjälper organisationen att kontinuerligt förbättra sin sociala verksamhet genom att öppet redovisa den för dem som är berörda av den.

Projektledning och samtliga organisationer som är landningsbanor samt de blivande sociala arbetskooperativen kommer att genomföra en social redovisning med inriktning på jämställdhet.

Frågor som kommer att tas upp vid dessa tillfällen är:
Speglar verksamheten kvinnors och mäns behov av den?
Attraherar tjänster och produkter både kvinnor och män?
Vem berörs av de frågor som får ta tid i verksamheten?
Hur fördelas de ekonomiska resurserna mellan kvinnor och män?
Hur bemöts kvinnor och män i verksamheten?
Hur tas kvinnor och mäns synpunkter på verksamheten tillvara?
Hur riktas marknadsföringen och förväntas den tas emot av kvinnor och män?

Transnationellt samarbete

Projektet kommer genom Vägen ut!-kooperativen att ha tydliga transnationella kopplingar. Inom ramen för projektet kommer vi att delta i European Social Franchising Network (ESFN) www.socialfranchising.coop.ESFN består av sociala franchisegivare i och stödorganisationer i Italien, Tyskland, England , Polen, Finland och Litauen. Nätverket har ett nära samarbete med flera europeiska organisationer och DG Employment. Inom ESFN finns flera franchisegivare med bl a Villa Vägen ut! och Le Mat Europa som Le Mat Sverige bildat tillsammans med italienska Le Mat, vilket består av ett nätverk av sociala företag inom hotell och turism. Det transnationella samarbetet kommer att bestå i utveckling av social franchising som metod för samarbete mellan sociala företag. Under projekttiden planerar vi att genomföra gemensamma workshops. Dessa blir även en möjlighet för våra partners att studera hur myndigheter i andra europeiska regioner samarbetar med sociala företag.

Medfinansiärer

  • Arbetsförmedlingen Göteborg
  • Försörjningsstöd,bedömning,aktivering
  • Individ och familjeomsorg
  • Järfälla IFO/ Försörjningsstöd
  • Lokalkontor Söderort
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga/Tensta Medborgarkontoret
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Årsta Vantörs psykriatriska jour- och öppenvårdsmottagning

Samarbetspartners

  • Alma folkhögskola
  • Försörjningsstöd,bedömning,aktivering
  • Individ och familjeomsorg
  • Järfälla IFO/ Försörjningsstöd
  • Lokalkontor Söderort
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga/Tensta Medborgarkontoret
  • Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn
  • Södermalms stadsdelsförvaltnin
  • Årsta Vantörs psykriatriska jour- och öppenvårdsmottagning

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker