Logotyp på utskrifter

Järva yrkesutbildning

ProgramområdeProgramområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
ProjektfasFörprojektering
ProjektägareSödertörns folkhögskola
KontaktpersonPer-Ola Jansson
E-postper-ola.jansson.sodertorn@folkbildning.net
Telefonnummer08-500 207 50
Beviljat ESF-stöd300 000 kr
Total projektbudget673 000 kr
Projektperiod2008-07-15 till 2008-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Järva yrkesutbildning

Södertörns folkhögskola ansöker om att få genomföra en förprojektering, ”Järvamodellen” för en ny yrkesutbildning för unga vuxna som misslyckats med sin gymnasieutbildning. Förprojekteringen utför s i samarbete med Stockholms Hantverksförening och Hantverksakademin och gäller elever från Järvafältets fem stadsdelar, kista, Husby Akalla, Rinkeby och Tensta-Hjulsta. Förstudien finansieras av Allmänna Arvsfonden och ESF-rådet.

Syftet med förstudien
Att arbeta fram en färdig modell för en yrkesutbildning som ska kunna realiseras år 2009 med avsikten att hjälpa ungdomar att finna en riktning i sitt liv som leder till egen försörjning. Det innebär att

• Ungdomar 16-24 år som misslyckats med gymnasieutbildning ska motiveras att söka och genomföra en yrkesutbildning
• Utbildningen ska innehålla många praktiska element med aktiverande och engagerande pedagogik så att eleverna kommer att fullfölja utbildningen
• Utbildningens olika delar ska präglas av etnisk och religiös mångfald, vara lika attraktiva för båda könen samt vara tillgängliga för funktionsnedsatta
• Vi ska hitta och pröva vägar att verka för en strukturförändring av utbildningsväsendet så att yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” kontinuerligt kan bedrivas i Sverige.

Bakgrund

JÄRVA YRKESUTBILDNING
Södertörns Folkhögskola ansöker om medel till att få genomföra en förprojektering ”Järvamodellen” inför ett genomförandeprojekt, en ny yrkesutbildning för unga vuxna som misslyckats med sin gymnasieutbildning. Förprojekteringen utförs i samarbete med Stockholms Hantverksförening och Hantverksakademin och gäller elever från Järvafältets fem stadsdelar, Kista, Husby, Akalla, Rinkeby och Tensta-Hjulsta.

Förprojekteringen föreslås finansierad av Allmänna arvsfonden och ESF-Rådet Stockholm.

1.BAKGRUND
I Järvafältets stadsdelar bor över 100.000 personer. Området skiljer sig från övriga Stockholm. Befolkningen är yngre, betydligt större andel har utländsk bakgrund, arbetslösheten är högre. Medelinkomsten ligger kring 150.000kr per år jämfört med 260.000kr i staden som helhet. Detta speglar sammantaget en social situation som är särskilt allvarlig för de barn och ungdomar som växer upp i området. Tittar man på statistiken över hur stor andel som går ut årskurs 9 utan godkända betyg i svenska, matematik och engelska ligger den i Järvaområdet kring 20% meden motsvarande andel i staden som helhet är 6-7%. Skillnaderna är ännu mer dramatiska för vissa etniska grupper.

De ungdomsproblem som finns i Järvaområdet och andra invandrartäta områden ropar på omedelbara åtgärder innan de blir ohanterliga. Drogproblem kan bli accepterade både för individen och omgivning. Bristande framtidstro hos ungdomarna är ofta parad med att föräldrarna är arbetslösa. Det ökar inte tilliten till att det verkligen finns en plats i samhället för nästa generation. Inställningen blir istället att livet handlar om att festa nu, och leva för dagen Motivationen inriktas mot att söka sig från vuxenlivets allvar. Dessa ungdomar behöver hjälp med att utveckla sin kompetens, sin självbild och sitt självförtroende men också med att få tillgång till något som deras svenska jämnåriga ofta har, ett nätverk där de kan hitta sin framtida försörjning.

Den svenska välfärdsapparaten har byggts upp under några decennier. Den förmedlar stöd till behövande, men står ofta handfallen när det gäller att möta människor från andra länder och hjälpa dem att förändra sin situation; att gå från bidragsberoende till egen försörjning. Bidragsberoendet tenderar att gå i arv från föräldrar till barnen.


2. YRKESUTBILDNING SAKNAS FÖR UNGA VUXNA MED BRISTER I GRUNDUTBILDNING
Det finns idag inte någon yrkesutbildning i Sverige för unga vuxna 16-24 år som har elementära kunskaper i svenska och står utanför den svenska arbetsmarknaden. De ungdomar med olika etniska bakgrunder som dessutom har någon form av funktionsnedsättning löper en ännu större risk att hamna i utanförskap, även inom sina egna etniska grupper

Syfte

Syfte med förstudien
Förbereda för och arbeta fram en färdig modell för en yrkesutbildning som ska kunna realiseras år 2009 med avsikten att hjälpa ungdomar att finna en riktning i sitt liv som leder till egen försörjning. Det innebär att

• Ungdomar 16-24 år som misslyckats med sin gymnasieutbildning ska motiveras att söka och genomföra en yrkesutbildning
• Utbildningen ska innehålla många praktiska element med aktiverande och engagerande pedagogik så att eleverna kommer att kunna fullfölja utbildningen
• Utbildningens olika delar ska vara lika attraktiva för båda könen samt tillgängliga för unga med olika etniska bakgrund och trosuppfattningar samt för unga med olika typer av funktionsnedsättningar.
• Vi ska hitta och pröva vägar att verka för en strukturförändring av utbildningsväsendet så att yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” kontinuerligt kan bedrivas i Sverige.

Målsättning

1. Mål
• att en försöksutbildning: yrkesutbildning och implementera en modell för arbetsplatsförlagd utbildning i form av yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” för upp till 85 elever per år är förberedd
• att förutsättningar för skapandet av det nätverk i samhället som behövs för att få fram arbetsplatser för utbildningen och att utbildningen verkligen leder till arbete är utforskade
• att ett koncept som bidrar till att höja elevernas självbild, motivera dem till kontinuerliga studier och hjälpa dem att få en riktning på sina liv som leder till arbete är framtaget
• att ett koncept till hur status kan bli hög för de elever som genomgår utbildningen är framtaget
• att utbildningens kurser görs könsneutrala dvs. lockar båda könen i lika hög grad
• att utbildningens kurser görs tillgängliga för unga med olika etniska bakgrund och trosuppfattningar samt för unga med olika typer av funktionsnedsättningar.
• att utbildningen ska bli meriterande för högre studier eller leda direkt till jobb

2. Strategi
Steg 1
• att först utveckla utbildningen som en förprojektering med Södertörns Folkhögskola som huvudman 2008-2009
• att samarbeta med Stockholms Hantverksförening och Hantverksakademin för att vidareutveckla kunskaper om målgruppen, metoder och innehåll
• att lära av goda exempel i Sverige och i Europa genom kontakter med svenska och europeiska aktörer och utbildningsorganisationer
Steg 2
• att förbereda inför ett genomförandeprojekt:
• att genom kontakter med olika företag och branschorganisationer säkerställa möjligheter till arbete efter avslutad utbildning
• att genom uppsökande verksamhet och en öppen träfflokal bygga en förtroendefull kontakt med ungdomar som idag saknar känd sysselsättning
• att påverka beslutsfattare för att få till en strukturförändring av utbildningsväsendet så att yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” kontinuerligt kan bedrivas i Sverige
Steg 3
Projektet permanentas år 2010 som ett yrkesgymnasium

3. Det unika med Järvamodellen
Yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” påminner om traditionell lärlingsutbildning, men det finns väsentliga skillnader:
skillnader:
• En yrkesutbildning för studietrötta och språksvaga unga vuxna
• En modern form av lärlingsutbildning som kombinerar företagsförlagd utbildning och teoriutbildning,
där eleven får verklighetsförankring, genom att utbildas direkt i ett företag. Under hela den företagsförlagda utbildningen har varje elev en personlig handledare/coachar som stöttar.
• Varje klass har också en utbildningssamordnare som stöttar eleverna och ser till att handledarna/coacherna fungerar.
• Utgångspunkten är de enskilda elevernas utbildningsbehov. Individuella studieplaner upprättas, varje elev får utbildning efter sina utbildningsbehov. Stor vikt ges också åt varje elevs totala situation, meningsfull fritid, där ansvar och positiv förändring för framtidshopp är ledorden. Utbildningen anpassas för unga av båda könen med olika etniska bakgrund och trosuppfattningar samt för unga med olika typer av funktionsnedsättningar.
• Ersättning betalas ut till handledare och företag för deras insats, vilket möjliggör praktikplatser hos de främsta utövarna.
• Viss del av utbildningen sker i en gemensam verkstad och i gemensam träff-lokal
• Stor vikt ges vid elevernas motivation, höjande av självbild. En särskild support ger stöd ett år efter fullgången utbildning
• En utbildningsmodell utvecklas, som bygger på samverkan mellan skola, myndigheter och ett antal branscher
• Vi vill bygga framgångsmodell som kan inspirera andra delar av det svenska skolsystemet.

4. Nyttan med företagsförlagd utbildning
Metoden att lära genom praktiskt arbete är gammal. Det är här lättare att anpassa utbildningen efter eleven förkunskaper och motivation. Eleven får snabbt en relation med sin handledare som coachar, motiverar och leder utbildningen. Den teoretiska inlärningen, som ofta kan uppfattas som svår för unga som misslyckats med gymnasiet, underlättas och görs meningsfull genom att den bygger på elevens egna praktiska erfarenhet.

5. Beskrivning av modellen
Yrkesutbildning enligt ”Järvamodellen” är utvecklad för att möta behoven av en tidsenlig arbetsförlagd yrkesutbildning anpassad för elever av båda könen med olika etniska bakgrund och trosuppfattningar samt för unga med olika typer av funktionsnedsättningar med brister i förkunskapskraven. Utbildningen utvecklas till ett yrkesgymnasium och är en vidareutveckling av den moderna lärlingsutbildning som Stockholms Hantverksförening driver genom Hantverksakademin.
Modellen präglas av ett stort mått av flexibilitet. Den kan anpassas både för gymnasie- och vuxenutbildning genom att inslaget av teoriämnen varieras. Den kan också anpassas som arbetsmarknadsutbildning beroende på hur urvalet av elever går till. Modellen bygger på en utbildning med en ungefärlig fördelning på 80% arbetsförlagd utbildning under individuell handledning och 20% skolförlagd utbildning i helklass, med hög grad av inlärning på praktisk grund inom branscherna. (Med inlärning på praktisk grund menas här att t.ex. en snickare via sin matematikundervisning gör beräkningar av olika snickerilösningar och under sina engelsklektioner så talas om snickeriyrket på engelska). Utbildningen följer eleven fram till ett yrkesbevis.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att undersöka vilka hinder och möjligheter det finns för personer med funktionshinder att delta i genomförandefasens aktiviteter inklusive tillträde till arbetsplatser och utsikter att få jobb. Lokaler, kursinnehåll och aktiviteter i genomförandeprojektet ska vara anpassade till elever med funktionshinder. Vi planerar för stöd till elever med behov av särskilda insatser. Handikapporganisationer och lokala handikappråd konsulteras för att diskutera tillgänglighetsaspekter. Vi kommer i förberedelserna inför genomförandefasen även att aktivt leta efter arbetsplatser där man tar emot personer med funktionshinder.

Stiftelsen Väddö och Södertörn folkhögskolor driver en fyraårig teckenspråkstolkutbildning. Vi har därför tillgång till teckenspråkstolkar genom i stiftelsen anställd personal samt i viss mån elever. Våra lokaler är tillgängliga för funktionshindrade.

Transnationellt samarbete

Södertörns folkhögskola har internationella kontakter genom främst den europeiska organisationen för vuxenundervisning EAEA (European Association for the Education of Adults) www.eaea.org som organiserar drygt hundra vuxenutbildningsorganisationer i hela Europa. Våra kontakter ger oss internationella perspektiv i vår verksamhet. De ger oss möjligheter att lära av andras erfarenheter samt dela med oss av våra lärdomar. Inom detta projekt planerar vi ett kunskapsutbyte med organisationer i Storbritannien och Finland, vilka sysslar med yrkesutbildning för vår målgrupp. Vissa kontakter är redan tagna t.ex. genom NIACE (the National Institute of Adult Continuing Education) www.niace.org.uk. I samarbete med The national Youth Agency har NIACE bildat en organisation som arbetar med forskning om unga, 16-25 år, vilka tillhör särskilt känsliga grupper, YALP. Där ägnar man sig åt att ta fram goda metoder och sätt att stödja unga människor på väg in i vuxenlivet. NIACE har även drivit projekt som handlar om hur man på bästa, mest effektiva och humana sätt kan möta flyktingar och hjälpa dem in på arbetsmarknaden.

Vi kommer även att ta kontakt med CEDEFOP (European Centre for the Development of Vocational Training) för att ta del av europeiska erfarenheter av yrkesutbildning.

Vi planerar ett besök i Leerpark Dordrecht i Holland där lärande, boende och företagande kombineras.

En projektansökan inom Leonardo da Vinci, Femicare, är inlämnad av en grekisk organisation som anordnar yrkesutbildning för migranter: Patras Sciences Park. Detta projekt kommer att arbeta med utbildning av utlandsfödda kvinnor som ska bli hälsoinformatörer för andra kvinnor inom den egna gruppen. Södertörns folkhögskola kommer, om medel blir beviljade, att delta i projektet som partner. Beräknad projektstart är i höst.

Medfinansiärer

  • Arvfondsdelegationen, Regeringskansliet

Samarbetspartners

  • Stockholms Hantverksförening
  • Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen

Kommun

  • Botkyrka
  • Danderyd
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Norrtälje
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sigtuna
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Vaxholm
  • Värmdö
  • Österåker