Logotyp på utskrifter

Carpe (2)

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareSocialförvaltningen, Stockholms stad
KontaktpersonCarin Bergström
E-postcarin.bergstrom@stockholm.se
Telefonnummer08-50825601
Beviljat ESF-stöd12 481 342 kr
Total projektbudget12 481 342 kr
Projektperiod2012-04-01 till 2014-06-30
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Carpe (2):s övergripande mål är att personer med funktionsnedsättning får stöd och service av medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Projektet genomförs i fyra delprojekt samt en sammanhållande del om lärande och utveckling av yrkeskrav. Deltagarna kommer från 22 olika kommuner och två företag i Stockholms län. Samverkansparter är regionala och nationella viktiga aktörer. Genom det nationella kompetensrådet kommer resultat att spridas nationellt.

Bakgrund

Denna ansökan bygger på erfarenheter från projekt Carpe och diverse styrdokument som regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken i Sverige 2011–2016, presenterad den 16 juni 2011: ”Kompetensen hos den personal som arbetar inom funktionshinderområdet och LSS är en av de viktigaste förutsättningarna för att lagstiftningen ska kunna tillämpas så att rättsäkerhet i handläggning och kvalitet i utförandet ska kunna säkerställas och utvecklas. Inte minst i de fall då tvångsåtgärder och brister i stödets kvalitet har konstaterats, är kompetensutveckling hos personalen och i ledningen nyckelfrågor för att förebygga problem och säkra kvalitet. Även från ett utvecklingsperspektiv är frågan central, eftersom arbetsmetoder och ökad kvalitet i omsorgen av den enskilde drivs framåt genom att kompetensen hos personalen kan säkras och utvecklas”.

Mycket har gjorts inom Carpe, medan annat bara är påbörjat och behöver vidareutvecklas, fördjupas eller breddas.

De skäl som fanns till att Carpe startade var följande:
Verksamhetsområdet är så litet i varje kommun och samtidigt så brett att ingen kommun själv kan tillhandahålla relevant kompetensutveckling. Detta är ett tillstånd som inget enstaka projekt kan bygga bort. Deltagande kommuner ser ett stort mervärde i den samverkan det inneburit att delta i Carpe och man diskuterar nu inrättandet av ett kommungemensamt center för verksamhets- och yrkesutveckling inom verksamhetsområdet.

Verksamhetsområdet behöver synliggöras. En förutsättning för detta är dels regional samverkan som kan fortsätta genom det diskuterade centret dels samverkan nationellt, vilket Carpe påbörjat och som behöver fortsätta med stöd av ett nytt projekt.

Det finns inte någon gemensam bild av vilken kompetens som behövs inom olika delar av verksamhetsområdet och det finns även lite relevant kompetensutveckling att tillgå. Inom ramen för Carpe har generella yrkeskrav formulerats. Dessa har presenterats för det nationella kompetensråd som Carpe initierat och som står bakom yrkeskraven. Yrkeskraven behöver implementeras och vidareutvecklas för olika verksamhetsdelar och olika målgrupper samt relevant kompetensutveckling behöver tas fram, med stöd av ett nytt projekt.

Följande områden och målgrupper behöver, genom detta projekt, fokuseras på mer än vad som är möjligt inom ordinarie drift i centret:

Lärande och yrkeskrav
För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete i projekt räcker det inte med att enskilda individer lär sig. Det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att erfarenheter och upparbetade kunskaper tas tillvara. Under Carpe har det för flera arbetsgrupper varit svårt att integrera deltagarnas kompetensutveckling med arbetsplatsernas verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling. Fokus har för dessa legat på att i hög grad delta i kompetensutveckling. Ett skäl till det är att kompetensutveckling inom området varit väldigt eftersatt. Erfarenheter visar att utveckling tar och behöver tid och att strukturer för att arbeta med lärande och vardagsutveckling behöver skapas och implementeras.
Carpe har i samverkan med ”Kravmärkt yrkesroll” under två år aktualiserat och bearbetat yrkeskrav inom funktionshinderområdet. Yrkeskraven beskriver generella kunskaper som alla bör ha, oavsett vilken typ av verksamhet man arbetar i. Yrkeskraven har redan varit till stor nytta i olika sammanhang. Förutom implementering av de framtagna yrkeskraven behövs fortsatt utveckling av dem. I många verksamheter behövs fördjupade kunskaper utöver de generella. Yrkeskrav som kopplas till ”Kompetenstrappa” innebär ett systematiskt lärande kopplat till verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling.

Rätt stöd till arbete och/eller studier
I en forskningsöversikt som Socialstyrelsen givit ut (2011) framgår: ”Antalet personer som får daglig verksamhet ökar. En förklaring är att fler elever placeras i särskola. I flera studier konstateras att personer som gått i särskola i praktiken utestängs från arbetsmarknaden. De erhåller med automatik en plats inom daglig verksamhet och arbetsförmedlingen prioriterar inte heller denna grupp. Andra förklaringar till ökningen inom daglig verksamhet är ett ökat antal personer med neuropsykiatrisk diagnos, en kärvare arbetsmarknad samt högre krav på arbetsförmåga hos Samhall. … Vidare konstateras att ytterst få personer går från daglig verksamhet till den öppna arbetsmarknaden ...”
Det är därför glädjande att ta del av regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken. Ett inriktningsmål som regeringen prioriterat är: ”Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka.” I strategin framkommer även att insatser ska inriktas på att fler unga ska få jobb eller utbildning och man avser göra en översyn av sjukförsäkringen för att underlätta övergången till arbete.
Ungdomar som i dag går ut gymnasiesärskola får ingen behörighet till vidareutbildning. Regeringen öppnar nu för elever från gymnasiesärskolan att delta i satsningar på lärlingar, gymnasial vuxenutbildning samt yrkeshögskola.

Personer med utvecklingsstörning och/eller autism som åldras
Alltfler personer med utvecklingsstörning och/eller autism uppnår idag en högre ålder än när kommunerna genom LSS övertog ansvaret för snart 20 år sedan. Äldre personer som isoleras eller får för lite/obefintlig tillgång till sociala aktiviteter som intresserar dem riskerar psykisk ohälsa, ett för tidigt åldrande och till med en för tidig död och det gäller även personer med funktionsnedsättning. I regeringens statliga satsningar inom äldreområdet inkluderas inte denna målgrupp.

Chefer utan högskoleutbildning
För att förestå verksamhet inom funktionshinderområdet krävs lämplig högskoleutbildning. Att en förhållandevis stor andel chefer inte har högskoleexamen är därmed ett problem. Högskoleutbildning är viktig för att kunna ta tillvara forskning, leda evidensbaserad praktik och att kunna handleda studenter – de framtida cheferna. Validering används i mycket liten utsträckning när det gäller högskolenivån - i vilken utsträckning borde det kunna vara möjligt?

När arbetsplatser får tillsynsbesök från Socialstyrelsen upplevs det många gånger att det är otydligt vilka kompetenskrav som ställs för såväl medarbetare som för chefer. Vad innebär det konkret att ha ”den kompetens som krävs”?

Handläggarrollen
”Handläggarna har en central position inom omsorgen om funktionshindrade . … Myndighetsutövning för personer med funktionshinder är ett delvis nytt arbetsområde inom socialtjänsten som ännu inte funnit sin professionella roll. … Ett … särdrag är att det sällan handlar om tillfälliga insatser, som kan upphöra. Ett annat särdrag kan vara att en handläggare behöver kunna arbeta med människor i olika åldrar – från små barn till vuxna…” Ur Socialstyrelsens skrift Socialt arbete med personer med funktionshinder – förslag till kompetensbeskrivning för handläggare (mars 2007). I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:32) framgår den enorma bredd av kompetens som den enskilde förväntas ha och vidareutveckla. I Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 står: ”Socialstyrelsen bedömer att LSS-handläggarna behöver kunskapsstöd för att klara av att göra lagtolkningar och förbättrade kunskaper om konsekvenser av olika funktionshinder.”

”Samverkan och samordning av insatser är en viktig arbetsuppgift för handläggaren, såväl vid utredning av behov som när insatser ska planeras, genomföras och följas upp. Människor med funktionshinder har ofta många olika insatser från olika aktörer och efterfrågar ofta någon som kan ta på sig rollen som samordnare. Denna roll kan ligga på handläggaren.” (Ur Socialt arbete med …) Förutom att ha en bred kompetens ska handläggaren samverka med ett stort antal personer och organisationer där det idag finns bristande kompetens om varandras uppdrag och riktlinjer, som exempelvis med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Målsättning

Personer med funktionsnedsättning får stöd och service av chefer, medarbetare och handläggare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Carpe (2) kan ses som ett stöd för kommunerna att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen innehåller förutom rättighetsartiklarna bland annat följande viktiga och övergripande åtagande:
• Säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen.
• Satsa på utbildning av människor som arbetar inom konventionens rättigheter.
• Främja forskning och utveckling av tillgängliga produkter, tjänster, utrustning och anläggningar som kan tillmötesgå de behov personer med funktionsnedsättning har.

Projektets målgrupp är medarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning vilket innebär att det finns stor kunskap om tillgänglighet och den kunskapen används när det gäller brukare men inte tillräckligt gentemot medarbetare och kollegor. I Carpe har den aspekten lyfts fram bl.a. med hjälp av ”Hjärnkoll” och en fortsättning ska ske i Carpe (2). Att Handisam är en samverkanspart ökar förutsättningarna för att detta är en fråga som inte kommer att hamna i skymundan.
I projektet kommer inga lokaler att användas som inte är tillgängliga, hörslingor ska används samt vid behov teckentolkar. Även arbetet för att ändra attityder på arbetsplatsen behöver fortsätta så att exempelvis personer med läs och skrivsvårigheter kan känna sig trygga och söka och få ett adekvat stöd på arbetsplatsen.

Samarbetspartners

  • FoU Äldre Norr
  • FoU-Södertörn
  • Handikapp&Habilitering Stockholms län
  • Handisam
  • KSL:s kansli
  • Länsstyrelsen, enheten för lokal och social utveckling
  • Riksförbundet FUB
  • Riksföreningen Autism
  • Socialstyrelsen, enheten för funktionshinderfrågor
  • Svenska kommunalarbetarförbundet

Deltagande aktörer

  • AB Amygdalus
  • Centraladministration/Nestor FoU Center
  • Ekerö kommun, Socialkontoret
  • Huddinge kommun
  • Järfälla Kommun
  • Kommunledningskontor
  • Kommunstyrelseförvaltning Upplands Bro
  • Nynäshamns kommun, kommunstyrelse förvaltning
  • Oms om pers. m funktionsneds
  • Sollentuna kommun
  • Sundbyberg Stad, Individ och familjeförvaltning
  • Tyresö kommun
  • Upplands Väsby kommun
  • Waxö Omsorg AB
  • Äldre- och handikappförvaltnin

Kommun

  • Botkyrka
  • Ekerö
  • Haninge
  • Huddinge
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Nykvarn
  • Nynäshamn
  • Salem
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Södertälje
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Bro
  • Upplands-Väsby
  • Vallentuna
  • Värmdö
  • Österåker