Logotyp på utskrifter

ArbetSam

ProgramområdeProgramområde 1 Kompetensförsörjning
ProjektfasGenomförande
ProjektägareÄldre- och handikappförvaltnin
KontaktpersonKerstin Sjösvärd
E-postkerstin.sjosvard@lidingo.se
Telefonnummer072-728 65 63
Beviljat ESF-stöd35 736 916 kr
Total projektbudget35 736 916 kr
Projektperiod2011-02-01 till 2013-12-31
RegionStockholm
In English

Sammanfattning

Projektet ska inrikta sig på arbetsplatsnära lärande med inriktning mot personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Syftet är att på arbetsplatsen skapa förutsättningar till lärande i vardagen och därmed möjligheter för deltagare i projektet att stanna kvar i arbetslivet. Projketet ska bygga vidare på erfarenheter från genomförda liknande projekt

Bakgrund

Under de senaste decennierna har kraven på den anställda personalen inom äldreomsorgen successivt ökat. Från att ha varit ett deltidsarbete utan krav på utbildning har arbete med äldre människor utvecklats till att bli ett yrke som kräver särskild utbildning. Orsakerna till detta är flera, främst att fler äldre vårdas i sina hem i stället för på institution och att medicinska framsteg inneburit att fler lever längre med svåra sjukdomar. Antalet personer med demenssjukdom har ökat, vilket ställer höga krav på personalen. Detta innebär att äldreomsorgen är under stark omvandling vilket leder till ett stort behov av kompetensutveckling. Aktuellt exempel på de ökande kraven är proposition 2009/10:116 om värdigt liv i äldreomsorgen. Andelen personal som saknar adekvat utbildning är samtidigt stor i Stockholmsregionen. Det finns många anställda som löper risk att på sikt slås ut från arbetsmarknaden eftersom de inte har den kunskap som krävs för arbete i en trygg äldreomsorg. Under den senaste tioårsperioden har länets kommuner p.g.a.arbetskraftsbrist tvingats rekrytera medarbetare som saknar grundutbildning för arbetet. Äldreomsorgen har länge varit ett av få områden på arbetsmarknaden som stått öppen för personer med bristande kunskaper i svenska. Personer utan utbildning och med bristande kunskaper i svenska löper särskilt stor risk att ställas utanför arbetsmarknaden. De kan vara studieovana med kompetensbrister men har ibland även dåliga erfarenheter från tidigare utbildningar. Denna grupp är särskilt svår att motivera till traditionell utbildning vilket gör att stöd anpassat efter individuella behov och förutsättningar blir viktigt. Genom att väcka intresse och öka självförtroendet skapar man bättre förutsättningar för ett mer formellt lärande. Äldreomsorgens villkor och förutsättningar är speciella när det gäller tid, pengar, kultur och arbetssätt vilket ställer stora krav på flexibla, individualiserande och arbetsplatsanpassade utbildnings- och utvecklingsinsatser som kan integreras i det vardagliga arbetet. Resultat från tidigare projekt visar att stöd till hela arbetsgruppen i form av lokala utvecklingsledare, pedagogiska handledare, projektarbete mm är effektiva verktyg att involvera lågutbildade och studieovana i eget lärande så att de utvecklas till en viktig resurs för verksamheten. I utvärderingarna av de större utbildningsprojekt som genomförts inom länets äldreomsorg de senaste åren har det framkommit att långsiktiga effekter är helt beroende av samverkan mellan skola och arbetsplats och att teori och praktik integreras. Denna kunskap ligger till grund för APLs genomförande. Det nationella projektet Vård- och omsorgscollege har nyligen etablerat en region i Stockholm. VO-college innebär att utbildning, arbetsliv och forskning samverkar för att utveckla utbildningen inom omvårdnad. APL kommer att verka för att utbildningsanordnare och lärandemodeller som utvecklas i projektet certifieras av VO-college.
Arbetslivet som lärmiljö har kommit i fokus de senaste åren där utbildning, kompetensutveckling och verksamhetsutveckling integreras. Kunskap om arbetsplatslärandets teori och praktik har också utvecklats, där samspelet mellan formellt, icke formellt och informellt lärande studerats. Många forskare ser idag lärande som en process där kunskap bildas integrerat med verksamheten och där det gäller att identifiera, tillgodogöra sig och använda denna kunskap. Projektet SpråkSam visar att arbetsplatsens förmåga att arbeta språkutvecklande och stödjande är avgörande för den individuella språkutvecklingen. APL kommer att ta tillvara och vidareutveckla de kontakter med forskarsamhället som har etablerats i SpråkSam. Inom äldreomsorgen finns således en stor andel anställda som har brister i formell utbildning och/eller bristande kunskaper i svenska. Arbetstiderna är schemabundna och den professionella identiteten är otydlig. Det innebär därför en stor utmaning för projektet att hitta vägar och metoder att motivera och involvera denna grupp i en lärandeprocess, där det formella lärandet (utbildning), det ickeformella, (handlednings och reflektionsstöd), och det informella, (erfarenheter) blir kommunicerande kärl som förstärker varandra. Projektets huvudfokus är utbildning utifrån kurser från Omvårdnadsprogrammet samt sfi och Svenska som andraspråk. Målet är att kombinera nationella kursmål med de krav som ställs på arbetsplatserna. Utbildningen kommer att anpassas till det nya Vård- och omsorgsprogrammet som för vuxenutbildningen genomförs 1 juli 2012. Erfarenheter från tidigare projekt visar på nödvändigheten av att arbeta på flera nivåer för att nå långsiktiga resultat både för att skapa en struktur för lärande i arbetet och skapa olika bildningsvägar för den enskilde. Med individen i centrum har projektet därför följande fokus - Arbetsplatsnära kompetensutveckling med inriktning mot specifik yrkeskompetens - Arbetsplatsen som en lärande organisation. I förprojekteringen gjordes en enkät bland verksamhetsansvariga och enhetschefer i omsorgen för funktionshindrade och äldre i länet. Frågor ställdes bl a om hur många man uppskattade hade svårigheter att klara sina arbetsuppgifter på grund av språkliga brister och bristande kompetens i yrket. På i stort sett alla arbetsplatser har man personal som saknar utbildning och/eller kunskap för yrket. Detta överensstämmer med uppgifter från SKL, Socialstyrelsens Äldreguide och en av länets kommuner. SKL:s Öppna jämförelser visar att 45 procent av omvårdnadspersonalen i Stockholm stads äldreomsorg inte har tillräcklig utbildning. Socialstyrelsens Äldreguide visar att 40 procent av omvårdnadspersonalen i länet inte slutfört studier om minst 900 poäng i Omvårdnadsprogrammet. En av länets kommuner redovisar i ett internt arbetsmaterial att 46 % av de anställda har en utbildning som är mindre än 550 poäng av Omvårdnadsprogrammet, genomsnittet var 87 poäng. Det finns alltså bristande kompetens bland en anmärkningsvärt hög andel anställda inom äldreomsorgen i Stockholms län.
Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnor tar större ansvar för oavlönat arbete i hemmet och har svårare att förena familj och arbetsliv. Kvinnor med annan etnisk bakgrund och låg utbildning har särskilda svårigheter att komma in och utvecklas i arbetslivet. Under förstudien har de deltagande arbetsplatserna kartlagts utifrån hur fördelningen mellan kvinnor och män. En introduktionsutbildning i jämställdhetsfrågor genomfördes under förprojekteringen och även en SWOT-analys tillsammans med projektet Språksam. Analysen fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer att tillämpas på alla nivåer i ett genomförandeprojekt och en ny kartläggning kommer också att göras. De lärare som har arbetat i SpråkSam har genomfört ett seminarium om jämställdhet tillsammans med ESFs processtöd. Även lärarkåren är starkt kvinnodominerad, vilket är viktigt att kunna förhålla sig till i utbildningen I ett genomförandeprojekt kommer vi att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Stärkt kompetens och ett ökat själförtroende kan också leda till personlig utveckling och på sikt ge förutsättningar för egenföretagande. Projektet kommer inte att försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom äldreomsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. Däremot kommer frågor om könsfördelning och jämställdhet genomsyra projektets alla aktiviteter. I utvärderingen av projektet ska också ett jämställdhetsperspektiv särskilt beaktas.

Syfte

Inom ramen för APL genomfördes en förprojektering 2009-09-01-2010-02-28 Projektet SpråkSam pågår sedan 2009-04-15 och APL kommer att ta tillvara de erfarenheter som har gjorts där för att ytterligare öka möjligheterna för ett lyckat genomförande. Projektet har som övergripande mål att den äldre ska erhålla god vård och omsorg inom äldreomsorgen. För de individer som står i centrum för Socialfonden - de som på grund av kompetensbrister eller bristande grundkunskaper riskerar hamna utanför arbetsmarknaden - är en medveten, organiserad och individanpassad kompetensutveckling en grundförutsättning för att förebygga utslagning och uppnå en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det finns flera motiv och vinster med ett arbetsplatslärande inom äldreomsorgen: utbildningar kan behovsanpassas och direkt kopplas till arbetets förutsättningar, lärandet blir både verklighetsanknutet och kostnadseffektivt, utbildningen kan skräddarsys och bidrar därmed till effektivisering av arbetet. Till dessa fördelar kommer även att individens kompetens kan synliggöras och inlåsning och ohälsa kan motverkas. Vidare möjliggörs att anpassa utbildningssituationen för personer som är studieovana eller har motstånd mot utbildning pga. tidigare dåliga studieerfarenheter.

Arbetsplatserna har en stor potential som arena för lärande. Med olika metoder kan det dagliga lärandet integreras med verksamheten och formella utbildningsinsatser. För den enskilde kan kopplingen mellan teori och praktik underlättas och det blir därför möjligt att bättre klara av nuvarande och nya arbetsuppgifter, finna ökad motivation och intresse att lära nytt och skapa ett intresse för vidareutbildning och egen karriärutveckling. Det krävs även särskilda kunskaper och erfarenheter för att skapa en verksamhet som utgår från varje äldre persons behov och önskemål. Dessa kunskaper kan man inte tillägna sig enbart genom att delta i utbildningar och kurser. Det krävs ett professionellt förhållningssätt, vilket förutsätter ett ständigt lärande, där kontinuerligt vardagslärande på arbetsplatsen kombineras med formella utbildningsinsatser. En lärande arbetsplats skapar förutsättningar för både informellt och formellt lärande bland medarbetarna. Det informella och formella lärandet knyts samman bland annat i form av handledning, tid för reflektion, arbetsmöten, nätverk och deltagande i projekt.
Huvudsyftet med projektet är att på arbetsplatsen skapa förutsättningar för alla till lärande i vardagen och därmed bättre möjligheter för målgruppen att etablera sig och stanna kvar i arbetslivet. Projektet ska inrikta sig på arbetsplatsnära lärande med inriktning mot personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Att utveckla metoder, modeller, stödformer samt individuella utbildningsinsatser är projektets kärna. Projektet kommer att utveckla former för arbetsplatsnära lärande inom två områden: former och modeller för ett individuellt arbetsplatsnära lärande kopplat till kurser på omvårdnadsprogrammet och svenska som andraspråk och stödstrukturer för ett arbetsplatsnära lärande.

För studieovana personer räcker det sällan att enbart lära sig tekniska funktioner för att fortsätta att använda IT och att integrera det i sin vardag. Det finns därför ett stort behov av att utveckla interaktiva läromedel för att stimulera studieovana personer att fullt ut använda datorer och Internet för sin egen och sina arbetskamraters kompetensutveckling. APL kommer att verka för datoranvändning så långt det är möjligt utifrån arbetsplatsernas och utbildningsanordnarnas förutsättningar.
Kommuner och privata utförare har valt olika modeller för att identifiera kompetensbrister bland äldreomsorgspersonal. I detta projekt definieras kompetensbrister som avsaknad av 900 gymnasiepoäng på omvårdnadsprogrammet vilket Socialstyrelsen anger i sin Äldreguide som krav på utbildningsnivå för personal inom äldreomsorgen. Kunskaper motsvarande svenska som andraspråk, grundläggande nivå, är ett riktmärke när det gäller kompetens i svenska. Projektet skall även möjliggöra för projektdeltagare att validera sina kunskaper mot Omvårdnadsprogrammets kurser. Ett lärande på en arbetsplats uppstår inte av sig själv och därför är det viktigt att arbetsplatser inom äldreomsorgen får möjlighet att utvecklas till lärande organisationer. För att lärandet i arbetet ska bli integrerat i verksamheten och därmed få långsiktigt hållbara effekter krävs samordnade insatser på individ-, grupp och organisationsnivå. Målsättningen är att på ett strukturerat sätt använda och utveckla de modeller och metoder som tidigare prövats inom äldreomsorgen för att stärka redan anställda som på grund av bristande kunskap och kompetens riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Projektet kommer därför att utveckla, pröva och utvärdera följande stödstrukturer för ett arbetsplatsintegrerat lärande: en lärande arbetsplats, interna och externa resurspersoner, chefsstöd, och nätverk.
Under rubriken Lärande på Arbetsplatsen kommer ett delprojekt att genomföras av Stockholms universitet. Projektet syftar till att utveckla metoder för en lärande arbetsplats. Arbetet kommer att genomföras på några pilotarbetsplatser med ett aktivt deltagande av chefer och medarbetare. Inom ramen för delprojektet kommer även instrumentet En lärande arbetsplats att prövas och utvärderas. Se bilaga. Tidigare projekt med transnationella aktiviteter har visat sig ge mycket värdefull inspriation och kunskap till projektens primära målgrupp. APL vill både fördjupa och skapa nya internationella kontakter. Se bilaga.
Både APU-projektet, SpråkSam, kommuner och stadsdelar har utbildat interna och externa resurspersoner som stöd till individer och grupper utvecklingsledare, handledare, mentorer, språkombud och reflektionsledare. Projektet kommer att ta tillvara och vidareutbilda dessa men även utbilda nya resurspersoner som kan erbjuda pedagogiskt stöd för lärande i arbetet till de arbetsplatser som ingår i projektet. Pedagogisk handledning i grupp har visat sig vara en bra och tillåtande form, inte minst för lågutbildade, att lära av varandra, att utveckla etik och förhållningssätt, skapa samarbete och bättre arbetsmiljö. En annan fördel med stödformer riktade till hela arbetsgruppen är att man skapar ett gemensamt forum för lärande som inte pekar ut den primära målgruppen dvs. de med kunskaps och kompetensbrister.
Projektet ska erbjuda chefsstöd och utbildning i form av seminarier och nätverk där syftet är att tillföra aktuell kunskap, reflektera över egna och andras erfarenheter av att arbeta med utvecklings- och lärandefrågor. Fokus är att chefer ska leda och vara ett stöd i det individuella lärandet.
Projektet ska också ge personal med specialistkompetens möjlighet i nätverksform att dela med sig av goda exempel och erfarenheter men också att tillsammans formulera, utbyta och bearbeta kunskap och upplevelser med utgångspunkt från det praktiska vardagsarbetet som ett stöd i det individuella lärandet. Erfarenheter från APU- projektet visar även att tematiserade nätverk ofta är en bra och motivationshöjande metod för kompetensutveckling av personal med brister i yrkeskompetens.

Målsättning

Mål på individnivå
A1 Av målgruppen anställda med bristfälliga kunskaper i Omvårdnadsprogrammet har
under projekttiden:
– 75 % av deltagarna genomfört kompetensutvecklingsinsatser motsvarande minst 300 gymnasiepoäng (eller validerat gymnasiepoäng) eller i tid motsvarande ej poänggivande utbildningar.
– 80 % av deltagare som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna ska uppleva ett deras yrkeskompetens stärkts.
Bland de deltagare som har svenska som andraspråk ska 75% ha uppnått minst sfi-nivå under projekttiden.
-80% ska av deltagare som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna ska uppleva att deras kommunikativa kompetens har stärkts både muntligt och skriftligt.
A2 Av de som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna har stärkt sin yrkeskompetens som resulterat i att:
– 75 % givits bättre förutsättningar att klara sina nuvarande arbetsuppgifter.
– 50 % givits bättre förutsättningar att ta sig an fördjupade arbetsuppgifter eller bredda sitt arbetsområde.
– 25 % har fått fördjupade eller bredare arbetsuppgifter.
A3 Stöd i form av handledning, reflektion och nätverk för målgruppen har prövats och utvärderats
A4 75 % av den primära målgruppen och övriga anställda på arbetsplatserna har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjuder.
A5 Stödformer för chefer för att stödja enskilda individers lärande har tagits fram och utvärderats.
A6 Deltagande chefer och medarbetare ska bedöma att de erhållit fördjupade kunskaper om arbetsplatslärande och hur man skapar förutsättningar för ett arbetsplatslärande.
A7 75 % av chefer på berörda arbetsplatser har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjuder.
A8 80 % av den primära målgruppen har under projektperioden fått framtagna individuella kompetensutvecklingsplaner.
A9 Medvetenheten om vikten av tillgänglighet och jämställdhet har ökat

Mål på organisationsnivå
B1 90 % av arbetsplatserna använder under projekttiden utvecklade arbetsmetoder och modeller för arbetspaltslärande.
B2 Ar ska bedöma att dessa arbetsmetoder och modeller resulterat i att arbetsplatsen:
– präglats av fördjupade kunskaper inom området arbetsplatslärande
– har breddat och förbättrat verksamheten
B3 75 % av arbetsplatserna har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjudit
B4 Chefer och medarbetare ska bedöma att stödformerna som de deltagit i har resulterat i att vederbörande givits förutsättningar att arbeta med arbetsplatslärande på ett mer fördjupat sätt.
B5 Nya former för samarbete mellan arbetsliv och utbildning har utvecklats
B6 Modeller och metoder för arbetsplatsnära lärande har utvecklats
B7 Utbildning, arbetsmetoder och stödformer ska ha bidragit till ökad kunskap om tillgänglighet och jämställdhet.
B8 Möten och utbildningsinsatser genomförs på tider som är anpassade efter arbetsplatsens och de anställdas behov ur ett jämställdhets perspektiv.
B9 Ökade kunskaper om tillgänglighet och funktionshinder ska leda till ändrade attityder och större förståelse för medarbetare med olika funktionshinder så att de känner att de kan lyfta fram sina problem och behov.

Pedagogiska mål
C1 Projektet har utvecklat pedagogiska modeller för ett integrerat arbetsplats nära lärande.
C2 De pedagogiska metoder och modeller som utarbetas bedöms av arbetsplatserna, rektorerna och lärarna som användbara och pedagogiskt bra
C3 Två utbildningar för samtalsledare/språkombud ska genomförts.
C4 En kompletterande utbildning för redan befintliga samtalsledare/resurspersoner/språkombud ska genomförts.
C5 Samtalsledare/resurspersoner språkombud har utvecklat sin roll och sina arbetsmetoder som bidragit till ett arbetsplatsnära lärande arbetsplats.
C6 Samtliga medverkande vård- och språklärare har erhållit kompetensutveckling inom ramen för projektet.
C7 De medverkande vård – och språklärare ska bedöma att kompetensutvecklingsinsatserna resulterat i att vederbörande givits stöd i genomförandet av uppdraget att utveckla nya pedagogiska modeller.
C8 Metoder för chefer att leda och utveckla ett arbetsplatsnära lärande har utvecklats.
C9 De av projektet framtagna metoderna har givit bättre förutsättningar för att leda och utveckla ett lärande på arbetsplatsen.
C10 Samarbetet mellan deltagande arbetsplatser och utbildningsanordnare har utvecklats och strategier för samarbete på längre sikt har utarbetats.
C11 De pedagogiska arbetssätt som utvecklats i projektet är möjliga att tillämpa inom reguljär utbildning efter projekttiden.
C12 Lärarna ska få kunskap om tillgänglighet/dyslexi och jämställdhet så att de kan ta upp ämnena i deltagargrupperna

Mål för intern och extern information
D1 50 arbetsplatser i länet har aktivt tagit del av projektets erfarenheter. D.v.s. har informerats om projektets verksamhet och därefter själva tagit kontakt för att få mer kunskap om projektet.
D2 Projektets erfarenheter och resultat är spritt till äldreomsorgen i länets övriga kommuner, offentliga och privata utförare. Resultatet är spritt till politiker, myndigheter och utbildningsväsendet. Spridningen sker genom hemsida, nyhetsbrev, spridningskonferenser, olika mediekanaler m.m.
D3 Projektet har enkla kanaler för informationsutbyte inom projektet mellan projektledning, rektorer, lärare, enhetschefer, resurspersoner/språkombud, kursdeltagare och övriga medarbetare
D4 Den information som projektet ger externt och internt är utformad på ett tillgängligt sätt.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Inom äldreomsorgen finns ingen tradition att särskilt underlätta och anpassa arbetet för anställda med funktionshinder. Arbetet i äldreomsorgen ställer idag helt andra krav än bara för tio år sedan. Alla måste kunna läsa instruktioner, rapporter och diverse material samt även kunna dokumentera. En del i ett utvecklingsarbete blir att öka kunskapen hos medarbetare om vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter. Men även att arbeta för att ändra attityder på arbetsplatsen så att personer med läs- och skrivsvårigheter vill medge det och kan få ett adekvat stöd på arbetsplatsen. tillgängligheten till information, kunskap och utbildning göras optimal för medarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Under förstudien har bland annat lokaler med god tillgänglighet använts. I ett genomförandeprojekt kommer kompetens från Handisam att inhämtas för att bland annat genomföra utbildningar styrgrupp, projektledning, chefer. Lärare, anställda och övriga deltagande i projektet. Vi kommer också att använda lokaler som är tillgängliga för personer med olika funktionshinder och att information ge spå ett tillgängligt sätt.

Jämställdhetsintegrering

Den SWOT-analys som genomfördes tillsammans med projektet Språksam fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer diskuterades. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter analyserades, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Arbetsmetoden kommer att kunna användas för att sätta ord på och ifrågasätta invanda arbetssätt som utestänger personer med annan bakgrund än den så kallat normala. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer projektet att försöka tillämpa på alla nivåer.
Inom projektet har vi valt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att redan anställda kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Den stärkta kompetensen och ett ökat själförtroende kan också leda till vidareutveckling och på sikt möjligheter till egenföretagande. Arbetet kommer utgå från Europarådets definition ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”. Projektets mål är att utbildning, arbetsmetoder och stödformer ska bidra till ökad kunskap om tillgänglighet och jämställdhet samt att möten genomförs på tider som är anpassade ur ett jämställdhetsperspektiv. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas
Projektet kommer inte att speciellt försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom omsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas. De lärare som har arbetat i projektet SpråkSam har genomfört ett seminarium om jämställdhet tillsammans med det processtöd som tillhandahålls av ESF. Även lärarkåren är starkt kvinnodominerad, vilket är viktigt att kunna förhålla sig till i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Dessa erfarenheter kommer att tas tillvara i ett genomförandeprojekt (APL).

Transnationellt samarbete

Projektet har en transnationellt perspektiv. Det har i tidigare projketet visat sig vara berikande att ha en transnationell samverkan. APL vill fördjupa befintliga kontakter via nätverk m.m. samt skapa nya kontakter via projektets primära målgrupp som också har ett annat modersmål än Svenska. Under utbildning med fokus på demensvård kommer 40 deltagare ges möjlighet att besöka annat EU-land för erfarenhets och kunskapsutbytte. Dels ska man i det land man besöker till vård- och omsorgspersonal dela med sig av egna erfarenheter av att skapa god demensvård och dels ska man tillbaka till sina kurskamrater och till kollegor på arbetsplatsen ta med sig de besökta verksamheternas erfarenheter. Förutom att besöken förväntas leda till förnyelse och utveckling på arbetsplatserna i både Sverige och i de besökta länderna förväntas deltagarnas självkänsla att öka vilket stärker den egna kompetensutvecklingen. Äldrecentrum har i uppdrag att arbeta med implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och är därmed en viktig aktör i planering av besöken. Under mobiliseringsfasen planeras och utvecklas samverksaformer inför besöken i annat EU-land. Se bilaga

Samarbetspartners

  • Hässelby-Vällingby stadsdel
  • Järfälla Kommun
  • Kungsholmens sdf
  • Omsorgshuset AB
  • Skärholmens stadsdelsförvaltning
  • Spånga-Tensta SDF
  • Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
  • Tyresö kommun, Socialförvaltningen

Deltagande aktörer

  • Anhörigstöd Solna stad
  • Baggeby Gård servicehus
  • Berga vård- och omsorgsboende
  • Bergsunds Heldygnsomsorg
  • Björinge gruppbostad
  • Björkbackens Äldrecentrum
  • Björkens Äldreboende
  • Bostöd Fanjunkagränd gruppbost
  • Bredäng/Sätra hemtjänst
  • Ekbackens dagvård med anhörigs
  • Ekens Äldreboende
  • Fridhemmet Servicehus Stockhol
  • Hagalunds gruppbostad
  • Hallonbergens Hemtjänst
  • Hemtjänst Hässelby Gård
  • Hemtjänst Hässelby seniorboend
  • Hemtjänst Hässelby strand
  • Hemtjänst Råcksta/Vinsta/Grims
  • Hemtjänst Tyresö
  • Humaniora assistans
  • Humaniora hemtjänst
  • Humaniora trygghetslarm o natt
  • Hässelgårdens Vård o Omsorgsbo
  • Järfälla Hemtjänst
  • Järinge Gruppbostad
  • Kungsholmen
  • Larm/Nattpatrull Järfälla
  • Legevisitten
  • Näckrosens gruppbostad
  • Olivia Vård/Norrmalm
  • Olivia Vård/Solna
  • Olivia Vård/Söderort
  • Olivia vård/Östermalm
  • Olovslunds Äldreboende
  • Personlig assistans Järfälla
  • Serafens Vård och Omsorgsboend
  • Siggebogården Lidingö
  • Skoga äldrecentrum, Solna
  • Skolörten Dagverksamhet
  • Solskiftets demensboende
  • Spånga-Tensta Hemtjänst
  • Stranninge gruppbostad
  • Sätra vård- och omsorgsboende
  • Vakansen Järfälla
  • Vårbergs profilboende Huntingt
  • Ängsgården Tyresö

Kommun

  • Danderyd
  • Järfälla
  • Lidingö
  • Nacka
  • Sollentuna
  • Solna
  • Stockholm
  • Sundbyberg
  • Tyresö
  • Täby
  • Upplands-Väsby
  • Österåker