Logotyp på utskrifter

Hur går vi från projekt till förändring?

5 december 2019

Den frågan stod i fokus vid två seminarier som nyligen arrangerades av ESF-rådet. Projektägare, fondsamordnare och beslutsfattare samlades för att ta del av erfarenheter från framgångsrika projekt och aktuell forskning om hur man bäst implementerar resultat som leder till förändring.

ESF-rådet samordnar för närvarande över 500 EU-projekt som alla på sitt sätt ska hjälpa olika grupper att komma närmare arbetsmarknaden. I många av projekten ingår att hitta vägar till förändringar som kan bidra till att detta blir verklighet för fler. Ofta handlar det om att hitta nya arbetssätt och metoder och att sedan implementera och permanenta dessa i verksamheten.

 

Sammanfattning från de två seminarier 

Värmländska projekt som förändrar

Två exempel på projekt som framgångsrikt jobbat – och jobbar – med förändring och implementering av sina projektresultat är Värmland Tillsammans och Värmlands Framtid. De båda projekten medfinansieras av Europeiska socialfonden med Karlstad kommuns projektkontor som projektägare.

 

– Värmlands Framtid riktade sig till ungdomar i åldern 15-19 år som varken arbetade eller studerade, med prioritering på ungdomar som saknade fullständiga gymnasiebetyg, berättade Jennie Fröling, Projektkontoret, Karlstad kommun. Våra erfarenheter från projektet är att den viktigaste framgångsfaktor är arbetssättet men det är även viktigt med fokus på individen/deltagaren.

 

Vad som är ett framgångsrikt arbetssätt för att få ungdomarna närmare studier eller arbetsmarknaden är enligt projekten hur man bemöter individen, att dennes välmående och personliga mål sätts i fokus och att individen får ordentligt med tid.

 

I projektet Värmland Tillsammans utvecklas insatser, metoder och aktiviteter för utrikesfödda kvinnor och män i åldern 15-64 år som står särskilt långt från arbetsmarknaden och inte är redo för de insatser som idag finns tillgängliga i kommunerna. Projektet syftar till att förhindra fortsatt långvarigt utanförskap. Det övergripande projektmålet är att målgruppen etablerar sig i studier och arbete eller närmar sig arbetsmarknaden.

 

– Våra erfarenheter visar att det är viktigt med samsyn och samverkan mellan aktörerna för att projektet ska nå framgång, säger Jennie Holmberg, Projektkontoret, Karlstad kommun. Det måste finnas tydliga strukturer och regelverk, engagemang och ansvarskänsla hos både projektägare och styrgrupp men även att återkoppling och delrapportering av resultat är strukturerat. Om resultaten presenteras tydligt kan vi skapa engagemang och långsiktig hållbarhet för den här typen av projekt.

 

Pia Andersson, Jennie Fröling och Jennie Holmgren, från Projektkontoret,Karlstad kommun, berättade om projekten Värmland Tillsammans ochVärmlands Framtid och om hur resultaten används för att skapa förändrade arbetssätt.

Pia Andersson, Jennie Fröling och Jennie Holmgren, från Projektkontoret,Karlstad kommun, berättade om projekten Värmland Tillsammans ochVärmlands Framtid och om hur resultaten används för att skapa förändrade arbetssätt.

Extra stöd i Gävleborg förstärker språkkunskaperna

Extra stöd i Gävleborg är ett pågående projekt som riktar sig mot arbetslösa kvinnor och män som är födda utanför Europa.  Arbetslösheten i denna målgrupp är hög just i Gävleborgs län och drabbar främst de med kort utbildningsbakgrund.

 

Projektet avslutas 30 juni 2020. Ida Thunholm, projektledare och Wiebe van den Werf, strateg, berättade om projektet som är ett regionövergripande projekt med många lokala projekt. Alla projekt har gemensamma projektmål, bland annat ska 70% av de totalt 930 deltagarna uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden. 80% ska uppleva att de fått bättre kunskaper i svenska språket 80% ska uppleva att de fått ökade kunskaper om jämställdhet och likabehandling. 

 

– Resultaten hittills visar att det är stora fördelar med att alla kommuner i regionen deltar. Man kan göra gemensamma insatser samtidigt för samma målgrupp, berättar Ida Thunholm. Kunskaper i svenska är ofta avgörande för hur snabbt man kan komma in i samhället och närmare en anställning eller studier. Därför satsar vi extra på svenskaträningen i projektet.

 

Exempel på aktiviteter i projektet är studiebesök, praktik, kortare utbildningsinslag om t.ex. svenska samhället och arbetsmarknaden, jämställdhet, hälsa och friskvård, vardagsekonomi och hantverk. I alla aktiviteter vävs språkträning in som en naturlig del, vilket kommer att vara en viktig del i den kommande implementeringen av projektmetoden.

 

Ida Thunholm, projektledare och Wiebe van den Werf, strateg, Gävle kommun, berättade om den extra språksatsningen i projektet Extra stöd i Gävleborg.

Ida Thunholm, projektledare och Wiebe van den Werf, strateg, region Gävleborg, berättade om den extra språksatsningen i projektet Extra stöd i Gävleborg.

Jobba med implementering redan från start

Peter Johansson, seniorkonsult och utvärderare i offentlig sektor, redogjorde för sin syn på vad som krävs för att ett projekt ska leda till bestående förändring. Det allra viktigaste är att man tar med implementeringsfrågorna redan från start i projekten. Det ska vara tydligt hur man tänker sig att nya metoder ska införas i den ordinarie verksamheten och hur man säkerställer att metoderna används som det var avsett och med varaktighet.

 

För att lyckas med implementering så krävs ett samspel mellan de aktörer som ingår i projektet och även med de som ska arbeta med de nya metoderna och arbetssättet efter att projektet avslutats och ska ingå i den ordinarie verksamheten.

 

För att skapa förutsättningar för en bra implementering krävs att förändringen känns angelägen och att hela organisationen är med på förändringen, att man tillsätter en styrgrupp som är engagerad och som skapar en vision och strategi för vilken förändring man vill uppnå. Vidare att man kommunicerar såväl vision och strategi som hur införandet/förändringen går och att man firar stegen i förändringen. Det är också viktigt att man tar hänsyn till den kultur som finns i företaget och att förändringen är förankrad även på det planet. Tills sist uppmanade Peter Johansson till att hålla ut – alla förändringar tar tid.

Strategier för att möta ökad efterfrågan på arbetskraft

Analytikern Jan Edling redogjorde för vilka förändringar som behövs på arbetsmarknaden för dem som står utanför. En utblick mot år 2050 visar att Sverige kommer att behöva många fler i arbete för att klara den ökande andelen äldre och barnens behov av längre utbildning. Enligt Jan behöver Sverige investera i bland annat utbildning, export, bostäder och infrastruktur för att skapa nya jobb.

 

I detta blir det viktigt att vi satsar än mer på att få den grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma närmare densamma. Jan presenterade en rad strategier för respektive grupp, bland annat att nya svenskar, i synnerhet de som är lågutbildade, i form av mer språkundervisning och fortsatt utbildning och att öka möjligheterna för funktionsnedsatta att komma i arbete.