Logotyp på utskrifter

Information med anledning av covid-19

Uppdaterad information med anledning av covid-19  

Specialavsnitt - Pandemin som förändrade arbetsmarknaden

Våren 2020 har varit en annorlunda vår. Sverige och resten av världen har drabbats av en pandemi som fått stora konsekvenser på människors liv och värdsläget. Pandemin spås orsaka en ekonomisk kris som är större än finanskrisen 2008. Många svenskar har varslats eller permitterats från sitt jobb och fler kommer det troligen bli. I dagens specialavsnitt av En Smart Framtid gör vi en smygstart av nästa säsong. Programmet gästar av Susanna Holzer senior analytiker på Svenska ESF-rådet, Annika Súnden analysdirektör på Arbetsförmedlingen och Malin Ackholt förbundsordförande på Hotell- och restaurangfacket tillsammans pratar vi om hur kan vi förvänta oss att arbetsmarknaden ser ut efter covid-19 och hur Socialfonden kan hjälpa en avstannad arbetsmarknad. Vi passar även på att välkomna vår nya programledare Jenny Bergman.

Transkribering av podden

/Musik/

 

Hej och välkommen!

Ni lyssnar till "En smart framtid" med mig, Jenny Bergman.
Podden har haft paus ett tag, men nu är vi tillbaka, i ett speciellt läge måste man säga.

Covid-19-pandemin har härjat i tre månader nu.

Det här är ett specialavsnitt om läget på arbetsmarknaden i spåren av pandemin.

Med mig i studio har jag Malin Ackholt, förbundsordförande från hotell- och restaurangfacket. Välkommen!

Malin: Tack så mycket!

Jenny: Och Annika Sundén, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

Annika: Tack så mycket, hej!

Jenny: Och Susanna Holzer, senioranalytiker på svenska ESF-rådet. Välkommen!

Susanna: Tack!

Jenny: Vi börjar med att beskriva läget på svenska arbetsmarknaden. Det är ingen munter bild. Sen pandemin bröt ut på allvar i Sverige i mars i år har drygt 150 000 arbetslösa skrivit in sig hos Arbetsförmedlingen. Under samma period har 76 000 personer varslats om uppsägning från sina arbetsplatser - rekordhöga siffror. Dessutom har över en halv miljon anställda korttidspermitterats under den här perioden.

Hur förtvivlat är läget på den svenska arbetsmarknaden?

Annika: Det är ett oerhört allvarligt läge. Det liknar ingenting vi sett tidigare. Sedan pandemin kom till Sverige har utvecklingen gått väldigt snabbt. Under månadsskiftet mars-april hade vi mellan 12 000 - 18 000 personer som varslades per vecka. Arbetslösheten har stigit i hög takt och är nu på 8,4 %. Det är ett oerhört allvarligt läge. Det här är dessutom globalt, så det drabbar ju alla. Sverige som exportberoende land påverkas mycket.

Jenny: Susanna, hur skulle du beskriva läget på den svenska arbetsmarknaden?

Susanna: Jag instämmer i vad Annika säger. Det är problematiskt ur många aspekter. För tolv år sedan var det finanskris, som kunde identifieras på ett sätt. Under tidigare kriser har vi haft politiska incitament att kunna göra något åt det. Nu gör vi visserligen massor av politiska insatser, men grundproblematiken är inte politisk, utan det handlar fortfarande om att kunna få tag i vaccin och stävja sjukdomen. Så länge vi inte har kontroll på det vet vi inte magnituden av utmaningen. Det är jättestort och allvarligt.

Jenny: Malin Ackholt, du är fackordförande för hotell- och restauranganställdas förbund. Det är ju en av de värst drabbade branscherna. Hur skulle du beskriva läget i din bransch?

 

Malin: I början av mars kom varslarna i oerhörda mängder. Vår bransch går mycket ut på att träffas, umgås och vara social - precis det vi inte ska göra nu! Alla delar av vår bransch går inte lika illa, men ryggraden i hela näringen - den stora hotellverksamheten, kopplad till resenära delar, möten, konferenser och liknande - stor fortfarande i stora delar av landet still. Det gör att vi har väldigt många varsel och avtal om korttidspermittering. Som Annika säger har vi 8,4 % arbetslöshet i Sverige i snitt, men vår bransch hade högre arbetslöshet än det innan krisen började. Vi har ett väldigt allvarligt läge.

 

Jenny: Hur skulle du beskriva ditt jobb de senaste månaderna? Jag förstår att du har haft det väldigt hektiskt.

 

Malin: 16 mars fick vi möjlighet att skriva permitteringsavtalen. Då var det ett enormt tryck på organisationen. Idag har vi skrivit över 3500 korttidspermitteringsavtal. Samtidigt som detta kommer ska vi ju också säkra upp vår egen organisation. Det är medlemmar som från en dag till en annan står utan arbete och försörjning.

Systemet för korttidspermittering är ju helt nytt, så ingen visste hur man skulle göra. Det var väldigt mycket osäkerhet.

"Vad gäller för mig? Kan arbetsgivaren skicka hem mig på dagen? Får jag lön?". Det var många frågor, och även många arbetsgivare med starka krav om att förhandla här och nu, idag.

 

Jenny: Hur har förhandlingarna gått till?

 

Malin: Arbetsgivarna som är bundna av kollektivavtalet hör av sig till oss och vill teckna avtal om korttidspermittering. De behöver berätta hur mycket man vill korttidspermittera i procent och vem som omfattas av avtalen.

Normalt sett träffar vi ju arbetsgivaren och medlemmarna på arbetsplatsen, men det har vi inte kunnat göra.

Allt har sköts via digitala möten, telefon, mejl och så vidare. Organisationen har fått ställa om sitt eget arbetssätt. Vi har ju inte kunnat åka ut på arbetsplatsen för att förklara, vilket gjort att vi fått jobba väldigt mycket med telefonrådgivning för alla som undrar: "Kommer jag få lön, i så fall vad räknas den på?".

 

Jenny: Annika, vad kan ni på Arbetsförmedlingen göra för att stötta upp i det här läget?

 

Annika: Det här handlar om branscher med mycket ingångsjobb. Vi har pratat om varsel, men många inom hotell-, restaurang- och besöksnäringen är visstids- eller timanställda. De förlorar ju sina jobb direkt. Men det handlar mycket om ingångsjobb. De som skriver in sig på Arbetsförmedlingen just nu är i stor utsträckning unga personer, som ofta har en gymnasieutbildning. I normala tider har de goda förutsättningar på arbetsmarknaden - även att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Detta har tidigare kriser samt forskning kring arbetslöshet visat. Det här är grupper som ganska lätt hittar nya jobb. Krisen är ju väldigt annorlunda mot tidigare kriser, till exempel finanskrisen och 90-talskrisen, som handlade om strukturella problem med ekonomin. Det här är som vi sagt en hälsokris.

Det gör att det är andra branscher som är drabbade.

Tidigare har det varit industri och bygg, medan det nu är besöksnäring och hotell- och restaurang.

 

Jenny: Och detaljhandel också.

 

Annika: Ja, fast inte hela detaljhandeln. De tre branscher som har två tredjedelar av varslen är hotell- och restaurang och bemanning- och resetjänster, men också industrin.

Precis som du nämnde inledningsvis är det drygt 156 000 som skrivit in sig på Arbetsförmedlingen sen 1 mars. Det är mer än dubbelt så mycket jämfört med samma period förra året.

Det är så klart en utmaning för en myndighet. Första prioritet har varit att hantera inskrivningarna, att säkerställa att alla får sin arbetslöshetsersättning.

 

Jenny: Hur har ni klarat anstormningen av nya arbetssökande? Redan före coronapandemin hade ni ju drabbats av nedskärningar.

 

Annika: Det är ju ett utmanande läge, för alla. När det är så många människor som påverkas så är det klart att det blir en utmaning. Vi har fördelat om våra resurser för att kunna hantera inskrivningen - det är vår första prioritet. Sen arbetar vi för att kunna använda våra externa aktörer för att ta hjälp i stödjande insatser.

Vi får inte glömma bort att de som var arbetslösa redan när krisen började får det ännu svårare nu. Jobben som nu försvinner är jobb som många långtidsarbetslösa kunnat ta, ofta med subvention med anställningsstöd. Detta är svårt nu och fungerar inte.

Den arbetsmarknad vi kommer komma tillbaka till kommer se annorlunda ut. Den strukturomvandling som redan påbörjats skyndas nu på, så det är inte säkert att det jobb man förlorade finns kvar.

Det är viktigt att tänka på utbildning. Särskilt om man är ung och tänkt läsa vidare till något - då kan det vara läge att göra det nu.

 

Jenny: Susanna, Europeiska socialfonden har under våren avsatt 300 miljoner kronor nationellt, för att stötta personal som blivit uppsagd, varslad och permitterad under coronapandemin. Vad går pengarna till?

 

Susanna: Vi har olika områden som vi kan stötta svensk arbetsmarknadspolitik med. Det här går inom programområde 1, som handlar mycket om kompetenshöjande insatser.

Det blev ju en akut situation, naturligtvis. Vi har omfördelat pengar och riktat in oss mot kompetenshöjande insatser. Det går primärt till dem som blivit varslade eller permitterade. Det finns några få undantag också.

Under tiden varslen/permitteringen pågår så kan man utnyttja situationen positivt med att förkovra sig, till exempel att skola om sig. Men det finns ju olika delar i branschen. Det finns de som är extremt utbildade och kommer ha en god arbetsmarknad efter krisen, till exempel kockar som det var kort om innan. Men pratar vi "lägre i hierarkin", om man får uttrycka sig plumpt, så är det till exempel enklare servicepersonal. Där får vi fundera på om det finns alternativa sett att hantera det här på. Kan personalen utbilda sig, eller verifiera den utbildningen man får på plats? Kan man få bra intyg där andra arbetsgivare förstår vilken kompetens man ändå byggt upp då man arbetat inom till exempel hotell eller restaurang.

Det är jätteviktigt framförallt för dem som kommit ut på arbetsmarknaden, eller som precis skaffat sig svensk arbetslivserfarenhet.

Men även inom detaljhandel, framförallt när det gäller kundnära relationer. Men allt går ju inte dåligt, som sagt. Det som sköts på nätet fungerar fortfarande, men butiksförsäljning går ju dåligt. Där måste man fundera på om man kan skola om sig eller rikta in sin bransch lite annorlunda. Vi kommer in när det handlar om att rusta personalen.

Vi kan inte ge stöd till företagen - det gör Tillväxtverket och andra - men vi kan hjälpa till med utbildnings- eller valideringsinsatser. Det är det pengarna ska gå till. Men söktrycket har varit enormt; över 800 miljoner, medan vi bara kan fördela 300.

 

Jenny: Söktiden har ju gått ut.

 

Susanna: Ja, det ska ju kicka igång i juni. Det är många korta puckar nu.

 

Jenny: Vilka har kunnat söka pengarna?

 

Susanna: Det är inte företag eller individer, utan det mobiliseras bakom. Det kan vara arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, eller trygghetsstiftelser - andra aktörer som jobbar med förändringar lokalt på arbetsplatsen men även inom branscher.

 

Jenny: Annika, är det här något som kan hjälpa en avstannad arbetsmarknad?

 

Annika: Absolut. Det här med kompetensutveckling, eller att ställa om, kan ju handla om olika insatser. Det finns ju jobb inom svensk arbetsmarknad, till exempel inom vård och omsorg, utbildning, gröna näringar och dagligvaruhandel och lager, till exempel.

Många som arbetar i de drabbade branscherna är serviceinriktade och är bra på att arbeta med människor - precis det som krävs inom vård och omsorg. Det finns några initiativ till snabb omställning, till exempel Sofiahemmet som utbildat för att kunna avlasta i vården.

Sådana initiativ kan ge mycket effekt på en gång, där det verkligen behövs. Det är viktigt. Jag hoppas att det kommer sådana projekt.

Sedan har vi den långsiktiga kompetensförsörjningen; vi går ju redan mot en mer avancerad arbetsmarknad, och det kommer skyndas på.

Men vi vet ju inte hur långvarig krisen kommer vara - det finns en osäkerhet i det. Hur många att det förändrade levnadssättet kommer leva kvar? Hur mycket kommer vi ändra våra konsumtionsmönster och resevanor? Och hur vi jobbar på kontor. Detta kommer påverka vilka jobb som kommer finnas framåt.

Det är en väldigt allvarlig och tråkig tid där många drabbats hårt, men det ger också en möjlighet att framåt tänka på att leva på ett mer hållbart sätt.

 

Jenny: Jag hör att ni är lite positiva - det gör mig glad! Ni har förhoppningar om att saker skulle kunna bli annorlunda efter krisen.

Malin, vad säger du om projekten och pengarna? Är det något din bransch kunnat ha nytta av?

 

Malin: Ja, vi är en av de största arbetsgivarföreningarna i landet som har sökt i det här läget. Vi har system för validering som är ytterst lämpade för personer som befinner sig i dessa situationer. Vi har ansökt och hoppas på positiv respons.

Vi har också erfarenhet av att jobba med kompetenshöjande åtgärder i projekt som löper nu, med bra resultat.

Jag tror, som Annika, att det här kommer leda till något bra.

Det vi producerar, levererar och säljer i näringen jag företräder är ett område där allmänhetens kunskap har ökat, till exempel om mat och dryck.

För att kunna ligga i framkant, sälja och vara en attraktiv näringsidkare när det gäller personal och kunder kommer det krävas ännu mer.

Inte minst att sätta det man levererar i ett hållbarhetsperspektiv.

Men vi ser också i gemensamma utredningar hur vi står inför strukturomvandling, även om den viktigaste resursen i vår näring är personal.

En stor del av jobben som finns idag är inte kvar inom en ganska kort sikt, ser vi. Pandemin kommer definitivt att skynda på det här.

Just nu har vi gemensamma diskussioner med flera stora arbetsgivare i branschen. Vi har skrivit avtal om kompetensutveckling under permitteringstiden till exempel.

Vi har gjort en överenskommelse med Choice Hotels i Stockholm och korttidsanställt ett antal av deras permitterade, och någon uppsagd, för att snabbutbilda som servicehandläggare på vår a-kassa.

Det här är människor som jobbar i branschen och förstår den, men för tillfället har de inga arbetsuppgifter.

Vi har anställt 20 personer på vår a-kassa, som normalt sett jobbar på Choice Hotels i Stockholm, för att kunna möta och hjälpa medlemmen med första kontakten.

 

Jenny: Är det här en typ av snabb omställning, Annika?

 

Annika: Ja, det är ett jättebra exempel på det! Vi använder kompetensen personerna har till något annat, med ganska små insatser som snabbt får effekt. Personerna får sysselsättning och fortsatt kontakt med arbetsmarknaden.

Vi vet ju inte hur länge det här kommer pågå, så det är viktigt att ha fortsatt kontakt med arbetsmarknaden. Ju längre man är arbetslös, desto svårare är det att komma tillbaka.

 

Jenny: Susanna, är det en typ av projekt som man hade kunnat söka pengar för från den Europeiska socialfonden?

 

Susanna: Det tror jag säkert, men jag vill understryka att det här är en del av poängen med valideringsbetyg: Det är inte bara för att branschen i sig ska se vad man är kapabel till. Det är ett signalvärde utåt sett också.

Inom industrin pratar man om industrikompetens på olika nivåer. Det finns exempel i Småland där man har erfarenhet inom plastindustrin, men lärt sig grundläggande industrikunskaper som går att applicera inom träindustri eller något annat - man vet hur man manövrerar maskiner.

Det här är ett signalvärde, och det är det intygen betyder.

Om man inte har andra betyg som kan signalera ens kompetens så är det åtminstone något mer som rustar en individ till alternativa sysselsättningen - precis som ni säger.

Man kanske inte kan jobba kvar inom hotell och restaurang, men man tar med sig sina kunskaper till en annan bransch där kompetensen kommer till godo. Här är det ytterligare specialkompetens man pratar om, när det gäller service inom a-kassan. Men man förstår vem motparten i samtalet är, för att man kan branschen.

Det är lysande!

Eller personalen på Sofiahemmet som lär sig att bli vårdbiträden för att snabbt komma in i verksamheten.

De har en grundläggande sjukvårdskompetens och det är jättebra att man får användning för det.

Det blir signalvärden i allt, och det är det man kan få med insatserna - intyg, hjälp och att börja fundera på om man ska fortsätta eller satsa på något helt annat.

Det kan också vara motivationsinsatser.

 

Jenny: Regeringen har ju presenterat en del åtgärder för att mildra de negativa ekonomiska effekterna som covid-19 medför - både för företag och individer.

Malin, är åtgärderna tillräckliga eller önskar du något mer från regeringens sida?

 

Malin: Jag tycker att regeringen tillsammans med samarbetspartierna agerade väldigt ansvarstagande, kraftfullt och snabbt - det är grunddelen i detta. Men man kanske borde funderat lite på hur man utformade insatserna i vissa delar, kan jag tycka.

En stor mängd är korttidspermitterade nu, och det var inte riktigt vad man räknat med. Då måste man fundera på om systemet träffade rätt.

Jag skulle gärna se, framförallt i vår näring, möjligheten till att korttidspermittera på heltid.

Jag tror att man skulle kunna använda tiden till att förkovra sig, men också att man fortfarande har en koppling till arbetsplatsen.

Det är väldigt viktigt. Jag tycker också att det är bra att regeringen öppnade för de riktade stöden när det gäller omsättningstappen.

När det gäller a-kassan har man också agerat fort och kraftfullt, när det gäller höjningen av dagpenningen och så.

Det är väldigt många kraftfulla delar.

Jag tror också att vi måste lära oss av detta framöver - detta kommer ju utvärderas i många delar, inte minst kostnaderna. Men någonstans måste man fundera på vilka buffertar ett samhälle och land ska ha för att klara av de här delarna - vi pratar ju om enorma summor pengar.

Vi har fortfarande ingen aning om hur lång tid det tar.

Vad händer om vi inte kan hålla nivåerna på insatserna, för att pengarna inte finns?

 

Jenny: Annika, det kanske är något du också funderar över? Hur länge pengarna kommer räcka till de insatser ni gör just nu.

Annika: Sverige har ju, jämfört med många andra länder, goda förutsättningar att klara den här krisen eftersom vi har goda statsfinanser - det finns resurser.

Paketen som regeringen har lagt är väldigt kraftfulla och syftar till att individer ska kunna ha sin försörjning.

Det här är ju en hälsokris som kommer gå över, även om man inte vet när. Det är därför viktigt att företag kan behålla sin kompetens och sina anställda för att sedan kunna dra igång igen.

Det är mycket mer allvarligt om för många företag går omkull och för många förlorar sitt arbete - då blir återstarten mycket mer besvärlig.

Innan krisen var arbetsmarknaden god. Det var stor brist på arbetskraft i många branscher, framförallt utbildad arbetskraft. Möjligheten att kunna behålla kompetens är väldigt viktig för att snabbt kunna komma igång och snabbt återhämta sig.

Men som sagt så beror det på hur långvarig krisen blir.

Regeringen har agerat väldigt snabbt, men man kan precis som ni pratade om diskutera hur träffsäkert det är.

Det är tydligt att de flesta varslen är i hotell och restaurang och bemanning. Industrin har något färre, men industrin har korttidspermitterat väldigt mycket - det är framförallt i industrin korttidspermitteringarna finns.

Hur utvecklingen blir framåt handlar också väldigt mycket om vad som händer i omvärlden. Industrin är beroende av den globala efterfrågan, de globala värdekedjorna. Nu börjar andra länder öppna sina ekonomier lite mer, men hur efterfrågan på svenska produkter ser ut i omvärlden kommer avgöra mycket av vad som händer i industrin.

 

Jenny: Susanna?

 

Susanna: Permitteringsmöjligheten har använts ur olika perspektiv. När det gäller hotell, restaurang och detaljhandel handlar det ju om att verksamheten direkt saknar efterfrågan - det finns inga kunder. En stor andel av industrierna har inte direkt med efterfrågan att göra, utan för att man inte har komponenter. Man får stilla, utan att... Ja, Kina har ju stått stilla, men de ligger fyra månader före oss. Det tar ett par månader för produktionen. Nu sakta börjar den komma igång, så nu har ju till exempel Volvo kickat igång.

Men det kommer ske i vågor. Den första delen av permitteringen som skett kanske har en del att göra med att de saknat komponenter. Vi ser den första nedgången av efterfrågan nu. Men de stora frågorna om industrierna är hur efterfrågan kommer utveckla sig. Det kommer se annorlunda ut efter krisen - hur kommer efterfrågan på våra produkter se ut då? Det ser vi inte nu.

Det är nu inköpsindex och liknande börjar synas. Beställningarna som görs kommer komma nu. Men efterfrågan kommer gå ner, och då kommer vi se en annan våg, till exempel inom industrin. Då gör vi nedskärningar när efterfrågan minskar. När folk blir av med arbetet och vi har minskad efterfrågan på taxibilar. Det kommer ta tid innan vi kommer våga använda taxi som tidigare, som ett exempel. Vi kommer inte flyga på samma sätt som tidigare. Hela vårt agerande kommer vara annorlunda, vilket kommer påverka efterfrågan på produkter. Det är en effekt som kommer ha en svallvåg på 6-12 månader, på industrier och andra verksamheter.

Permitteringsmöjligheten är ju primärt för i år. 20-50 miljarder i år, men budgeterat för ett par hundra miljoner nästa år. Det vittnar om att man tror på en avtrappning, men det vet vi ju inget om.

Vi vet inte hur länge vi kommer behöva hålla agerandet med att hålla avstånd och minska social kontakt - och allt vad det medför i vår konsumtion och efterfrågan.

 

Jenny: Hur lång tid tar det innan arbetsmarknaden återhämtar sig då, efter att ekonomin börjat rulla på som vanligt igen?

 

Annika: Det finns en stor osäkerhet i det också. Det beror på hur långvarig krisen blir och hur den påverkar strukturen på arbetsmarknaden.

Vissa pratar om att det kommer se ut som ett enkel-V, att vi når botten och sedan får en ganska snabb återhämtning. Det skulle vara om vi får bukt med smittspridningen och om det kommer ett vaccin.

Andra talar om att det är mer troligt att det ser ut som ett U, att det blir mer långdraget och tar ett tag innan vi kommer tillbaka. Men ett antal år måste vi absolut räkna med.

Tidigare kriser har tagit tio år att komma tillbaka från, men det beror helt på hur krisen utvecklar sig.

 

Jenny: Går det att rusta arbetsmarknaden inför nästa pandemi?

 

Annika: Det är för tidigt att säga, men det är klart att vi kommer lära oss väldigt mycket från krisen. Det kommer sättas igång många forskningsprojekt i många discipliner för att förstå hur olika aktörers agerande påverkat. Det är klart att vi kommer att lära sig för att kunna rusta oss bättre. I varje kris man genomgår lär man sig något inför nästa. Regeringen agerade snabbt och lärfullt - det är en lärdom från tidigare kriser, tror jag.

Går man tillbaka ännu längre tillbaka i tiden, till depressionen på 30-talet, så gjorde man fel i att strama åt och strypa allting - det har alla lärt sig från, att man inte ska göra.

Vi kommer stå bättre rustade, men vi vet ju aldrig hur nästa kris ser ut.

 

Jenny: Malin, går det att vaccinera din del av arbetsmarknaden mot en pandemi, och hur gör man det?

 

Malin: Vi ska träffas, umgås och ha kul ihop - därför är det ganska svårt. Men jag tror, precis som Annika, att det kommer komma mycket forskningar i flera discipliner på detta. Man får också fundera på hur man möter det här. Vi ser att vi har en arbetsmarknad som inte fungerar till vissa delar, och här behöver parterna ta ett stort ansvar så att vi går starkare och bättre ur detta än hur vi gick in i det.

Men också att fundera på hur vi hjälper människor att höja kompetensen inom ramen för anställning, men också att kunna ställa om.

I mina diskussioner med många arbetsgivare under perioden har jag märkt att det ju föds kreativitet i de här lägena. Det är väldigt mycket smarta idéer som kommer här och nu. Man hittar lösningar - kanske inte för alla på arbetsmarknaden, men man försöker hitta lösningar som gör att man kan sälja sina varor/tjänster ändå.

Med det här i bagaget när vi kommer ut på andra sidan kan vi hitta bra strukturer även i vård och näring när det gäller att höja kompetensen kontinuerligt.

 

Jenny: Vilka fler förändringar hoppas du på rent konkret? Fler fasta anställningar?

 

Malin: Som facklig företrädare är trygghet på arbetsmarknaden alltid en oerhört viktig fråga. Om man ska investera i sin personal så måste man också vara överens om att man har ett förhållande med sin personal som ofta gör att det är någon slags varaktighet i det - annars är det lätt att slippa undan det ansvaret. Det är en viktig lärdom i det här läget, tror jag.

 

Jenny: Annika, vi har pratat en del om att vi hoppas samhället kan komma ur det här på ett bättre sätt. Arbetsmarknaden också. Vad hoppas du på för förändring?

 

Annika: Det pågick ju redan tidigare. Digitaliseringen och automatiseringen gör att många yrken kommer förändras mycket. Många yrken påverkas av omställningen. Jobbar man som jurist så kommer det jobbet se annorlunda ut när artificiell intelligens är fullt utvecklat och implementerat.

Jag hoppas att vi kan använda kreativiteten och de snabba initiativen till omställning som kommer fram nu. Det kommer ju arbetsmarknaden behöva framåt. Efter krisen kommer det ändå ske en omställning av arbetsmarknaden.

Låt oss lära av det och fortsätta arbeta på det sättet. Jag hoppas också att vi tar med oss en del av det vi nu lär oss, som är mer hållbart, med i framtiden.

 

Jenny: Bra avslutning, tycker jag! Nu är det dags att avrunda. Tack för att ni kom, Annika Sundén, Malin Ackholt och Susanna Holzer!

 

En smart framtid är en podcast från Europeiska socialfonden, och görs av produktionsbolaget Ljudbang. Nu tar vi en paus igen över sommaren, men är tillbaka igen i höst med nya avsnitt. Lyssna då.

/Musik/