|
Försäkringskassan, 2010, Socialförsäkringen i siffror 2009 |
|
Försäkringskassan, 2010,
Hälsa, arbetsmarknadsanknytning och behov av stödjande insatser hos personer med sjuk- och aktivitetsersättning |
| Johnson Björn, 2010, Kampen om sjukfrånvaron. Förlaget Arkiv |
Hägglund Patric, 2010,
Rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningstiderna. IFAU.
ur diskussionen, s 22: Denna rapport har analyserat rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningstider upp t.o.m. sex månader... De huvudsakliga resultaten är att rehabiliteringskedjan har positiva effekter på sannolikheten att avsluta sjukfallet - vilket i de flesta fall innehåller återgång i arbete - i anslutning till arbetsförmågeprövningen vid 181 dagar. |
| Vahle Westerhäll, Lotta, Bergroth, Alf, Ekholm, Jan (redaktörer), 2009, Rehabiliteringsvetenskap. Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Studentlitteratur. |
|
Fem utvärderingsrapporter beställda av Försäkringskassan, 2009. Se
från länken ovan: Försäkringskassan redovisar nu på regeringens uppdrag fem nya uppföljningsrapporter om. De handlar om hur Försäkringskassan hanterar avslag och beviljande av fortsatt sjukpenning och sjukersättning, vilka försörjningskällor individen har efter sjukskrivning, hur kvaliteten är på arbetsgivarutlåtanden samt en uppföljning av reformen som ger möjlighet att arbete med bibehållen sjukersättning... Rapporterna om uppföljning att arbeta med bibehållen sjukersättning respektive försörjningskällor efter sjukskrivning är genomförda av Demoskop på uppdrag av Försäkringskassan. Rapporten om kvaliteten på inkomna arbetsgivarutlåtanden har genomförts av granskare som är kunniga inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan. Rapporterna om avslag och beviljande om sjukpenning och sjukersättning har genomförts som aktgranskningar av handläggare på Försäkringskassans lokala Försäkringscenter (sidans egna markeringar). |
| Vahlne Westerhäll, Lotta Bergroth, Alf Ekholm, Jan (redaktörer), 2009, Rehabiliteringsvetenskap: rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv. Studentlitteratur. |
| Frykman Jonas, Hansen Kjell, 2009, I ohälsans tid: sjukskrivningar och kulturmönster i det samtida Sverige. Carlsson |
|
Sandvin Johans (redaktör), 2009, Arbete, sjukdom och moral: om sjukskrivning och vägen tillbaka till arbetet. Studentlitteratur |
|
Chirico Gabriella, Nilsson Martin, 2009,
Samverkan för att minska sjukskrivningar - en studie av åtgärder inom Sjukvårdsmiljarden. IFAU.
ur sammanfattningen, s 1: I den här studien undersöks åtgärder för att förbättra samverkan i sjukskrivningsprocessen inom ramen för den nationella satsningen Sjukvårdsmiljarden. Tidigare forskning har identifierat faktorer som har betydelse för samverkan inom rehabiliteringsområdet, men det är oklart om dessa faktorer även bidrar till att minska sjukskrivningar. Syftet med miljardsatsningen är just att minska sjukskrivningarna och satsningen är utformad för att öka landstingens drivkrafter för att prioritera sjukskrivningsfrågan. Sjukvårdsmiljarden infördes 2006 och sträcker sig över tre år. Sjukskrivningarna har minskat i samtliga län mellan 2006 och 2007. Studiens resultat är inte helt entydiga, men antyder likväl att åtgärder för att samordna sjukskrivningsprocessen på ledningsnivå hänger samman med större minskningar av sjukfrånvaron. Vidare tycks län som har satsat på åtgärder för att underlätta samverkan kring bedömning och rehabilitering av patienter uppvisa mindre minskningar av sjukskrivningarna i jämförelse med övriga län |
|
Berghamre Heins Agneta, 2009,
Sociala företag behövs!: en skrift om sociala företag, - en väg till arbete, nya affärsidéer och rehabilitering. Tillväxtverket.
från förordet s 1: I slutet av 2008 fick Tillväxtverket(då Nutek) i uppdrag av regeringen att tillsammans med Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan genomföra informationsinsatser om socialt företagande. Syftet med insatserna är att öka kunskapen hos myndigheter och i samhället om de sociala företagens potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning |
Melén Daniel, 2008,
Sjukskrivningssystemet - Sjuka som blir arbetslösa och arbetslösa som blir sjukskrivna. Lunds universitet.
ur abstracten på lup.lub.lu.se: Avhandlingens övergripande fråga är: ”Varför blir arbetslösa, sjukskrivna och vad hindrar dem att återgå till arbete?” Utöver syftet att besvara denna fråga har ytterliga två frågor utvecklats under arbetets gång; ”Hur beter sig (handläggarna på) Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att återfå arbetslösa sjukskrivna till arbete?”; och ”Hur ger de arbetslösa sjukskrivna uttryck för sin arbetsorientering?” Frågorna länkas samman genom det faktum att arbetslösas sjukskrivningar varar längre än anställdas, även vid samma sjukdomsdiagnos... Slutsatsen är att den främsta orsaken till att arbetslösa har ökat som andel av långtidssjukskrivna, och vad som hindrar dem från att återgå till arbete, står att finna i att arbetsmarknaden har förändrat sin bedömning av arbetsförmåga och att staten har anpassat sig efter marknadens definition. Myndigheterna kan i sin tur påverka de försäkrades upplevelse av arbetsoförmåga. Härmed växelverkar samhällets nivåer, och aktörerna kan medverka till att förändra strukturen |
| Trygghetens variationer: ett forskningsprogram (2003-2007) om socialförsäkringens administration och implementering. Ett flertal publikationer finns utgivna. |
|
Nahum Ruth-Aida, 2007,
Labour supply response to spousal sickness absence, Institutet för framtidsstudier.
ur sammanfattning, s 1: Studien undersöker individers arbetsutbudsreaktioner till partners sjukskrivning, baserad på LINDA, en svensk individbaserad longitudinell panel data from 1996-2002. Resultaten visar på en minskning i arbetsutbud till följd av partners sjukskrivning. Effekten på arbetsutbud ökar med partners inkomstnivån. Kvinnor reagerar starkare än män, och reagerar oftare till korttids sjukskrivningar, medan män reagerar mest till längre sjukskrivningsperioder. |
|
Nygård Berit, 2007, Den ojämlika hälsan. FAS. (Finns även på engelska: Public health and equity in Sweden.)
Beskrivning enligt FAS Bokhandel: Alla har inte samma möjligheter att leva ett friskt liv i social trygghet. Vad beror det på? Vad kan samhället göra för att minska skillnaderna i hälsa, vad kan individen göra? Forskning ger svar på frågor om hur livsvillkor, utbildningsnivå och sociala nätverk påverkar hälsan. På uppdrag av FAS har Berit Nygård, vetenskapsjournalist, intervjuat forskare om deras rön på området som redovisas i den här populärvetenskapliga kunskapsöversikten. Boken vänder sig till universitet och högskolor, politiker samt yrkesverksamma inom förvaltningar, skola, vård och omsorg, och till alla som är intresserade av frågan om ojämlikheten i hälsa, livskvalitet och livslängd för olika grupper av människor. |
|
Vidman Åsa, 2007, Det är så mycket som kan spela in : en studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna. Luleå tekniska universitet.
ur LTUs presentation av avhandlingen: Syftet med studien har varit att belysa erfarenheter och processer som är relaterade till långtidssjukskrivning, såväl till att bli sjukskriven, till att förbli sjukskriven under lång tid och till insatserna och arbetet för att återgå i arbete. Utgångspunkten har varit erfarenheter, upplevelser och uppfattningar hos personer som på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning under lång tid varit utestängda från arbetsmarknaden. Studien har genomförts i Arvidsjaurs kommun där 17 långtidssjukskrivna personer intervjuats. Det var 13 kvinnor och fyra män i åldrarna 26 till 60 år varav de flesta var sjukskrivna på grund av problem med rörelseapparaten eller utmattningsdepression och liknande. |
|
Riksrevisionen, 2007, Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till vara? Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare.
ur sammanfattningen s 7: Riksrevisionen konstaterar i denna granskning att Försäkringskassan i
många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter. Riksrevisionens granskning avser sjukfall som pågått längre än 90 dagar. Sjukskrivningarna riskerar att bli onödigt långa och enskilda behandlas olika. I vissa fall pågår anpassningen av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna och rehabiliteringen av de sjukskrivna under mycket lång tid utan att dessa återgår i ordinarie arbete. I andra fall utreds inte på vilka sätt arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna skulle kunna anpassas. I majoriteten av de granskade sjukfall som pågått längre än 90 dagar och där den sjukskrivne inte kunnat återgå till sitt vanliga arbete, kom sjukskrivningen att vara längre än ett år. Många beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning (före detta förtidspension) utan att deras arbetsförmåga i anpassade eller nya arbetsuppgifter prövats ordentligt. Vidare är förutsättningarna för en adekvat bedömning av arbetsförmågan
sämre för anställda hos små arbetsgivare. Bristerna i utredningarna innebär att Försäkringskassan inte säkerställt att sjukskrivnas arbetsförmåga tas till vara. Riksrevisionen har inte funnit några oklarheter i regeringens styrning inom det granskade området. Ansvaret för bristerna faller på Försäkringskassan. |
| Upmark Marianne, Edlund Curt, 2006, - Den komplexa sjukfrånvaron. Studentlitteratur. |
|
Kemp Peter A, Sundén Annika, Bakker Tauritz Bernhard(redaktörer), 2006, Sick societies: trends in disability benefits in post-industrial welfare states. International Social Security Association. |
|
Forskningsprojektet Långtidsfrisk eller långtidssjukskriven? vid Högskolan Väst. Tre delrapporter, 2005-2006, varav den tredje finns på länk.
Delrapport 1. Översikt och bakgrund: tänkbara förklaringar och förslag på åtgärder (Brülde Bengt, 2005)
Delrapport 2. En studie i långtidssjukskrivnas och långtidsfriskas erfarenheter. (Herrman Margaretha, 2005)
Delrapport 3. Hälsofrämjande strategier i skola vård och omsorg. (Nilsson Lena. A, 2006).
ur abstract på urn.kb.se om delrapport 3:... Att belysa långtidssjukskrivnas och långtidsfriskas utsagor om arbete, ohälsa och friskvård i relation till några strategier för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser... Slutsatser: De tre strategierna behöver kombineras och traditionellt arbetsmiljöarbete behöver få ökad uppmärksamhet med fokus på den arbetssituation som föreligger inom skola, vård och omsorg. För att åstadkomma ökad delaktighet från arbetstagarna och ta tillvara den potential som ligger i arbetstagarnas kompetens och därigenom utveckla verksamheten behöver nya participatoriska arbetsformer prövas. |
|
Källgren Peterson Christina, Söderberg Elsy(redaktörer), 2006, Fyra års samverkan: några perspektiv på verksamhetsplanering, sjukskrivningskommitté och kunskapsutveckling. Landstinget i Östergötland och Försäkringskassan i Östergötland.ur avsnittet Reflektion och efterskrift, s 49: Den utvecklingsprocess som bedrivits i länet har några karaktäristika som bidragit till att stödja såväl struktur som process inom ramen för principöverenskommelsen. En av de viktiga frågorna har avsett att skapa legitimitet och tydlighet i uppdrag. En annan viktig fråga har avsett stödet för att arbeta integrerat med kunskaps- och verksamhetsutveckling. |
|
Marklund Staffan m.fl., 2005,
Den höga sjukfrånvaron – problem och lösningar. Arbetslivsinstitutet.
ur sammanfattningen s 7: Denna antologi har sammanställts av en samverkansgrupp för Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för Psykosocial Medicin och Riksförsäkringsverket (nuvarande Försäkringskassan) – förkortat safir – för att sammanfatta kunskaperna om orsaker till sjukfrånvaro och för att presentera nya forskningsrön och analyser. En första antologi, Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens (fhi-rapport 2004:15), publicerades våren 2004... En genomgång av omfattande data kring sambandet mellan hälsa och sjukfrånvaro visar att befolkningens förändrade hälsotillstånd bara delvis kan förklara ökningen i sjukfrånvaro. En ökande andel anställda uppger trötthet på grund av arbetet och särskilt markant är detta bland anställda i sektorer med kraftigt ökad sjukfrånvaro. Analysen förstärker också uppfattningen att det blivit allt svårare att arbeta kvar om man drabbas av hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga. |
Wynne R McAnaney D, 2004, Employment and disability. Back to Work Strategies. Eurofund.
ur Eurofunds sammanfattning: This report examines social exclusion through illness, specifically the processes whereby people who develop chronic illnesses are excluded from the workforce. It proposes a new model for understanding the nature of this problem, it develops an assessment tool for new initiatives in the area and makes recommendations on how best to promote social inclusion for people with chronic illnesses. The report addresses this knowledge gap by gathering information on relevant initiatives in seven Member States. |
Theorell Töres (red), 2004,
Den höga sjukfrånvaron - sanning eller konsekvens.
Beskrivningen enligt FHI: Antologi med erfarenheter, forskningsrön och analyser. Antologin Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens sammanfattar erfarenheterna från en stor mängd vetenskapliga rapporter om orsaker till sjukfrånvaro. Nya forskningsrön och analyser presenteras också.(min kursivering) |
Akhavan, Sharareh, Bildt, Carina, 2004,
Arbetsvillkor, hälsa och sjukfrånvaro bland invandrade kvinnor. ALI.
ur sammanfattningen (s. 74): Enlig flera offentliga utredningar har personer som är helårssjukskrivna och förtidspensionärer delvis en gemensam profil. Den består i att de är kvinnor som är skilda, lågutbildade, födda utomlands och kommunalt anställda. En rapport från Riksförsäkringsverket visar att andelen förtidspensioneringar är högre bland invandrade kvinnor både jämfört med infödda svenska kvinnor och män och med invandrade män. I de offentliga utredningarna framgår även att det i stor utsträckning saknas kunskap om orsakerna till detta och att mer forskning behövs med ett genus- och etnicitetsperspektiv på sjukfrånvaro.
|
Östlund Helena, 2003, I skuggan av sig själv - Psykisk ohälsa i förändring. FAS.
Beskrivning enligt FAS Bokhandel: En populärvetenskaplig, översiktlig bild av delar av den kunskap som finns inom forskningen i dag om psykisk ohälsa vad gäller att förstå, förebygga och åtgärda. Utöver intervjuer med aktuella forskare som berättar om depressioner och andra psykiska besvär innehåller boken också ett par individuella berättelser om hur det är att drabbas av psykisk ohälsa. En annan fråga som tas upp är hur vi har det på våra arbetsplatser. |
|
SBU, 2003, Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis.En systematisk litteraturöversikt.
ur sammanfattningen (s. 3): Syftet med rapporten är:
- att värdera den vetenskapliga evidensen om positiva och negativa konsekvenser av att vara sjukskriven
- att kartlägga forskning om sjukfrånvaro och kunskapsläget om orsaker till sjukskrivning samt läkares praxis vid utfärdande av sjukintyg
- att identifiera outforskade områden
|
|