Logotyp på utskrifter

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet ska integreras i allt arbete i  Socialfonden under programperioden 2014-20. Det ger en bättre kvalitet på styrdokument, arbetssätt och planering, både i ESF-rådet och i projekten, eftersom man då ser till både kvinnors och mäns behov. Jämställdhet bidrar därmed till ökad kvalitet i hela programgenomförandet. För att jämställdhet i Socialfonden ska få den effekten, krävs ett systematiskt tillvägagångssätt på alla nivåer. Svenska ESF-rådet gör det möjligt för projekten att genom jämställdhetsintegrering bättre bidra till att programmål, arbetsmarknadsmål liksom jämställdhetsmål uppfylls. Låt oss börja med ett projektexempel som visar hur det kan gå till.

Hur jämställdhet kan ge bättre projektresultat

ESF-projektet ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län” är ett exempel på jämställdhetsintegrering i projekt från förra perioden. Krokom ville minska sjuktalen och förebygga ohälsa i kommunen och sökte medel från ESF. Problemanalysen visade en sjukfrånvaro i kommunen som låg över genomsnittet i landet (10,5 procent jämfört med 7,2 procent).

 

Eftersom ESF ställde krav på jämställdhetsintegrering, gjordes en jämställdhetsanalys. Den visade att kvinnors sjukfrånvaro var dubbelt så hög som mäns (11,9 procent jämfört med 5,8 procent). Insatser för mäns rehabilitering var dyrare än insatser för kvinnor.

 

Utifrån analysen sattes målet att minska sjukfrånvaron men också att minska skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män, samt mål för en mer jämlik resursfördelning för rehabilitering. Primärvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkade i projektet. De insatser som genomfördes - rehabiliteringsprogram, chefsutbildning, hälsoombud och en lokal samordnare för företagshälsovården – upphandlades med kravet på att leverantörerna skulle ha jämställdhetskompetens. Alla aktiviteter och lokaler skulle också vara tillgängliga för alla, oavsett modersmål och funktionalitet.

 

Projektet följde upp sina aktiviteter med hjälp av en utvärderare med jämställdhetskompetens från ett universitet i regionen. Resultat från projektet var att 40 procent av deltagarna hade ökat sin arbetsförmåga. Krokom har lyckats minska sjuktalen mer än de flesta av landets kommuner. Skillnaderna i sjuktal mellan kvinnor och män har minskat med knappt 3 procent. Kommunen har förbättrat sina rutiner för rehabilitering. Efter en process i länsrätten där ett av företagen anmälde kommunen till följd av de krav på jämställdhetskompetens som ställts i upphandlingen, finns nu (då Krokom vann) en policy för upphandling i kommunen, där jämställdhetskompetens ingår.

 

Projektexemplet visar hur jämställdhetsintegrering kan bidra till bättre analys, genomförande och resultat i projektens arbete. På samma sätt kan jämställdhetsintegrering leda till bättre kvalitet i det arbete som görs inom  förvaltningsmyndigheten Svenska ESF-rådet. 

De jämställdhetspolitiska målen

Jämställdhetsperspektivet handlar om kvinnor och män. Det innebär att kvinnor och män kan delta i samma utsträckning på alla områden, i privatlivet liksom i samhällslivet. Jämställdhet innebär mer än att kvinnor och män får lika behandling och samma möjligheter; det ska också finnas en jämn fördelning av makt och resurser och ett delat ansvar mellan kvinnor och män i samhället. Jämställdhet syftar till att minska skillnaderna mellan kvinnor och män exempelvis när det gäller löner, omsorg om barnen, karriärmöjligheter eller pensioner. Jämställdhet innebär också att varje individ får rätt att utvecklas utan hinder av stereotypa könsroller.  

 

De nationella målen för jämställdhetspolitiken är antagna av riksdagen. Delmålen är:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande
  • Ekonomisk jämställdhet
  • Jämställd utbildning
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  • Jämställd hälsa
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Varför jämställdhet i ESF?

På EU-nivå ses jämställdhet som en grundläggande rättighet. Det är också  en fråga om kvalitet och effektivitet. Socialfondens medel ska användas så effektivt som möjligt för hela befolkningen. Jämställdhet är också en rättvisefråga – medel ska fördelas så att både kvinnor och män gynnas. Diskriminering på grund av kön ska upphöra. För att kunna bidra till målen i EU 2020-strategin och möta de demografiska utmaningarna krävs kunskap om det område som ska förändras och de effekter fonderna ska bidra till.

 

Jämställdhet är en nyckel för att nå EU-målen om tillväxt, arbete och social inkludering.  Eftersom ojämställdhet är en orsak till många av de problem socialfonden ska bidra till att lösa måste jämställdhetsperspektivet finnas med i socioekonomiska analyser, mål och indikatorer som styr hur fonden används, följs upp och utvärderas.

 

Ojämställdhet syns i Sverige exempelvis i en starkt könsuppdelad arbetsmarknad där kvinnor är överrepresenterade i lågt betalda yrken, ofta på deltid och underrepresenterade i beslutsfattande positioner. Kvinnor har högre stressnivå i arbetet och är mer sjukskrivna än män. Kvinnor och män startar och driver företag i olika hög grad och inom olika branscher.  Kvinnor arbetar fler obetalda timmar än män i hemmet. Pojkar går inte vidare till och avbryter gymnasiestudier i större omfattning än flickor, och har generellt lägre betyg än flickor.

 

Stereotypa förväntningar begränsar både  kvinnor och män och skapar en könssegregerad arbetsmarknad. Det är därför viktigt att arbeta för jämställdhet i alla projekt för att bryta könsstereotypa mönster, ta tillvara allas resurser och få ett hållbart arbetsliv som kan kombineras med familjeliv. Jämställdhet kan leda till att fler högutbildade kvinnor och män kan stanna kvar i sin hembygd och få arbeten som svarar mot deras kvalifikationer. Det kan leda till en friskare arbetskraft och en större bredd i rekryteringen. Jämställdhet kan också bidra till en bättre kompetensförsörjning för arbetsgivare genom ett breddat urval. Jämställdhet innebär att både män och kvinnor ser utbildning som en naturlig väg in i arbetslivet.

Vad är jämställdhetsintegrering?

Lagstiftning är avgörande för att nå jämställdhet men räcker inte för att skapa förändring. Sedan mitten av 90-talet har EU-kommissionen därför antagit en dubbel strategi i arbetet för jämställdhet; jämställdhetsintegrering och särskilda åtgärder.

 

Jämställdhetsintegrering handlar om ett systematiskt och omfattande sätt att arbeta in ett jämställdhetsperspektiv i alla verksamhetsområden och praxis, på alla nivåer och gäller alla berörda. Jämställdhet ska ingå i all verksamhet och inte vara något separat vid sidan om. Det innebär också att alla offentliganställda ska ha ett jämställdhetsperspektiv i sitt dagliga arbete, det är inte en fråga bara för experter. Jämställdhetsintegrering är EU:s och regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå jämställdhetspolitiska mål.

 

Inom ESF betyder jämställdhetsintegrering att allt arbete som görs, ska betraktas ur ett jämställdhetsperspektiv.

 

Särskilda åtgärder för underrepresenterat eller missgynnat kön ska istället direkt påverka ojämställdhet genom skräddarsydda insatser.

 

Fonderna ska också arbeta med särskilda åtgärder för underrepresenterade eller missgynnade grupper av kvinnor eller män. Det betyder att projekt inom programmens mål och prioriteringar kan innehålla eller utformas som särskilda satsningar på jämställdhet. Särskilda åtgärder är det andra sättet att direkt förändra en ojämställd situation, medan jämställdhetsintegrering syftar till att upptäcka och mer långsiktigt förhindra att nya ojämställda könsmönster uppstår.

Varför en minimistandard för jämställdhetsintegrering?

Att arbeta med jämställdhet inom Europeiska Socialfonden är ett skallkrav. Det betyder att jämställdhet ska finnas med i allt arbete, från förberedelser av program till projektens genomförande. Standarden för jämställdhetsintegrering, som berättar om hur det kan genomföras i praktiken, bygger på flera medlemsstaters erfarenheter.

Läs mer om skallkraven som framgår av: Förordningen (EU)1303/2013 med gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna artikel 7, samt ESF-förordningen (EU) 1304/2013 art 7 och 8.

  

Standarden riktar sig till alla som arbetar med ESF – i planering, programskrivande, genomförande, övervakning eller utvärdering på nationell, regional eller lokal nivå. Den ska ge vägledning till ESF-rådets personal och till de som ansöker om medel till projekt. Den är ett viktigt hjälpmedel för ESF-rådets ledning – eftersom jämställdhetsintegrering genomförs bäst då ledningen ställer krav och följer upp dem.

 

Att införa ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten kräver ett systematiskt angreppssätt. Standarden är ett verktyg som systematiskt visar hur jämställdhet ”görs” i relation till ESF:s alla arbetsprocesser – från det att styrdokument skrivs på EU-nivå, till det att projekt genomförs.

 

Den ursprungliga europeiska Standarden togs fram av och för Europeiska Socialfonden med finansiering från EU-kommissionen (DG Empl). Under ledning av ESF-rådet i Sverige utvecklade 13 av EU:s medlemsstaters ESF-organ den europeiska standarden i nätverket Gender CoP.

  

På den här sidan finns en kortare version på svenska som är anpassad till svenska förhållanden. Här finns också olika checklistor för bedömning av program och projekt. Standarden kan också utvecklas och användas på ett liknande sätt för två andra horisontella principer; icke-diskriminering och tillgänglighet. Standarden visar hur jämställdhet ska integreras i alla delar av strukturfonderna.  

Hur är Standarden uppbyggd?

ESF:s verksamhet bedrivs i sjuårscykler. Inom varje cykel kan ESF:s arbete delas upp på fyra nivåer – på EU-nivå, nationell nivå, genomförandefasen samt projektnivå. Standarden visar hur jämställdhet kan integreras på varje nivå. Varje nivå består av fem steg, som i sig utgör ESF:s arbetsgång.

 

Det första steget är en analys av området som ska påverkas, där en jämställdhetsanalys ska ingå. Nästa steg är att sätta mål och indikatorer för jämställdhet. Därefter följer stegen genomförande, uppföljning samt utvärdering, som alla ska vara jämställdhetsintegrerade.

 

Standarden innehåller förutom de fem stegen en beskrivning av vilken jämställdhetskompetens som behövs för att kunna genomföra arbetet. Jämställdhetsintegrering görs alltså i ESF:s ordinarie arbete.

Fyra nivåer med fem stegen i varje i jämställdhetsstandarden


Bild i högerkolumn

Hämta hela standarden

Här kan du ladda ner hela standarden i pdf.

Standard för jämställdhetsintegrering. Pdf öppnas i nytt fönster.

Tematiska rapporter av experter

Här hittar du tre rapporter som är författande av europeiska experter på respektive område och avhandlar ESF utifrån temana ungdomar, fattigdom och nya jobb/nya kompetenser utifrån ett jämställdhets-perspektiv. Rapporterna är i pdf och öppnas i nytt fönster.  

 

New skills and jobs and gender in the ESF
by Anne-Charlott Callerstig and Renate Wielputz

 

Poverty and gender in the ESF by Maria Stratigaki

 

Youth and gender in the ESF by Chantal Remery & Manuela Samek

Du har redan artiklar i varukorgen, vill du behålla dessa?
Ja
Nej

Skapa konto

Du behöver ett konto för att kunna beställa från webbshopen.
Skapa konto