Från vänster: Etab El Metowri och Oras Alzubeidi, doulor inom projektet

Bättre vård för utlandsfödda föräldrar

Barn till utlandsfödda kvinnor som föder i Sverige löper upp till fyra gånger större risk att dö i samband med förlossningen än barn till svenska kvinnor. Orsaken är ofta kommunikationssvårigheter och missförstånd. I en unik satsning i Göteborg får nu utlandsfödda föräldrar stöd av en kombinerad doula och kulturtolk före, under och efter förlossningen.

– Det kan vara väldigt skrämmande och stressigt att föda barn och inte kunna kommunicera, att inte riktigt förstå hur det hela fungerar, säger Bodil Frey som projektleder Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar sedan 2008.

– Då kan stöd från en erfaren kvinna med samma modersmål betyda väldigt mycket för både mamman och barnet, fortsätter hon. Just att föräldrarna har den doula med sig som de lärt känna på förhand kan betyda väldigt mycket för deras känsla av trygghet. En trygg start på föräldraskapet ger barnet större chanser till en trygg anknytning till föräldrarna, vilket har stor betydelse för barnets fortsatta liv.

Stöd före, under och efter förlossningen

Doulor är kvinnor som ger stöd åt andra kvinnor före, under och efter förlossningen. Bodil Frey är själv doula sedan nio år. I början av 2000-talet startade hon en utbildning tilsammans med några kollegor i Göteborg. I dag finns det doulor över hela landet. Bodil Frey märkte tidigt att många invandrarkvinnor hade svårt att finna sig till rätta i den svenska vårdapparaten, och hon började fundera på om en doula samtidigt skulle kunna fungera som tolk, både av språket och kulturen. Det var upprinnelsen till projektet.

– En kombinerad doula och kulturtolk kan stötta de blivande föräldrarna i kontaken med barnmorskan och den övriga vården. Hon kan översätta men också förklara när bilden av graviditeten, förlossningen och föräldraskapet går isär, säger Bodil Frey.

På väg att bli en permanent verksamhet

Sedan starten i november 2008 har ett 90-tal kvinnor fått hjälp av projektet. Våren 2009 beviljades projektet stöd från Europeiska integrationsfonden för att vidareutveckla sina idéer. Dryga halvåret senare beslutade politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg att finansiera verksamheten med 650 000 tusen kronor under 2010, och mycket tyder på fortsatt finansiering.

– Vi har funderat på att pröva liknande upplägg i exempelvis Stockholm, men först vill vi konsolidera verksamheten i Göteborg, säger Bodil Frey.

Doulaledda mammagrupper bidrar till smidigare integration

– Genom stödet från Europeiska integrationsfonden har vi kunnat utveckla idén med doulaledda mammagrupper, säger Bodil Frey. För det mesta går blivande mammor som inte kan svenska miste om den information och det kontaktnät som en föräldragrupp kan innebära.

– Under de barnafödande åren är många isolerade till hemmet och har ofta bara kontakt med man och barn. Det kan ta uppemot 15 år innan de tar de första stegen in i det svenska samhället. Det har visat sig att doulorna inte bara får dessa kvinnor att komma till föräldrautbildningen. De ger också kvinnorna ökat självförtroende och uppmuntrar dem att lära sig svenska. Doulaledda mammagrupper kan alltså ge kvinnor som inte kan svenska en smidigare integration i det svenska samhället, något som de sedan kan föra vidare till sina barn.

”Vi blir deras systrar, mammor, bästa väninnor”

Oras Alzubeidi arbetar inom projektet som doula och kulturtolk. Hon har fyra egna barn och hon tolkar från arabiska. Hon berättar att det finns ett väldigt stort hjälpbehov och att det ibland är svårt att sätta gränser.

– Jag har varit doula för 20 kvinnor. Och de är mer än positiva. Många av kvinnorna är så isolerade att de knappt kommer utanför dörren. Ofta är vi deras enda sociala kontakt. Vi blir deras systrar, mammor, bästa väninnor och många vill ha mycket mer kontakt än vad vi planerat för inom projektet. Då kan det vara svårt att säga nej.

Oras Alzubeidi berättar om en kvinna som hade varit i Sverige fyra år. Efter sin förlossning gick hon in i en djup depression som varade ungefär sex månader.

– Till slut lyckades jag få henne att komma till vår mammagrupp som vi har varje måndag. Hennes man skjutsade henne första gången. Hon levde upp och kände att hon ville komma tillbaka, både för att lära sig svenska och för att träffa de andra mammorna. Andra gången tog hon sig hit själv, hon åkte spårvagn för första gången i sitt liv. Det känns jättepositivt att kunna göra skillnad i någons liv på det sättet.

Ringar på vattnet

Mammagrupperna på måndagar räcker inte till så nu planerar Oras Alzubeidi och några av de andra doulorna att starta en öppen förskola i Angered.

– Många av kvinnorna känner inte till Göteborg alls. Genom att starta en öppen förskola skulle vi kunna upptäcka nya platser och kvinnorna skulle kunna lära sig tre nya ord varje dag. De skulle kunna vara ett sätt att bryta isoleringen och få kvinnorna att närma sig det svenska samhället. Mår kvinnan bra så mår barnet bra, säger Oras Alzubeidi.

Sagt om projektet

En tidig utvärdering av projektet visar att både mammor och barnmorskor är imponerade, en mamma säger "Jag själv vill bli doula när jag har lärt mig språket. Att möta en kvinna från sitt eget hemland som har lyckats i det nya landet, har lärt sig språket och arbetar väcker förhoppningar att det går, att jag kan också göra det”. En barnmorska lyfter fram doulorna som ett sätt att motverka segregation för de nyanlända kvinnorna: "Fenomenalt att kunna överbrygga de nyanlända med dem som har varit här längre (doulorna)".

Text: Max Wallenberg


Fakta om projektet

Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar stöder gravida kvinnor med dåliga svenskkunskaper före, under och efter förlossningen. Doulorna talar arabiska, somaliska, persiska, turkiska, serbokroatiska/bosniska, makedonska.

 

Projektet har fått stöd från Europeiska integrationsfonden, Folkhälsokommittén i Västra Götaland, samt från Hälso- och Sjukvårdsnämnd 12 och 11 i Göteborg.

Ett typiskt doulauppdrag

I ett vanligt doulauppdrag träffar jag föräldrarna två-tre gånger före förlossningen, berättar Bodil Frey. Sen har jag jour och då väntar jag på att föräldrarna ska föda och är extra tillgänglig. Därefter är jag med under hela förlossningen och hjälper till där det behövs.

 

Mitt syfte är just att ingjuta mod och trygghet, att ge mamman och pappan en känsla av de får allt de behöver i form av stöd, uppmuntran, massage och så vidare. Sen så träffas vi en gång till efter förlossningen och pratar igenom det som har hänt.