Socialfonden i unik satsning med koppling till arbetslivsforskning

Förr trodde vi att man kunde lösa verksamhetsproblem genom att låta de anställda gå på kurs. Men då sa vi samtidigt att problemen låg hos de anställda, vi ändrade aldrig på förutsättningarna. I dag vet vi att det inte räcker med kurser. För att komma åt problemen behöver vi integrera kompetensutvecklingen med utvecklingen av organisationen.

Det säger Patrik Öhman, projektledare för BÄST på BUS, ett av nio projekt inom ESF-rådets nationella satsning på kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för ett ökat lärande och en bättre hälsa.

Långsiktig och strategisk kompetensförsörjning

Temagruppen A&O har flera gånger konstaterat att kompetensutvecklingsprojekt sällan integrerar deltagarnas kompetensutveckling med arbetsplatsernas verksamhets- och arbetsorganisationsutveckling.

Per-Erik Ellström, professor vid Linköping Universitet, menar att orsaken är att det ofta saknas en grogrund för lärande på arbetsplatsen och att individen inte får praktisk nytta av sina nya kunskaper. Det medför också att kompetensutvecklingen sällan relateras till hälsa eller ohälsa annat än i rena friskvårdsprojekt.

– Kurser om hälsa och ohälsa kan visserligen vara bra, men för mer långtgående och långsiktiga effekter behöver man förändra arbetsorganisationen, arbetsmiljön, tekniken eller andra saker på arbetsplatsen. Därför bör vi ställa större krav på att kompetensförsörjningen på arbetsplatsen ska vara långsiktigt strategisk, säger Per-Erik Ellström.

Unik satsning

Svenska ESF-rådet tog fasta på Per-Erik Ellströms och temagruppen A&Os uppmaning och gjorde under våren 2010 en nationell satsning på strategisk kompetensförsörjning. Syftet var att möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisation för ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen.

– Det var en unik satsning vars like jag inte sett någonstans i Europa tidigare, säger Per-Erik Ellström.

Större krav ger ökad tydlighet

Svenska ESF-rådets generaldirektör Åsa Lindh berättar att satsningen skulle bidra till ökad produktivitet, lönsamhet och konkurrenskraft samtidigt som den skulle främja idéutveckling och innovationer samt motverka uppkomst av stress och arbetsrelaterad ohälsa – utöver att den skulle främja individuell utveckling och livslångt lärande.

– När vi tog fram ansökningsomgången utgick vi från aktuell forskning och utformade så kallade planeringsförutsättningar. Dessa blev krav på projektens innehåll och form. Vi valde alltså att ställa krav på att rätt förutsättningar skulle finnas istället för att kräva färdiga tankar om aktiviteter, säger Åsa Lindh.

– Den teoretiska bakgrundsbeskrivningen och kraven på planeringsförutsättningar gav en tydlighet som gjorde det lättare att förstå vilka förväntningar som fanns på oss som sökande. Även om kraven var väldigt högt ställda, kunde vi vara innovativa och prövande eftersom fokus låg på våra förutsättningar snarare än på aktiviteterna, säger Patrik Öhman. 

Bidrar till forskningen

Per-Erik Ellström följer satsningen i sin roll som forskare. Han tror att de nio beviljade projekten kan generera nya former för organisationsutveckling, kompetensutveckling och hälsopromotion.

– Vi har ganska goda kunskaper om arbetsorganisation och förutsättningarna för vuxnas lärande, sett till begreppen var för sig. Däremot finns det stora forskningsluckor om triangelförhållandet mellan arbetsorganisation, lärande och hälsa, säger Per-Erik Ellström.

Ladda ner korta sammanfattningar av de nio projekten (.pdf) 160 kB

Text: Mats Andersson