ARBO

Skolan brister i kompetens att använda IT-baserade pedagogiska verktyg . Sociala, intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar fokuseras alltmer vid sidan om de fysiska. I dagsläget uppmärksammas ADD, ADHD, Aspergers och Thoretts syndrom, autism, dyslexi etc. Kunskaper om dessa och hur man organiserar verksamheten för att bemöta dem, är låg. Det saknas en beredskap hos många lärare och skolledare att ta emot och inkludera dessa barn i den "vanliga" grundskolan.
I projektet ökas pedagogernas kunskaper om funktionsnedsättningar och om pedagogiska IT-basereade verktyg. Medarbetarna bygger en beredskap för olika förändringar som inträffar och skapar nya arbetsformer och ny arbetsorganisation med större dynamik där alla medarbetares kompetens kommer till sin rätt. Därmed uppnås inte bara bättre och mer ändamålenliga lärsituationer i skolan med ett bättre kunskapsutfall, utan också en mera hållbar hälsobefrämjande arbetsmiljö för och professionalitet hos medarbetarna.

The competence to use IT-based learning aids in schools is unsufficient. Social, intellectual and mental disabilitys are more commonly focused, such as ADD, ADHD, Aspergers and Thoretts syndrome, autism or dyslexi. Proficiency about these and how to organize work to meet them is unsufficient. For that reason there is a lack of readiness among many teachers and principals to recieve and include these children in the ordinary pre- and compulsory schools.
In the project, the staffs proficiency about disabilitys as mentioned and IT-based learning aids will be raised, as well as their readiness for different changes in schools. The participants will cooperate in developing new and more dynamic, adecuate ways of organizing their work where everybodys competence will be used. This will lead to not only to better learning situations with better results, but also a more sustainable health conscious work environment and professionality of the staff.

Arbetsformer och arbetsorganisation i våra förskolor och skolor har varit likartade under lång tid. Stora barn/elevgrupper och en stor del ensamarbete upplevs av många medarbetare som stressande och påfrestande och kan på sikt innebära överbelastning med ohälsa och långtidssjukskrivningar som konsekvens.

Andra faktorer som kan inverka på upplevelsen av ohälsa och frustration är olika utifrån kommande förändringar som ständigt påverkar förskolors och skolors verksamhet och som ställer krav på medarbetarna. De traditionella fortbildningsformerna för medarbetarna har inte gett tillräcklig kompetens för att möta dessa förändringar.

Samhällsutvecklingen bland annat inom ny IT-teknik, kräver ny kompetens hos medarbetarna. Många medarbetare har fått utbildning i skoladministration och grundläggande dator- och programhantering, till exempel i MS Office. Stora brister finns dock i att organisera skolarbetet utifrån de nya nya krav som ställs och de förutsättningar som IT-tekniken ger, det vill säga att använda IT-tekniken som pedagogiska verktyg i skolarbetet. Exempel på detta kan vara att använda smartboards i klassrummen eller att arbeta med learning study där videoinspelning och analys ingår som verktyg i utveckling av undervisningen. Utbudet av IT-baserade läromedel växer snabbt. De flesta barn/elever har redan i tidiga åldrar relativt avancerade kunskaper och färdigheter inom delar av IT-området, medan medarbetarna i stor utsträckning saknar denna färdighet.

För elever med vissa funktionsnedsättningar finns idag särskola och träningsskola, med specialutbildad personal och verksamhet. Dessa elever utgör dock endast en liten minoritet av alla elever med mer eller mindre diffusa funktionsnedsättningar i förskola och grundskola som helhet. För närvarande pågår diskussioner om att i allt större utsträckning inkludera barn med dessa funktionsnedsättningar i en och samma skolform.

Under senare tid har vi i samhället allt mera uppmärksammat sociala, intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar vid sidan om de sedan länge mera kända fysiska. Forskning har lett till allt bättre metoder att diagnostisera mera diffusa funktionshinder. I dagsläget talar man i skolvärlden om ADD, ADHD, Aspergers och Thoretts syndrom, autism, dyslexi etc. Skolsköterskor uppskattar att det i varje klass statistiskt sett redan finns minst två barn med någon form av funktionsnedsättning. Kunskaper om vad dessa funktionsnedsättningar innebär och hur man organiserar verksamheten för att bemöta dem, är låg.

Den ovan beskrivna utvecklingen innebär att det saknas en beredskap och kunskap hos många lärare och skolledare att ta emot och inkludera dessa barn och ungdomar på ett bra sätt i den "vanliga" grundskolan. Detta leder till en osäkerhet och otrygghet i medarbetarnas arbetssituation och kan skapa stress och ökad ohälsa.

Pedagogerna behöver därför öka sina kunskaper om olika pedagogiska IT-basereade verktyg och hur dessa kan användas på ett effektivt och hållbart sätt i skolans olika lärsituationer/undervisning. Många sådana IT-baserade verktyg är dessutom utvecklade att stödja elever med olika typer av funktionsnedsättningar och är därför lämpliga att använda i som stöd i vissa situationer med vissa elever.

Ökade kunskaper om funktionsnedsättningar och om IT-baserade pedagogiska verktyg räcker emellertid inte för att få fungerande och effektiva lärsituationer i förskolor och skolor. Förskolans och skolans arbetsorganisation måste förändras efter de nya förutsättningar som kommer. Den traditionella arbetsorganisationen fungerar inte på ett adekvat sätt längre. Medarbetarna måste därför i samverkan bygga en beredskap för de olika förändringar som inträffar och skapa nya arbetsformer och annan arbetsorganisation med större dynamik än dagens och där alla medarbetares kompetens kommer till sin rätt. Därmed uppnås inte bara bättre och mer ändamålenliga lärsituationer i skolan med ett bättre kunskapsutfall, utan också en mera hållbar hälsobefrämjande arbetsmiljö för och professionalitet hos medarbetarna.

Projektets syfte är att öka medarbetarnas kunskap om olika funktionsnedsättningar samt om IT som pedagogiska verktyg i skolans verksamhet och omsätta kunskaperna i nyutvecklad situationsanpassad arbetsorganisation. Genom förändrade former för kompetensutveckling vill vi skapa en dynamisk och lärande organisation som leder till bättre beredskap för förändringar och ger mindre frustration och bättre hälsa för medarbetarna. Detta leder till långsiktig och hållbar nytta för såväl deltagarna och skolenheternas verksamhet.

Utveckla lärande miljöer bland skolans medarbetare – andra och fler sätt att lära och vidareutveckla sig.
Öka medarbetarnas engagemang i lärande och utveckling av arbetsorganisation.
Skapa beredskap för att arbeta i olika former av arbetsorganisation, beroende på aktuell situation.
Utveckla kompetens och arbetsorganisation för att arbeta professionellt med elever som har någon form av funktionsnedsättning.
Utveckla kompetens och arbetsorganisation för att använda IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.
Utveckla samverkan med olika frivilligorganisationer inom området funktionsnedsättning.
Öka samarbete och erfarenhetsutbyte mellan skolor i den egna och andra kommuner och med transnationella skolnätverk.
Förebygga ohälsa.

Ett av projektmålen är att öka kunskapen hos alla medarbetare om såväl sociala, intellektuella, fysiska som psykiska funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa.
Då funktionshindrade personer deltar i projektaktiviteter, hålls dessa aktiviteter i handikappanpassade lokaler så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation. Information, dokumentation och kommunikation i projektet anpassas till personer med funktionshinder. Genom ett bemötande i projektet som präglas av förståelse, medvetenhet och kunskap skapas projektmiljöer där inte någon deltagare känner sig diskriminerad. Projektet skapar en kommunikativ tillgänglighet så att alla deltagare ska kunna höra, delta och göra sig hörd i diskussioner.

Jämställdhetsintegrering genomsyrar hela projektet. I alla projektaktiviteter, såväl kompetensutveckling som arbetsorganisationsutveckling kommer vi att behandla jämställdhet som en viktig ingående faktor. Vi kommer att beakta kvinnor och mäns lika möjligheter, rättigheter, skyldigheter och möjlighet att medverka i projektarbetet. Jämställdhetsaspekterna kommer också att utgöra en av utgångspunkterna för utvecklingen av arbetsorganisation och arbetsformer i projektet.

I förskolans och skolans värld finns den speciella problematik som består i en stor obalans mellan antalet kvinnor och män i verksamheten. Det talas ofta om bristen av manliga förebilder för barnen. Obalansen kan emellertid också påverka arbetsförhållanden och arbetsklimat bland medarbetarna, varför vi avser att lyfta och penetrera denna fråga och koppla den till vidareutveckling av jämställdhet och jämställdhetsintegrering i verksamheten.

Vi förväntar oss därmed en ökad medvetenhet och kompetens om jämställdhet och jämställdhetsintegrering hos deltagarna, såväl hos kvinnor som män. Detta kommer att förändra attityder, värderingar, förhållningssätt och agerande i vardagen och göra jämställdhet till en naturlig del i all verksamhet.

Genom deltagande i transnationella skolnätverksmöten kommer erfarenhetsutbyte att ske där man dels kommer att informera om de nyvunna erfarenheter som projektarbetet gett och dels inhämta erfarenheter från andra skolor i frågor som projektet arbetar med. Deltagarna från projektet kommer att utgå från, i projektarbetet, utarbetade frågeställningar och där resultatet från besöken kommer att dokumenteras. Inom projektet kommer de transnationella erfarenheterna att spridas till samtliga deltagare. Projektet svarar för resor och uppehälle för projektdeltagarna i samband med nätverksträffarna.

Bland de deltagande skolenheterna finns ett antal upparbetade transnationella nätverkskontakter där vi vet att skolorna i huvudsak uppfyller EU-projektets huvudinriktning runt arbetsorganisation, funktionsnedsättning, pedagogisk IT och lärmiljöer.

De upparbetade kontakterna är:
Spanien, Madrid, Liceo Europeo
Storbritannien, Skottland, Inverness, Charlston Academy
Tyskland, Schriesheim, Heinrich Sigmund Gümnasium
Polen, Gdansk, Zespol Szkol Ogolnoksztalcacych nr 1
Belgien, Bryssel, Scandinavian School of Brussels
Storbritannien, Skottland, Glasgow, Dalmarnock Primary School
Litauen, Klaipéda, Prano Masioto Pagrininé Mokykla
Belgien, Bryssel, The International school of Brussels
Belgien, Chantal Eloin Goetghebuer Conselleillere pédagogiue
Belgien, Tervuren, St Pauls British Primary School
Holland, Rotterdam, School of Education Inholland

• Bergdalsskolan
• Engelbrektskolan
• Frillesås ped. enhets försk.
• Frillesås pedagogiska enhet
• Fullriggaren Malevik
• Fullriggaren Maleviks förskola
• Skogshöjdens skola
• Stöpenskolan
• Sylteskolan
• Vasaskolan

• Borås
• Kungsbacka
• Skövde
• Trollhättan