Klara Livet

Programområde:Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
Projektfas:Genomförande
Projektägare:Blekinge kompetenscenter
Kontaktperson:Lena Wikström
E-post:lena.wikstrom@ltblekinge.se
Telefonnummer:0455-737839
Beviljat ESF-stöd:16 634 127 kr
Total projektbudget:37 594 599 kr
Projektperiod:2011-02-01 till 2014-08-31
Region:Sydsverige

Sammanfattning

Projektet Klara Livet syftar till att ta fram och prova en alternativ modell för aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser som leder till sysselsättning för människor i utanförskap.

I projektet ska detta göras genom att stärka individen under olika gruppdynamiska aktiviteter som ger ökad självtillit och lära ut hållbara metoder vilket ger deltagarna verktyg att själva våga och kunna göra förändringar.

Projektet syftar även till att deltagarna ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning, antingen via praktik i befintliga företag eller via inkubatorsverksamhet med mål att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande.

Under de tre år som projekt Klara Livet planeras pågå ska insatser kunna göras för minst 200 personer.

Bakgrund

Redan på 1990-talet började kvinnors och mäns sjukskrivningar att öka trots att Sveriges befolkning var friskare än någonsin. Jämfört med andra länder hade Sverige många personer som var frånvarande från arbetsmarknaden för att de var sjukskrivna eller hade sjuk- eller aktivitetsersättning, så kallad tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen var orolig över en utveckling som bidrog till stora kostnader för staten och till att människor inte kom tillbaka efter långa sjukskrivningar, utan slogs ut från arbetsmarknaden. Det har konstaterats att långa sjukskrivningar kan vara skadliga och bidra till att kvinnor och män till och med kan bli sjukare. En felaktig sjukskrivning kan ha lika starka biverkningar som en felaktig medicin.

Försäkringskassan tillämpar begreppet ohälsotal (antal dagar som personer i den arbetande befolkningen är frånvarande från arbetsmarknaden för att de är sjukskrivna eller har så kallad tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning).
Även om ohälsotalet i hela landet visar en nedåtgående trend, så var fortfarande 494 000 personer i Sverige aktuella för sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan i januari 2010. Av de ca 58 000 personer som har tidsbegränsad sjukersättning, hade ca 42 000 tidbegränsad sjukersättning enligt övergångsreglerna. Merparten av de ca 18 000 som nådde den bortre gränsen i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2010 har påbörjat Arbetsförmedlingens introduktionsprogram.

I april 2010 hade 875 personer i Blekinge tidsbegränsad sjukersättning (TSE), av dessa var 656 kvinnor och 219 män. Av dessa 875 hade 524 stycken hel TSE (384 kvinnor och 135 män).
I februari 2010 fanns det i Blekinge 448 (fördelat på 268 kvinnor och 180 män) pågående ärenden som var över ett år. Av dessa 448 ärenden var 125st mellan två och tre år gamla.
Färsk statistik visar att ca15% av alla sjukfall som påbörjas, fortfarande pågår efter ett år. Vi har i länet ett inflöde på lite över 3000 ärenden per år, detta innebär att ca 450 personer/år kommer att vara sjukskrivna mer än ett år. I Blekinge lämnade 212 personer sjukförsäkringen vid årsskiftet och av dessa aktualiserades 187 på Arbetsförmedlingen direkt. Efter tre månaders karens har 93 personer (ca 50%) åter ansökt om sjukpenning. I Bromölla ser situationen likartad ut.

Det finns i Blekinge och Bromölla såldes en relativt stor grupp människor som är, eller riskerar att hamna i, långvarigt utanförskap. Många ur målgruppen med en lång tid av utanförskap bakom sig och besitter synliga eller dolda funktionsnedsättningar, därför är arbetet med att identifiera deras möjligheter och arbetsplatsernas tillgänglighet central i projektet för att öka deras chans att återgå till arbetsmarknaden. Tillgängligheten kommer därför noga att beaktas hos varje anordnare och för varje enskild individ i projektet.

Ett flertal forskningsrapporter efterlyser alternativa arbetsformer som en viktig lösning på sjukskrivningsproblematiken. Rapporterna visar att den förändrade lagstiftningen som bakbinder rehabiliteringsaktörerna samt den kommunala sektorns försämrade ekonomi under 1990-talet, som medförde minskade omställningsmöjligheter på arbetsplatserna (sociologen Tor Larsson) resulterade i en dramatisk ökning av de riktigt långa sjukskrivningarna. Björn Johnsons skriver även han i boken ”Kampen om sjukfrånvaron” att det som saknas idag är viljan och möjligheten från arbetsgivare att ”ta tillbaka” individen och hitta alternativ sysselsättning. Tidigare kunde man i större utsträckning få anpassade arbetsuppgifter och utbudet av sk. anpassade jobb via t.ex. Samhall var många fler.

Samverkansaktörerna och medfinansiärerna i detta projekt är övertygade om att alternativa arbetsformer såsom sociala och kooperativa företag är en början till lösningan av att hitta nya vägar till anpassade jobb i länet. Vi är också överens Klara Livet konceptet är en bra kombination till erbjudandet om att antingen arbeta med sociala företag eller möjlighet att välja en praktikplats är en intressant och modell.

Från USA via Norge kom Att Leva ett Friskare Liv till Sverige och Blekinge år 2003. Sedan dess har ett tusental personer gått dessa kurser. Syftet är att öka kroniskt sjuka människors tilltro till sin egen förmåga att hantera sitt hälsotillstånd och därmed få en högre livskvalitet. Människor med långvariga hälsoproblem upplever, oavsett diagnos, likartade symtom, problem och bekymmer i det dagliga livet.

Som en utveckling av Att Leva ett Friskare Liv skapades Liv i Livet, som vänder sig till personer som varit långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa. Liv i Livet ligger i gränslandet mellan medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering ett omrdåde som ingen aktör har ett ansvar för idag. Liv i Livet har pågått sedan 2008 i Blekinge län med ekonomiskt stöd av Samordningsförbundet. Utbildningarna bedrivs framgångsrikt på länets fyra folkhögskolor och pågår under sex veckor. Kurserna tar upp ämnen som hälsa, kommunikation och s.k. medveten närvaro (mindfulness) med hjälp av en speciell metod. Deltagarna får lära sig hantera symptom och utmaningar som är en del av livet, efter en lång sjukskrivningsperiod eller vid arbetslöshet. Aktiviteterna som är både teori och praktik är inriktade på att stärka självkänsla, motivation och handlingskraft och består bl.a. av problemlösning, kommunikationsövningar, kognitiva metoder och fysisk aktivitet.

Erfarenheterna från Liv i Livet visar en tydlig efterfrågan på en uppföljande insats. Många som från början knappt kunde tänka sig att orka en hel vecka, kommer senare fram till att insatsen varit oumbärlig, men för att våga/kunna ge sig ut i arbetslivet, behöver de ytterligare tid och insatser. Önskan ifrån deltagarna är att fortsättningen ska bedrivas på heltid under en längre period. På så sätt kan Klara Livet bli en hållbar modell för en övergång från ett liv i utanförskap till ett liv med egen försörjning. Verksamheten planeras vara förlagd till fyra olika platser i Blekinge och innehålla steg 1 Liv i Livet enligt tidigare beskrivning och därefter 16 veckor Klara Livet. Under Klara Livet perioden ska deltagarna varje vecka ha 3 dagars gemensam aktivitet och två dagars arbetspraktik eller planering för eget eller kooperativt företagande.

I och med regeländringarna i sjukförsäkringen som ägde rum under 2008 och som har börjat få sin fulla effekt under 2010 har Arbetsförmedlingen fått en ny målgrupp att arbeta med. Individer som av Försäkringskassan inte bedömts ha en arbetsförmåga och där det är Arbetsförmedlingens uppdrag att finna en arbetsförmåga. Det är just denna målgrupp som vi är vana vid att arbeta med i Liv i Livet.

I Klara Livet vill vi utveckla vårt samarbete med aktuella myndigheter för att skapa en länk mellan den medicinska och den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom att vidareutveckla Liv i Livet till Klara Livet. Aktiviteterna är förutom de ovan beskrivna, baserade på teorier som psykosyntes och medveten närvaro. Psykosyntesen är en psykologisk modell som fokuserar på människans utvecklingsmöjligheter. Den syftar till att skapa en harmonisk personlighet, till att nå helhet och självförverkligande via självkännedom samt frigörande av vilja och kreativitet.
Insatsen ska även innehålla arbetslivspraktik och inkubatorsverksamhet, syftande till ett ökat socialt och kooperativt företagande i Blekinge.

Syfte

Projektet syftar till:
• att genom otraditionellt samarbete mellan inblandade parter prova en alternativ modell av aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser med målet sysselsättning. I projekt Klara Livet görs detta genom att stärka individen under olika gruppdynamiska aktiviteter som ger ökad självtillit och lär ut hållbara metoder som ger deltagarna verktyg att själva våga och kunna göra förändringar
• att förlänga det framgångsrika "Liv i livet" i konceptet och på så sätt möta den efterfrågan som funnits och göra det möjligt för deltagarna att "hinna med att komma tillbaka" och att ta sig ut i arbetslivet
• att deltagarna ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning antingen via praktik i befintliga företag eller via inkubatorsverksamhet med mål att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande
• att främja socialt och kooperativ företagande i allmänhet, men för denna målgrupp i synnerhet
• att skapa synergieffekter med redan etablerade sociala kooperativ
• att samverkansaktörerna kan börja se sociala kooperativ som en väg till framgång för även andra målgrupper och därmed skapar strukturer som underlättar
• att utveckla en ny form av samverkan mellan inblandade parter där gränsen mellan medicinsk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering luckras upp.
• att ge oss samverkansaktörer fördjupad kunskap om målgruppen utifrån olika aspekter såsom funktionshinder, strukturella hinder och hinder som vi gemensamt skapar utan att veta om det
• att hitta en metod för att så tidigt som möjligt och kontinuerligt fånga upp dessa individer ifrån ett utanförskap

Målsättning

Deltagarna ska efter insatsen ha närmat sig arbetslivet och en egen försörjning genom utbildningsinsatserna i kombination med praktik i befintliga företag och/eller via inkubatorsverksamhet med mål att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande. Efter hela projekttiden beräknar vi att 100 personer ska ha kommit tillbaka till arbetslivet och att vi lagt grunden för minst två nya sociala eller kooperativa företag.

På detta sätt förväntar vi oss även att individens upplevda hälsa stärks, vilket även har en positiv inverkan på samhällets resursanvändning. Det är en utmaning att finna sätt att arbeta så att individen bättre själv bemästrar sina sjukdomar genom att finna andra sätt att lindra sina symtom på t ex genom att träna för att uppnå en bättre styrka och rörlighet eller genom att använda sig av avslappningsövningar och kognitiva tekniker. Hälso- och sjukvården kommer också att uppnå stora vinster genom att utarbeta strategier för hur kunskap och självtillit kan byggas upp hos den enskilde individen.

Under de tre år som projekt Klara Livet planeras pågå ska insatser kunna göras för mellan 200 -300 personer under fem terminer. De individuella insatsernas längd är beräknade till totalt 22 veckor. Målet är att deltagarna under projektet dels ska få en stärkt självkänsla och dels få verktyg till att göra sådana förändringar i sitt liv att de efter projektet eller inom rimlig tid, kan klara sin egen försörjning. Deltagarnas upplevda förändringar ska mätas genom enkäter några månader efter avslutad insats. Under insatsen ska deltagarna få arbetslivserfarenheter och betydelsefulla kontakter från praktikplatsarbete och ökad kunskap om socialt och kooperativt företagande med individuell rådgivning och coachning.

Deltagande parter ska genom projektet få framgångsrika lösningar för de arbetssökande, dels genom att antalet praktikplatser förväntas öka genom aktivt uppsökande verksamhet från deltagande SIUS-konsulenter, dels genom att deltagarna ska utbildas i och stimuleras till intresse för socialt och kooperativt företagande dels genom ett gemensamt och medvetet lärande om målgruppens behov och förutsättningar och till sist dels genom att utveckla metoder som gör att det går att "få tag på" individerna ur systemet och därmed få dem att delta eller att hamna på rätt "kodning".

Vi vill med projektet skapa en långsiktigt hållbar modell som vi kan sprida till Landsting, Försäkringskassan och kommunderna såväl lokalt, regionalt som nationellt och transnationellt via vår partner. Samverkansaktörerna är tydliga med sin avsikt att med ett framgångsrikt resultat av projektet implementera metoden/modellen i sina ordinarie verksamheter. Aktörerna kommer att parallelt i projektet arbeta med en långsiktigt hållbar lösning vad gäller samverkan och samarbete kring målgruppen. Aktörerna har också som målsättning att lära sig mer om hur vi kan, genom att förbättra tillgänglighets och jämställdhetsarbetet i målgruppen, minska gapet och undvika och/eller drastiskt minska deras utanförskap.

Nilsson och Wadeskog talar i sin skrift 2008 "Den osynliga och diffusa rehabiliteringspotentialen - översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekter av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund". I sin skrift talar de om ett antal typfall de har tagit fram som kan anses representativa för personer som befinner sig i utanförskap. Samhället kostnader för personer i utanförskap består inte bara i de kända kostnaderna för försörjning, typ a-kassa, försörjningsstöd och sjukpenning. Utanförskapet kostar samtidigt samhället enorma pengar i administration/handläggning, vård och omsorg, förlorad produktion mm. De flesta personer i utanförskap har stora diffusa behov, som kräven insatser av många verksamheter samtidigt. Nilsson talar om isbergseffekter, där försörjningen bara är den synliga toppen på ytan.

Kostnaderna för utanförskapet skiftar beroende på problematik, ålder mm.
ung kvinna ca 25 år 182 400kr/år,
medelålders kvinna ca 40 år 382 600kr/år
Ung man ca 25 år 221400 kr/år
medelålders man ca 40 år 296 000 kr/år.

Beräknad genomsnittskostnad på ca 270 000 kr/år om man bedömer att man har ungefär lika många från alla grupper.

Genom en snabb och förenklad överslagsräkning kan vi se att om minst 100 personer får tillbaka sitt arbete så minskar samhällsutgifterna med över 30Mkr och intäkterna ökar med 10Mkr per år efter projektets slut.

Mobiliseringsfasen startar utanför projektet med egen finansiering hösten 2010 och omfattar upphandling av kursanordnare, partnersök avseende transnationell samverkanspart, utveckling av konceptet för Klara Livet och marknadsföring. Insatserna som pågår under fyra terminer i genomförandefasen startar i februari 2011 och slutar i dec 2012. Under projektet planeras sammanlagt 20 insatser på 22 veckor med minst 10 och högst 20 deltagare kunna göras på olika platser i Blekinge. Planering och efterarbete tillkommer såväl före som efter varje insats. En mycket viktig del i projektet är att vi ska ha en handläggare från projektet som sitter placerad på Försäkringskassan med inloggning i deras system och med uppdrag att göra punktinsatser med rekrytering via informationsmöten, telefonsamtal och uppsökande verksamhet. Under hela projekttiden kommer marknadsföring, utvärdering, uppföljning, spridning och påverkan att kommuniceras med omvärlden.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Målgruppen kan ofta ha en lång tid av utanförskap bakom sig och besitter i många fall synliga eller dolda funktionsnedsättningar. Därför är arbetet med deras möjligheter och arbetsplatsernas tillgänglighet central i arbetet med att återgå till arbetsmarknaden. Tillgängligheten måste därför noga beaktas hos varje utbildnings- och praktikanordnare och för varje enskild individ. Vi kommer att redan via anmälningsblanketten ta reda på om individen har särskilda behov och därefter följa upp och revidera/komplettera denna analys under projektets gång. Genom att arbeta för ökad tillgänglighet redan från början, undviker vi särlösningar i efterhand och en tillgänglig arbetsmiljö är dessutom en bra arbetsmiljö för alla.

Det är även viktigt att tänka på att gruppen funktionsnedsatta ej är enhetlig utan består av en mängd olika handikapp. På grund av detta är det svårt att utarbeta en generell tillgänglighetsplan som omfattar samtliga funktionsnedsatta, lämpligare, mer lyckat och effektivt är det istället vid behov skapa individuella tillgänglighetsplaner.

Kontakt har tagits under projektskrivarprocessen med processtöd Tillgänglighet och vi planerar att tidigt i projektet genomföra en basutbildning för nyckelaktörer. Projektskrivargruppen har fått en kortare orienteringsutbildning och några av oss har redan tidigare deltagit i kompetensutvecklande aktiviteter i ESF rådets, HSOs och Annorlunda arbetslivs regi. Vi deltog också i informationsmötet i Malmö 2010-08-13.

Fysisk tillgänglighet
Handisams checklistor som finns framtagna för förbättrad tillgänglighet kommer att användas för att gå igenom den fysiska tillgängligheten till utbildningsplats, inkubatorer och praktikplatser. Checklistorna kommer också att användas kommunikativt till samverkansparter samt vid upphandling av utbildningsanordnare, utvärderare mm.

Information/ kommunikation
Den kommunikativa tillgängligheten glöms ofta bort. För att kunna arbeta på en arbetsplats eller delta i en utbildning räcker det inte att du fysiskt tar dig in i lokalerna, möjlighet måste även finnas att höra vad som sägs och kunna delta i diskussionerna. Detta förutsätter en lugn miljö och teleslingor för den hörselskadade.
Genom att tala när man skriver möjliggör man på ett enkelt sätt för den blinde att följa med på möten och föreläsningar vilket vi kommer att göra genomgående. Vid upphandling av utbildningsanordnare kommer tillgång till kommunikativa hjälpmedel väga tungt och fysisk tillgänglighet och rökfria/parfymfria lokaler kommer att vara ett krav.

Det är även viktigt att beakta den informativa tillgängligheten. Här bör man vara medveten om att det finns dolda funktionshinder, exempelvis dyslexi. Ibland finns det även en skamkänsla kopplad till denna funktionsnedsättning, även om detta har förbättrats avsevärt på senare tid vilket gör att analysen får göras med fingertoppskänsla. Att skriva på lättläst svenska är ju bra för alla. Till vår hjälp för att skriva lättillgängligt i material och på hemsida kommer vi att använda oss av: Skriv så att folk förstår! – en handbok i att skriva på lätt svenska som givits ut av Liz-lättläst men även HANDISAMs riktlinjer.
Hemsidor kopplade till projektet ska i möjligaste mån tillverkas enligt VCAG- standard vilket ökar tillgängligheten även där.

Verksamhet
Utbildningarna avses att bedrivas på fyra olika ställen i länet och vi kommer att vid upphandling vara ytterst noga med att utbildningsanordnarna har kompetens och tradition i att arbeta med deltagare som har funktionshinder och att deras verksamheter utgår från värdegrunder som innefattar hög grad av tillgänglighet, jämställdhet och mångfald. Lokalerna ska vara handikappanpassade och all väsentlig information skall kunna överföras även till deltagare med syn- eller hörselnedsättning. Personal i projekt- och utbildningsorganisationen skall utbildas i frågor om tillgänglighet i ett tidigt skede av projektet.

Genom att i projektet skapa en medvetetenhet om att alla människor har olika behov kommer vi att kunna skapa en tillgänglig verksamhet för alla. Det handlar mycket om bemötande, att vara lyhörd utan att särbehandla och diskriminera. Det gäller att ha i åtanke att människor är individuella. Det viktigaste för att skapa en tillgänglig verksamhet för alla, är öppenhet och bra kommunikation. Inte minst när funktionsnedsatta arbetssökande ska ut i sysselsättning på ett företag eller genomgå utbildning kommer vi att beakta detta.

Jämställdhetsintegrering

Vi kommer att med alla medel som står till buds, se till att projektet jämställdhetsintegreras i samtliga processer och aktiviteter. Verksamheten ska utvecklas så att bemötande, tillgång till resurser, villkor för deltagande etc. är kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv utgångspunkten i detta arbete är den SWOT analys som beskrivs under "jämställdhetsintegrering” tidigare i projektansökan.

R1 Representation:
Vid rekrytering av såväl projektpersonal som deltagare kommer vi att eftersträva en jämn könsfördelning.

Problemanalysen/SWOTen visade att det finns en viss risk för överrepresentation av kvinnor i projektgrupperna (även med erfarenhet ifrån alla genomförda "Liv i Livet" utbildningarna), därför kommer vi lägga extra energi på att fånga upp och få med det underrepresenterade könet. För att få reda på anledningen till att det underrepresenterade könet uteblir i större utsträckning kommer vi att fråga en handfull av dem som vi möter vad det är som avskräcker och därfter anpassa innehåll och framförallt marknadsföring av projektet. På så sätt ser vi till att könsfördelningen blir mer jämn och vi kommer kontinuerligt (integrerat) i projeketet att följa upp så att detta inte glider snett. Vi kommer även att bevaka och jämställdhetsintegrera deltagarnas val mellan att gå ut på praktikplats eller att jobba med egen eller annans affärsidé inom ett socialt företag. Vi kommer att redovisa hur många kvinnor och män som deltagit i projektets olika aktiviteter, hur utvecklingen ser ut för deltagande kvinnor och män och till sist hur upplever kvinnor och män att deras möjligheter att återgå eller stanna kvar arbetslivet har förbättrats.

R2. Resurser
Projektets resurser ska så långt det går fördelas jämt mellan mans- och kvinnodominerade
verksamheter. Det innebär t.ex. att de affärsidéer som man undersöker och utvecklar i projektets sociala kooperativ, ska vara verksamheter och idéer som i lika hög utsträckning tilltalar kvinnor som män. Vi kommer att redovisa detta fördelat på kön.All redovisning av resultat och effekter ska ha ett genusperspektiv. Vi kommer att uppmärksamma viktiga jämställdhetsmål ur ett arbetsmarknadsperspektiv.

R3. Realia
De könsmönster vi kan se i vår målgrupp är att kvinnorna är överrepresenterade i gruppen långtidssjukskrivna. Nästan två av tre sjukskrivna är kvinnor. Projektmetoden är utvecklad för att passa såväl kvinnor som män. Men, eftersom det hittills har varit svårare att rekrytera män till "Liv i Livet" så kommer vi att se över och analysera huruvida vi använder ord, uttryck och normer som gynnar ett kön mer än det andra. Vi vill naturligtvis tillgodose kvinnor och mäns behov i lika stor utsträckning även om det kanske är ofrånkomligt att grupperna (med hänsyn till sjukskrivningsfördelningen) även fortsättningsvis består av något fler kvinnor.
Vi kommer att se till valet av praktikplatser och affärsidéer för de sociala företagen kommer att passa alla deltagare oavsett kön. Traditionella könsroller som påverkar individens val av arbete ska uppmärksammas och bearbetas i de metoder och aktiviteter som ingår i projektet. Deltagarna ska uppmuntras till att våga marknadsföra sig mot ett, från genusperspektiv, otraditionellt yrkesområde och pröva ett yrke/arbetsplats där det egna könet är underrepresenterat. Vidare ska ökat arbetskraftsdeltagande och valet att testa som egen företagare via sociala kooperativ uppmuntras bland kvinnor.

R4. Realisera
För att vara jämställt bör det förutom könsfördelningen i projektets styr och projektledningsgrupp också finnas jämställdhetskompetens. Vi kommer därför att med hjälp av ESFs processtöd se till att alla dessa går BAS utbildning i Jämställdhet (de som inte redan har gått) och även se till att ett antal nyckelpersoner i projekledningen vidareutbildar sig ett steg högre. Alla beslut som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Samverkande aktörer
Vi kommer att bjuda in alla samverkande aktörer till ett BAS seminarium om jämställdhet. I samband med detta kommer vi att uppdatera den SWOT som är gjord utifrån jämställdhetsperspektivet och då med fokus på målgrupp. Här kommer vi att diskutera jämställd rekrytering till projektet, jämställda praktikplatser (olika branscher och innehåll) samt hur vi i övrigt ser till att jämställdhetsintegrera projektet.


Samma regelverk som gäller på våra ordinarie arbetsplatser ska gälla även inom projektet. Övergripande policydokument angående mångfald och jämställdhet som gäller hos projektägaren ska gälla även i projektet.

Med hjälp av sjukskrivningsmiljarden och annan relaterad forskning kommer vi också att på Blekinge kompetenscentrum uppmärksamma och arbeta med det faktum att kvinnor och män bedöms och behandlas olika, utifrån genus, i vården. Det finns stora möjligheter till synergieffekter mellan dessa projekt.

Transnationellt samarbete

Sjukskrivningsfrågan har varit föremål för ett flertal insatseri såväl i Sverige som i övriga världen. Det är därför ser vi fram emot att under såväl mobiliseringsfasen (hösten 2010-egenfin) som framåt, ta del av tidigare och pågående insatser i Sverige och andra medlemsstater i EU för att stärka innovationen i projektet.

A. Utifrån europeiskt perspektiv har sjukfrånvaron i Sverige börjat närma sig de övriga EU-länderna. Ett antal länder har även tidigare än Sverige genomfört regler som begränsar sjukskrivningar. Det finns viktiga erfarenheter som behöver beaktas. I vår utveckling av våra metoder och arbetssätt kommer vi att ta vara på dessa erfarenheter. Detta kommer vi att göra genom att hitta goda exempel i ett EU land och genomföra studiebesök och workshops med målet att kunna genomföra gemensam metodutveckling. Vårt mål är att vi vid mobiliseringsfasens slut ska ha etablerat samverkan med minst en europeisk aktör (projekt eller organisation) för ömsesidigt lärande.

Vårt syfte med detta är att hitta och vidmakthålla en bra kontakt där vi kan se ett ömsesidigt utbyte. Gärna med en part som har kommit längre än vi eller jobbat annorlunda än vad vi har gjort med målgruppen långtidssjukskrivna och kanske snabbare/bättre lyckats få fler tillbaka i arbetslivet. Vi vill hitta en part som har metoder och/eller modeller som vi kan dra lärdom av. Vår förhoppning är att vi i gengäld kan ha något i bagaget som kan skapa intresse hos medparten. Vi skulle också gärna se att vi kunde få ta del av hur de har lyckat med samverkan och kanske olika samverkansmodeller mellan olika myndigheter och aktörer.

B. Europas arbetsmarknad har stora problem. Inom några år räknar man med en stor arbetskraftsbrist. Samtidigt är många människor utestängda från och diskriminerade på den ordinarie arbetsmarknaden. Kompetens och efterfrågan matchar inte. För att kunna lösa detta problem har vi börjat söka en eller ett par transnationella parter som jobbar med samma problemställning som vi och som har kommit fram till del fungerande lösningar. Vår verksamhet är inriktade på att lotsa människor med olika arbetskapacitet ut på arbetsmarknaden och vi skulle därför också vilja hitta samverkan med ett socialt kooperativ i Europa där vi kan ta och ge av fungerande metoder. Vi vill hitta ett sätt att jobba med benchmarking inom våra delar av samhällssektorn. Vi tror att det offentliga samhället har en del att lära av näringslivet vad gäller att jobba systematiskt med benchmarking.

Vår avsikt är att vi under mobiliseringsfasen (hösten 2010 -utanför projektet) ska bli klara med vilka transnationella partners vi kommer att jobba med. Vår avsikt är att hela projektledningen ska var involverade i det transnationella men vi har valt att inte dela upp lönekostnaderna i budgeten och lägga dem under rubriken Transnationalitet.

Medfinansiärer

  • Affärsverken Karlskrona
  • Arbetsförmedlingen Karlshamn
  • Arbetsförmedlingen Karlskrona
  • Arbetsmarknadsenheten
  • Blekinge kompetenscenter
  • Försäkringskassan Karlskrona
  • Landstingets kansli

Samarbetspartners

  • Coompanion

Kommun

  • Bromölla
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg